© Shutterstock

Falska nyheter -

De senaste åren har spridningen av desinformation blivit ett hett ämne. Med till synes hela världen på sociala medier finns det en enorm mängd information att tillgå - varav mycket inte är sant.

© Shutterstock

Skilja fakta från fiktion -

Om den mänskliga hjärnan vore immun mot desinformation skulle detta inte vara något problem. Vi skulle kunna skilja sanning från lögn och använda sanningarna för att fatta informerade beslut.

© Shutterstock

Den mänskliga verkligheten -

Sanningen är dock att den mänskliga hjärnan är mycket mottaglig för desinformation. Vi har en tendens att tro på lögner som kan vara väldigt destruktiva på många områden i våra liv.

© Shutterstock

Heta frågor -

Varför tror då våra hjärnor på lögner? Varför kan vi inte skilja mellan ett sant påstående och en (ibland uppenbar) lögn?

© Shutterstock

Det allmänna svaret -

Den rådande uppfattningen är att våra psykologiska fördomar gör oss sårbara för falskheter och att vi inte kan undvika att tro på dem även om vi försöker.

© Shutterstock

Djupdykning -

En del av förklaringen involverar ett fenomen som kallas "den illusoriska sanningseffekten". Grundtanken är att vi använder förtrogenhet och lätthet att förstå som en slags stenografi för sanning.

© Shutterstock

Den illusoriska sanningseffekten -

Detta innebär att ju oftare ett påstående upprepas, desto mer sannolikt är det att vi tror att det är sant, oavsett om det är desinformation eller fakta.

© Shutterstock

Verklighet i vardagen -

I vårt dagliga liv är detta helt normalt och inte alltid skadligt: de allra flesta påståenden vi utsätts för är sanna.

© Shutterstock

På sociala medier -

I samband med sociala medier kan detta dock vara mycket farligt eftersom personer med onda intentioner kan använda upprepning som ett sätt att befästa falskheterna.

© Shutterstock

Stödjande bevis -

Effekten av den illusoriska sanningseffekten är väl dokumenterad. Det finns till och med en studie som fann att en enda exponering för en falsk rubrik kan få den att verka sannare.

© Shutterstock

Ögon och öron -

Tyvärr verkar det som om vi alla på en grundläggande nivå brottas med den mänskliga tendensen att tro på allt vi ser och hör.

© Shutterstock

Bekräftelsefördom -

Ett annat viktigt begrepp att ta i beaktande när det gäller att förstå varför vi tror på lögner är naturligtvis bekräftelsefördomar, eller bekräftelsebias.

© Shutterstock

På lekmannaspråk -

Förenklat handlar bekräftelsefördomar om tendensen att söka information som stämmer överens med och bekräftar det vi redan tror eller tror att vi vet.

© Shutterstock

Effekten av bekräftelsefördomar -

Effekten av detta är att när vi väl tror på en lögn (kanske har vi blivit utsatta för den upprepade gånger på sociala medier) är det mer sannolikt att vi tror på andra lögner som bekräftar den.

© Shutterstock

Väldokumenterat fenomen -

Återigen är bekräftelsefördomar ett mycket väldokumenterat fenomen och en av de främsta anledningarna till att kritiskt tänkande är som bortblåst i sociala mediesammanhang.

© Shutterstock

Rättar felaktig information -

För att göra etter värre visar studier att våra hjärnor är programmerade på ett sådant sätt att det är mycket svårt att korrigera felaktig information, även när vi har gjorts medvetna om den.

© Shutterstock

Fortsatt inflytelseeffekt -

Det finns faktiskt flera studier som hänvisar till ett fenomen som kallas "fortsatt inflytelseeffekt".

© Shutterstock

Tanken -

Grundtanken är att desinformation och osanningar kan fortsätta att påverka vårt tänkande, även om det korrigeras och vi tror att korrigeringen är sann.

© Shutterstock

Minnets roll -

Man tror att en av anledningarna till att det är svårt att korrigera felaktig information är att korrigering av falskheten inte raderar den från vårt minne.

© Shutterstock

Samexistens -

I stället visar hjärnavbildningsstudier att både desinformationen och korrigeringen av densamma samexisterar i minnet och tävlar om att bli ihågkomna.

© Shutterstock

Bleknande minnen -

Med tiden är det troligt att vårt minne av korrigeringen bleknar och att vi bara har ett minne av den ursprungliga desinformationen.

© Shutterstock

Expertens ord -

För att citera psykologiprofessor Nadia Brashier: "Vi stöter på grundläggande begränsningar av minnesförmågan när vi ger människor korrigerande information."

© Shutterstock

Identitetens roll -

Slutligen förvärras denna effekt av det faktum att den felaktiga informationen ibland är inbäddad i vår identitet eller trossystem.

© Shutterstock

Modell för förståelse -

Vi bygger mentala modeller som stödjer vår uppfattning om den föränderliga världen omkring oss, och det kan vara väldigt svårt att ta bort en del av den modellen utan att allt kollapsar.

© Shutterstock

Så här bekämpar du desinformation -

Vad kan vi då göra åt allt detta? Hur bekämpar vi vår tendens att tro på lögner när den är så djupt förankrad?

© Shutterstock

Förberedelse av hjärnan -

Forskning tyder på att det kan vara möjligt att träna hjärnan att känna igen desinformation innan vi stöter på den.

© Shutterstock

Stödjande bevis -

Faktum är att en nyligen genomförd studie fann att en uppsättning videor om vanliga manipulationstekniker gjorde deltagarna mer skeptiska till framtida falskheter.

© Shutterstock

Ständig vaksamhet -

Ett annat sätt att skydda dig mot desinformation är att helt enkelt fråga dig själv om det du ser är sant när du bläddrar igenom dina sociala medier.

© Shutterstock

Nyligen genomförd studie -

En nyligen genomförd studie fann att om man tvingade folk att tänka på korrekthet när de bläddrade igenom flödet blev de mindre benägna att dela desinformation.

© Shutterstock

Summa summarum -

Ingen är immun mot desinformation, men med rätt verktyg och medvetenhet kan vi minska dess påverkan på oss.

Källor: (The Washington Post)

© Shutterstock