© Getty Images

Vladimir Lenin (1870–1924) -

Vladimir Iljitj Uljanov, mer känd som Vladimir Lenin, föddes på Streletskaja Ulitsa i Simbirsk, nuvarande Uljanovsk, den 22 april 1870.

© Getty Images

Väg till makten -

Lenin blev grundaren av det ryska kommunistpartiet (bolsjevikerna) och spelade en framträdande roll i den ryska revolutionen 1917. Han tjänstgjorde senare som den första och grundande regeringschefen i Sovjetryssland mellan 1917 och 1924, och i Sovjetunionen, världens första kommunistiska stat, mellan 1922 och 1924.

© Getty Images

Försämrad hälsa och bortgång -

I mars 1923 drabbades Lenin av ett tredje slaganfall då han redan var sjuk. Rullstolsbunden framstod den kommunistiske revolutionären som en skugga av sitt forna jag, stel med en högersidig hemiplegi och utan talförmåga. Året därpå, den 21 januari 1924, dog Lenin av en hjärnblödning efter att ha hamnat i koma. Han blev 53 år gammal.

© Getty Images

Obduktion -

Mannen som fick i uppgift att obducera Lenin var den kände patologen Aleksej Abrikosov (bilden). När detta var klart balsamerades Lenins kropp tillfälligt.

© NL Beeld

Lenins kropp förs till Moskva -

Lenins kropp lades i en röd kista och bars av ledande medlemmar av kommunistpartiets centralkommitté från hans hem i Gorkij till distriktets järnvägsstation.

© Getty Images

Sista resa -

Efter att ha anlänt till tågstationen Paveletskij i Moskva hölls kistan upp av likbärare och fördes till stadens fackföreningshus. Bilden visar bolsjevikrevolutionären och politikern Felix Dzjerzjinskij längst fram i den högtidliga kortegen.

© Getty Images

Lenin på lit de parade -

Lenins kropp låg på lit de parade i tre dagar. Folkmassor på 50 000 sörjande ställde sig snabbt i kö för att se kroppen och många köade i flera timmar i iskylan.

© Getty Images

Lenin ville bli begravd -

Ursprungligen var tanken att Lenins kropp skulle visas upp offentligt under en tillfällig period och sedan begravas enligt hans önskemål.

© Getty Images

Tillfällig viloplats -

I takt med att antalet sörjande ökade flyttade dock regeringen kistan till ett tillfälligt mausoleum i trä på Röda torget.

© Getty Images

Frysförhållanden -

I kyliga temperaturer runt -7 °C passerade nästan en miljon människor Lenins kvarlevor i den tillfälliga graven.

© Getty Images

Bevarande av Lenins lik -

Det var så kallt att liket förblev intakt, även efter 50 dagar, men det varmare vädret hotade att bryta ned kroppen. Det var då som sovjetiska tjänstemän bestämde sig för att permanent bevara Lenins lik.

© Getty Images

Beslut att balsamera -

Den ursprungliga tanken var att frysa ned Lenins kropp. Två välrenommerade biokemister, Vladimir Vorobyov och Boris Zbarsky, lade dock fram förslaget att balsamera honom med en kemisk blandning som skulle motverka förmultning av kroppen. Myndigheterna blev förtjusta i den idén och Lenins kvarlevor fördes till Moskvas centrum för vetenskaplig forskning och undervisningsmetoder inom biokemisk teknik. Hans tillfälliga viloplats stängdes tills vidare.

© Getty Images

Balsameringsprocessen påbörjas -

Nationen fortsatte att sörja sin avlidne ledare (på affischen står det "Överallt, alltid, med oss helt och hållet") och Lenins kropp behandlades med en blandning av olika kemikalier för att förhindra att den förmultnade, torkade ut och ändrade färg och form.

© Getty Images

Utformning av nytt mausoleum -

Under tiden ritade arkitekten Alexej Shchusev ett permanent mausoleum för kroppen.

© Getty Images

Lenins balsamerade kropp till allmän beskådan -

När det tillfälliga mausoleet på Röda torget slutligen öppnades för besökare den 1 augusti 1924 blev de som kom för att visa sin vördnad förvånade över vad de såg. Det var som om den store revolutionären bara tog en tupplur.

