Psykologin bakom en god natts sömn
Civilbefolkningen drabbas av de allvarliga konsekvenserna av den gradvisa urholkningen av internationella humanitära normer. Den ökade andelen attacker mot såväl sjukhus som sjukvårdspersonal är till exempel en del av en bredare strategi för att försvaga och kontrollera lokalbefolkningen. Dessa åtgärder strider mot Genèvekonventionerna, vilka föreskriver att civil medicinsk infrastruktur ska skyddas även under krigstid. Men vad händer med folkhälsan när tillgången till sjukvård minskar? Vad händer när den humanitära rättens integritet utmanas? Hur kan skyddet av sjukvårdsinrättningar stärkas? Klicka vidare för att få svar på dessa frågor och mycket mer.
I oktober 2024 genomförde Israel ett flyganfall mot Al-Aqsa-martyrernas sjukhus i Deir al-Balah i Gaza. Tusentals människor sökte skydd i tält utanför sjukhuset. Åtminstone fyra personer dödades och många skadades. Två personer, en mor och en son, brändes levande när deras tält sattes i brand och de inte kunde fly.
Det här är bara en av många attacker som har skadat eller förstört Gazas sjukvårdsinrättningar. Enligt en artikel i Washington Post där Gazas sjukvårdssektor undersöktes var det i maj 2024 endast fyra av 36 sjukhus i Gaza som inte hade tagits ur bruk. Vid det laget fanns det 90 dokumenterade incidenter av sjukhusattacker i Gaza.
I oktober 2024 genomförde israeliska styrkor en räd mot Kamal Adwan-sjukhuset i Gaza, det sista fungerande sjukhuset i norra Gaza. Den israeliska militären tände även eld på olika delar samt förstörde sjukhusets ingångar och en del omgivande infrastruktur. Det fanns cirka 600 människor på flykt som sökte skydd på sjukhuset.
Den israeliska militären arresterade all sjukvårdspersonal på Kamal Adwan (69 personer), förutom en läkare, och anklagade personalen för att vara Hamas-agenter. Israeliska styrkor dödade, skadade och/eller arresterade också många patienter och deras familjer. De israeliska styrkornas påståenden har inte kunnat styrkas med några bevis.
Förhållandena i norra Gaza håller på att försämras. En fullständig evakuering av området har beordrats av den israeliska militären, men många människor har ingenstans att ta vägen. Flygattackerna och räderna har ökat i området, vilket har lett till hundratals dödsfall bara i oktober 2024, varav många är barn.
Ambulanser är också ofta måltavlor när de är på väg till sjukhus eller när de försöker hämta skadade eller dödade. Den israeliska armén anklagar ambulanser för att transportera militärer till deras respektive uppdrag. Det har dock inte funnits några bevis för sådana händelser.
FN:s råd för mänskliga rättigheter genomförde ett undersökningsuppdrag i oktober 2024 för att utreda krigsförbrytelser i Gaza. De menar att Israels angrepp på sjukhus är "krigsförbrytelser i form av avsiktligt dödande, misshandel och utrotning som ett brott mot mänskligheten".
Enligt internationell humanitär rätt har alla som är skadade eller sjuka, oavsett om de är civila eller militär personal, rätt att bli respekterade, skyddade och vårdade.
Den internationella humanitära rätten ger också specifikt skydd till dem som arbetar med medicinska funktioner, vårdenheter och sjukhus. Den enda gången som detta skydd kan ifrågasättas är när sjukvårdsinrättningar används som platser för att inleda en attack.
Det är en anklagelse som Israel har använt flera gånger. De anklagar sjukhusen för att fungera som militärbaser, gisslanplatser, vapendepåer och platser där stridande blandas med civila. I Gaza och i Libanon har resonemanget varit detsamma. De har dock inte lagt fram några bevis för sådana påståenden.
Hamas, andra stridande grupper och sjukhuspersonal har kontinuerligt förnekat att sjukhusen skulle användas som militärbaser eller på annat sätt. Utländska journalister och medier tillåts inte komma in i Gaza, vilket gör det nästan omöjligt att bekräfta påståenden från den israeliska regeringen.
I en video som publicerades av den israeliska försvarsmakten hävdades till exempel att man hade hittat vapen och teknik på Al-Rantisi barnsjukhus i Gaza. Videon visar ett papper på väggen med arabisk text och påstår att det är en lista som visar vilka terrorister som vaktar israelisk gisslan, som enligt uppgift hålls under sjukhuset.
Videon fick stor spridning. Det handskrivna dokumentet med flera markerade delar spreds på sociala medier. Den påstådda listan över terrorister visade sig vara en kalender, där inga namn var skrivna, bara veckodagarna.
Försöket att utnyttja undantag i människorättslagstiftningen utan att presentera verifierade bevis är en taktik som ofta används av den israeliska militären. Att använda sig av internationell rätt samtidigt som man begår grymheter innebär en unik utmaning.
Attackerna mot hälso- och sjukvårdssystemen är inte unika för kriget i Gaza. I Ukraina har en övervakningswebbplats som heter Attacks on Healthcare in Ukraine registrerat över 770 attacker mot sjukhus och kliniker sedan februari 2022.
