Hur strikta var direktiven för kvinnor under andra världskriget?
Journalister har i allt högre grad blivit offer för våldet i konfliktsammanhang, inte minst i en tid av urskillningslös krigföring. Genom internationell rätt har man sökt upprätta bestämmelser för att skydda journalister och andra verksamma inom media, inklusive personer och organisationer som bedriver rapporteringsverksamhet i områden med väpnade konflikter. Trots detta har efterlevnaden av dessa skydd, såväl som internationell humanitär rätt i allmänhet, börjat lysa alltmer med sin frånvaro.
Vad säger egentligen folkrätten om pressfrihet? Hur ska journalister beaktas i konfliktområden? Klicka igenom det här galleriet för att läsa mer om just det.
På morgonen den 11 maj 2002 bevakade den kända palestinsk-amerikanska journalisten Shireen Abu Aqleh en israelisk räd mot flyktinglägret Jenin på norra Västbanken.
Shireen stod tillsammans med tre andra journalister, alla iförda särskilda västar och hjälmar som tydligt identifierade dem som medlemmar av pressen. Plötsligt hamnade gruppen i skottlinjen.
Första kulan träffade Shireens kollega, Ali al-Samoudi, som överlevde attacken. Den andra kulan träffade Shireen, en av Al Jazeeras första fältkorrespondenter, i huvudet. Hon dog omedelbart.
Bilden visar platsen där Shireen dödades.
Ibrahim Melhem, talesperson för den palestinska myndigheten, beskrev dådet som ett medvetet brott "begånget mot en välkänd journalist". Senare utredningar visade att Shireen troligen dödades av en israelisk krypskytt.
Bland de tiotusentals människor som dödats i Gaza och Libanon sedan det senaste kriget inleddes i oktober 2023 var över 135 journalister och mediearbetare. Även familjer till journalister har blivit måltavlor under de våldsamma upptrappningarna.
I februari 2024 gjorde FN ett uttalande i vilket man noterade det "extraordinärt höga antalet journalister och mediearbetare som har dödats, attackerats, skadats och frihetsberövats på det ockuperade palestinska territoriet, särskilt i Gaza, under de senaste månaderna, i uppenbar strid med internationell rätt".
Journalister är viktiga för att vi ska få information om väpnade konflikter. Deras bevakning kan varna allmänheten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och andra grymheter. Detta är avgörande för dokumentationsprocessen.
Ändå utsätts journalister ute på fält för betydande risker i sina försök att tillhandahålla adekvat bevakning, och ibland utsätts de för faror som liknar en soldats.
Bilden visar Montaser al-Sawaf, en frilansande kameraman som rapporterade från Gaza. Han dödades i israeliska flyganfall i december 2023.
Enligt internationell humanitär rätt är det förbjudet att göra journalister och mediearbetare till måltavlor. Detta är en del av skyddet av civila i enlighet med Genèvekonventionerna från 1949 och deras tilläggsprotokoll.
Bilden visar Salih Mahmud Leyla. Han dödades i en bilbombsattack utförd av IS i Aleppo, Syrien, i oktober 2015.
I tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionen nämns journalister särskilt, och det noteras att de måste betraktas som civila och ges adekvat skydd. I protokollet konstateras att det utgör en krigsförbrytelse att rikta sig direkt mot journalister.
Bilden visar den japanske frilansande videojournalisten Kenji Goto Jogo. Han tillfångatogs av IS i oktober 2014 och dödades brutalt i januari 2015 i Aleppo, Syrien.
Europarådet har därför utfärdat rekommendationer om konkreta åtgärder för skydd av journalister i konfliktsituationer samt skydd av yttrandefriheten.
Bilden visar begravningen av den ukrainska journalisten Iryna Tsybukh, som dödades i juni 2024 i Charkiv.
FN antog två resolutioner, 2006 respektive 2015, om att nationer ska upphöra med alla avsiktliga attacker mot journalister i väpnade konflikter och åtala dem som gör det.
Bilden visar begravningen av den ukrainske soldaten och journalisten Dmitrij Rybakov, som dödades i Melitopol i juli 2023.
FN:s råd för mänskliga rättigheter antog 2020 en resolution som bekräftar tillämpningen av internationell humanitär rätt på journalister.
Reportrar utan gränser har också gjort ett uttalande efter att journalister blivit utsatta då de bevakat Irakkriget och krävt att lagarna ska anpassas till journalisternas akuta behov.