© Getty Images

Invigning av mausoleet -

Det nya mausoleet stod klart 1930. Byggnaden består av marmor, porfyr, granit och labradorit och byggdes också som ett slags plattform för sovjetiska ledare under militärparader på Röda torget.

© Getty Images

Underhåll av kroppen sedan 1924 -

Lenins kropp har legat till allmän beskådan i mausoleet sedan det stod färdigt 1930, men sedan 1924 har ett gäng specialiserade forskare fått i uppdrag att underhålla kroppen.

© Getty Images

Så skyddas kroppen -

Lenins grav är täckt med en glasmonter som skyddar kroppen från mikrober och förhindrar att den torkar ut och förmultnar. Den bevaras också i noggrant beräknad temperatur och belysning. Med några dagars mellanrum besöker forskare mausoleet för att kontrollera kroppen.

© Getty Images

Återbalsamering -

För att bibehålla kroppens integritet tvättas och balsameras den en gång vartannat år. Detta är en noggrann process som innebär att kroppen sänks ned i olika lösningar av glycerollösning, formaldehyd, kaliumacetat, alkohol, väteperoxid, ättiksyralösning och ättiksyra, enligt Scientific American.

© Shutterstock

Restaureringsförfaranden -

Paraffin, glycerin (bilden) och karoten används också för att ersätta hudfett för att återställa dermis.

© Shutterstock

Ersatt och omskulpturerad -

Under årens lopp har Lenins näsa, ansikte och andra delar av kroppen skulpterats om för att återställa dem till deras ursprungliga form och utseende. I vissa fall har förlorade kroppsdelar behövt ersättas (en fot tappades bort på 1940-talet) och hans ögonfransar är konstgjorda då originalen skadades under de första balsameringsförfarandena.

© Shutterstock

Studier på delar av Lenins hjärna -

Lenins skelett, muskler, hud och andra vävnader har bevarats, men alla hans inre organ har avlägsnats. Hans hjärna togs ut för att studeras av sovjetiska forskare som ville lära sig mer om hans "extraordinära förmågor", enligt The Moscow Times. Delar av hans hjärna finns fortfarande bevarade på neurologicentret vid den ryska vetenskapsakademin (bilden).

© Shutterstock

Bakom kulisserna -

Under mausoleet finns en anläggning där specialister kontrollerar temperaturen, belysningen och luftfuktigheten i graven och den glasskyddade sarkofagen. Personalen utgör en del av det som kallas "Lenins laboratorium", vilket är ett gäng forskare som har övervakat hans kropp sedan hans bortgång.

© Getty Images

Gravens symboliska betydelse -

Lenins mausoleum har stor symbolisk betydelse. Monumentet står i centrum under det årliga firandet av första maj och segerdagen.

© Getty Images

Bålverk mot kapitalismen -

På 1960-talet, under kalla krigets kulmen, fick graven en särskilt relevant betydelse då den sågs som en symbol för antikapitalism och ett bålverk mot väst.

© Getty Images

Maktsymbol -

Som en symbol för makt förblir mausoleet också en levande representation av den saknad som många ryssar känner efter Sovjetunionens forna dagar, skriver Marty Rogachefsky i en artikel för Knight Scholar.

© Getty Images

Borde Lenin begravas? -

Ryska vetenskapsmän tror att Lenin kan ligga i sitt balsamerade tillstånd i flera århundraden till, men många undrar om inte liket ska begravas. Dessutom fortsätter kostnaderna för bevarandet av Lenins balsamerade kropp att skena.

© Getty Images

Ett sekel av utgifter -

Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass besöker omkring 450 000 personer mausoleet varje år, men det kostar uppemot 13 miljoner rubel (omkring 1,5 miljoner kronor) årligen att underhålla kroppen tillhörande den man som dog för hundra år sedan.

© Getty Images

Turistattraktion -

Lenins mausoleum fortsätter att locka både inhemska och utländska turister som vill bevittna något som onekligen är en anmärkningsvärd bedrift inom biokemisk ingenjörskonst, men då allt fler krav ställs på att ge Vladimir Lenin en ordentlig begravning kan det vara klokt att ställa sig i kö ganska omgående.

Källor: (Scientific American) (The Guardian) (History) (Britannica) (BBC) (The New York Times) (Time) (The Moscow Times) (Knight Scholar) (Tass)

© Shutterstock