I juli 2024 träffade ett ryskt flyganfall Okhmatdyt barnsjukhus i Kiev, där 27 personer dog och 117 skadades. Sjukhusets toxikologiavdelning förstördes helt och intensivvårdsavdelningen samt kirurg- och onkologiavdelningarna skadades allvarligt.
Världshälsoorganisationen (WHO) har verifierat nästan 1 900 attacker mot vårdinrättningar, personal, patienter, förnödenheter och transportenheter sedan februari 2022. WHO har vid flera tillfällen varnat Ryssland för att de avsiktliga attackerna mot sjukhus och vårdinrättningar är ett krigsbrott.
I oktober 2024 genomförde Ryssland flera attacker mot staden Kharkiv. Utöver att skada bostadshus och UNESCO-skyddade kulturarvsplatser riktades attackerna även mot ett sjukhus. I Kryvyi Rih utsattes ett annat sjukhus för ballistiska missiler.
Rysslands attacker mot sjukhus och vårdinrättningar är inte begränsade till kriget mot Ukraina. När det gäller Syrien har Rysslands inblandning i förstörelsen av civil infrastruktur också varit väldokumenterad.
Ryssland har konsekvent samarbetat med Assads styrkor i Syrien under landets inbördeskrig. Under 2015 trappade Ryssland upp sina insatser och begick flera krigsbrott riktade mot sjukhus.
I maj 2024 lämnade en familjemedlem till ett offer och den syriska humanitära organisationen Hand in Hand for Aid and Development in ett klagomål till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Klagomålet gällde en serie flyganfall under 2019 mot det kirurgiska sjukhuset Kafr Nobol i Idlib, där två civila dödades.
Det var inte bara Kafr Nobol som attackerades den dagen. Ytterligare minst tre anläggningar attackerades. Physicians for Human Rights rapporterade 566 attacker mot sjukvårdsinrättningar i Syrien mellan 2011 och 2019, vilket resulterade i att 900 sjukvårdare miste livet. Omkring 90% av dessa incidenter utfördes av den syriska regeringen och dess allierade.
I Sudan har det fruktansvärda våldet under inbördeskriget resulterat i att Khartoum North, en av de tre städer som utgör Sudans huvudstad Khartoum, endast har ett fungerande sjukhus. WHO rapporterar att det har registrerats över 100 attacker mot vårdinrättningar sedan april 2023.
Utöver de ständiga attackerna mot sjukvårdsinrättningar har förflyttningen av över 11 miljoner människor påverkat tillgången till sjukvårdspersonal. Säkerhetsläget har dessutom lett till en kritiskt låg tillgång till medicinska förnödenheter.
I oktober 2024 skadade granatbeskjutningen av Al- Saudis förlossningssjukhus i Al Fasher, huvudstaden i delstaten Norra Darfur, 10 sjukvårdspersonal och förstörde flera avdelningar, däribland akutmottagningen. Sjukhusets vatten- och energisystem skadades också.
Al-Fasher hade åtta fungerande sjukhus innan kriget började. Efter bombningar finns det bara ett fungerande sjukhus kvar, Al-Saudis förlossningssjukhus, som nu bara fungerar delvis.
Under det pågående inbördeskriget i Jemen har sjukhusen inte varit skonade. Luftangrepp av koalitionen mellan Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, som har riktats mot civil infrastruktur, inklusive sjukhus, har dödat tusentals civila.
Yemen Archive, ett databasprojekt, rapporterade över 130 attacker mot sjukvårdsinrättningar fram till 2019. Endast ett sjukhus i staden Hodeida har attackerats vid tre separata tillfällen, vilket resulterat i förstörelse av medicinsk utrustning och en massiv brand som nästan helt förstörde en av sjukhusets våningar.
Attacker måste fortfarande vara begränsade till krigets regler, vilket inkluderar proportionalitet, för att undvika skada på patienter och sjukvårdspersonal. Reglerna inkluderar också åtgärder som gör det möjligt att snabbt återställa en anläggning efter en attack.
Källor: (Al Jazeera) (Human Rights Watch) (AP News) (Open Society Foundations) (International Committee of the Red Cross) (Politico) (NBC News) (The Washington Post) (France 24) (OCHA) (Attacks on Healthcare in Ukraine) (United Nations) (World Health Organization) (The Century Foundation) (Physicians for Human Rights)
Om en attack mot ett sjukhus eller en vårdinrättning anses vara berättigad ur ett internationellt rättsligt perspektiv, anger bestämmelserna att en varning måste ges för att möjliggöra evakuering av sårade och sjuka.
Sjukhus som måltavla i konflikter
Vi har sett ett ökat antal attacker mot vårdinrättningar i krigszoner
LIVSSTIL Krig
Civilbefolkningen drabbas av de allvarliga konsekvenserna av den gradvisa urholkningen av internationella humanitära normer. Den ökade andelen attacker mot såväl sjukhus som sjukvårdspersonal är till exempel en del av en bredare strategi för att försvaga och kontrollera lokalbefolkningen. Dessa åtgärder strider mot Genèvekonventionerna, vilka föreskriver att civil medicinsk infrastruktur ska skyddas även under krigstid. Men vad händer med folkhälsan när tillgången till sjukvård minskar? Vad händer när den humanitära rättens integritet utmanas? Hur kan skyddet av sjukvårdsinrättningar stärkas? Klicka vidare för att få svar på dessa frågor och mycket mer.