Det finns tre människorättsmekanismer som är särskilt relevanta för skyddet av journalisters rätt att utföra sitt arbete: FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om åsikts- och yttrandefrihet och FN:s särskilda rapportör om människorättsförsvarare.
Det har under de senaste två decennierna funnits ett antal resolutioner, protokoll och handböcker, bland andra initiativ som utfärdats av stater, regionala organ och internationella organisationer, som bekräftar journalisters rättigheter.
Trots detta lever journalister fortfarande mycket farligt. De riskerar kidnappning, tortyr och till och med döden för sitt arbete, i ett försök att skrämma dem och deras kollegor till tystnad.
Trots staternas skyldighet att tillhandahålla journalister adekvat skydd går förövare som begår brott mot dem ofta fria och det förekommer sällan något ansvarsutkrävande eller andra åtgärder.
Det genomförs sällan några officiella utredningar, oavsett om förövarna är statliga agenter eller icke-statliga aktörer.
Bristen på effektiva åtgärder för att skydda journalister under otrygga arbetsförhållanden är ett misslyckande från staternas sida att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt.
Bilden visar en journalist som bevakar händelserna vid en vägspärr på Västbanken, medan israeliska krypskyttar riktar en grön laser mot hans ansikte.
Det viktigaste alla regeringar kan göra för att skydda journalister är att respektera Genèvekonventionerna. Vidare bör de uttryckligen samarbeta med journalister och deras arbetsgivare för att understryka sitt åtagande att inte rikta in sig på civila av något slag.
Staternas åtagande att garantera journalisternas säkerhet är också en brådskande politisk angelägenhet. Detta inbegriper staternas stärkande av pressfriheten, inklusive principer om konfidentialitet, eftersom journalister måste kunna utföra sitt arbete obehindrat.
Bilden visar en protest i november 2024 i Kviv. De tomma stolarna representerar försvunna journalister och kulturpersonligheter.
Censur är däremot vanligt förekommande och ett lättillgängligt verktyg för auktoritära regimer runt om i världen. En folkräkning från 2023 som genomfördes av Committee for the Protection of Journalists visade att 320 journalister satt fängslade 2023.
Bilden visar en protest i Indonesien inför nya sändningslagar som censurerar journalistik i landet.
Några av de länder där sådana repressalier är vanliga är Kina, Vitryssland, Ryssland, Israel och Iran. I Ryssland kan oberoende journalister som rapporterar om Rysslands brott mot Ukraina betraktas som "utländska agenter" och dömas till 15 års fängelse.
Bilden visar den amerikansk-ryska journalisten Alsu Kurmasheva, som satt fängslad i Ryssland och återvände till USA som en del av en fångutväxling mellan USA och Ryssland.
År 2002 antog det israeliska parlamentet en lag som möjliggör nedstängning av utländska nyhetskanaler om de skadar den nationella moralen eller äventyrar den nationella säkerheten. Konsumenter av medier som anses vara "terroristmaterial", en mycket bred kategori, kriminaliseras också genom denna lag.
Dessa grova kränkningar av pressfriheten och kränkningarna av journalisters rätt att utföra sitt arbete med internationell rätt i ryggen skapar ett farligt prejudikat.
Den enda gången som journalister inte åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt är om de, precis som alla andra civila, deltar direkt i fientligheterna. Vad innebär då "fientligheter"? Att producera propaganda är inte direkt deltagande.
En journalist skulle behöva delta i handlingar som avsiktligt syftar till att "orsaka faktisk skada på personal och utrustning hos fiendens väpnade styrkor".
Varje konflikt där journalister blir måltavlor och dödas ostraffat skapar ett farligt prejudikat för allmänhetens uppfattning om journalister och deras förmåga att utföra sitt arbete.
Källor: (Al Jazeera) (International Committee of the Red Cross) (The Council of Europe) (Committee to Protect Journalists) (WACC)
Hotet mot journalister i konfliktområden
Kampen för pressfrihet
LIVSSTIL Press
Journalister har i allt högre grad blivit offer för våldet i konfliktsammanhang, inte minst i en tid av urskillningslös krigföring. Genom internationell rätt har man sökt upprätta bestämmelser för att skydda journalister och andra verksamma inom media, inklusive personer och organisationer som bedriver rapporteringsverksamhet i områden med väpnade konflikter. Trots detta har efterlevnaden av dessa skydd, såväl som internationell humanitär rätt i allmänhet, börjat lysa alltmer med sin frånvaro.
Vad säger egentligen folkrätten om pressfrihet? Hur ska journalister beaktas i konfliktområden? Klicka igenom det här galleriet för att läsa mer om just det.