Kan det vara bra att frysa hjärnan? Detta säger forskarna - Människan har i århundraden drömt om att trotsa döden. Tack vare vetenskapliga och tekniska framsteg kan vi nu vara på god väg att förverkliga den drömmen. Alltfler forskare tror att kryonik, bruket att bevara kroppar vid extremt låga temperaturer i hopp om att kunna återuppväcka dem i framtiden, kan vara nyckeln till evigt liv.

Hur är det då med sinnet? Går det verkligen att bevara medvetandet och våra minnen? En undersökning av neuroforskare ger vid handen att det faktiskt inte är omöjligt.

Nyfiken? Klicka igenom det här galleriet för att ta del av vad forskarna har att säga om denna tankeväckande möjlighet.

© Shutterstock

Odödlighet - Människor har alltid lockats av tanken på evigt liv. Vi är dödliga varelser och det faktum att livet oundvikligen kommer att ta slut kan vara svårt att ta till sig.

© Shutterstock

Lura döden -

I hopp om att kunna besegra döden började några forskare ägna sig åt kryogen frysning på sextiotalet. Metoden var ett sätt för forskarna att stoppa döendeprocessen. Så snart man hittat ett botemedel mot den sjukdom som orsakat dödsfallet skulle kroppen tinas upp och väckas till liv igen.

© Getty Images

Kryoteknik på frammarsch -

År 1962 publicerade forskaren Robert Ettinger boken "The Prospect of Immortality", som populariserade idén om att frysa människokroppar i syfte att förlänga livet. Han betraktas som "kryoteknikens fader".

© Getty Images

Nära släkt -

Även om det är en kontroversiell metod som har ifrågasatts av andra forskare har den redan använts. Ettinger ska ha låtit frysa ned sin mor, sin första fru och sin andra fru och förvarat dem i kar på sitt kryonikinstitut.

© Shutterstock

Inga garantier -

Det anses fortfarande vara en stor chansning och ingen vet säkert när man skulle vakna. Vissa säger 50 år, andra säger hundratals. Planen är att hålla människor nedfrysta tills ett botemedel mot dödsorsaken, eller åldrandet i allmänhet, upptäcks.

© Shutterstock

Risker - Metodens praktiska genomförbarhet har ifrågasatts, särskilt som skyddsmedel som glycerol används i processen. Dessa ämnen är mycket giftiga och det är osäkert hur de skulle påverka cellerna under upptiningsprocessen.

© Shutterstock

Risker -

Utan dessa giftiga skyddsmedel är det dock omöjligt att frysa kroppen. När celler fryser bildar de stora iskristaller som förstör cellväggarna.

© Getty Images

Etiska betänkligheter -

Metoden har också varit föremål för etiska frågeställningar, inte bara avseende liv och död utan också om utövarnas ansvar och de kryokonserverade individernas rättigheter.

© Shutterstock

Lurig hjärna -

En av de största farhågorna som kritiker av kryoteknik tar upp är hjärnan. Den består av miljontals nervbanor och det är svårt att föreställa sig att frysningsprocessen inte skulle skada dessa känsliga kopplingar.

© Shutterstock

Farligt -

Kritiker av kryogenik hävdar att även om kroppen kan återupplivas skulle omfattningen av hjärnskador knappast göra livet värt att leva.

© Shutterstock

Fortfarande möjligt -

En nyligen genomförd undersökning av 300 neuroforskare visade dock att 40 procent tror att det är möjligt att en dag återuppliva minnen från bevarade hjärnstrukturer och kanske till och med helt efterlikna en hjärna.

© Getty Images

Forskare satsar på det -

Ariel Zeleznikow-Johnston, neuroforskare vid Monash University i Australien och initiativtagare till undersökningen, anser att tekniken har utvecklats tillräckligt för att det ska vara värt att överväga att bevara hjärnan. Personligen skulle han välja kryokonservering om han visste att han var döende och fick möjlighet.

© Shutterstock

Inte retroaktivt -

Han tillade dock att det inte betyder att vi kommer att kunna prata med de dussintals människor som redan har genomgått kryokonservering.

© Getty Images

Hjärnskada -

Zeleznikow-Johnston hävdar att de flesta tidigare metoder, som de tekniker som användes på sextiotalet, skulle ha förstört hjärnans strukturer. Det är först på senare tid som vi har utvecklat metoder som kan bevara konnektiviteten.

© Getty Images

Lugnt och fint - Även om det verkar finnas genomförbara metoder närmar sig det vetenskapliga samfundet fortfarande processen med försiktighet.

© Shutterstock

Fortfarande tabu? -

Zeleznikow-Johnston har intrycket att "många kollegor anser att saker som hjärnbevarande, strukturell kodning av minnet och till och med tankeuppladdning är rimliga, men de vill inte diskutera det offentligt."

© Shutterstock

Minneslagring -

En del av argumentationen, sade han, handlar om hur minnen lagras. Existerar de enbart i neuronernas konnektivitetsmönster, eller krävs det mer information, kanske på atomnivå, hormonellt eller elektriskt?

© Shutterstock

Komplex struktur -

Det verkar råda allt större konsensus bland neuroforskare om att hjärnans strukturella egenskaper är avgörande för att lagra information, enligt Zeleznikow-Johnston, som också skrev "The Future Loves You: How and Why to Abolish Death".

© Shutterstock

Bevara minnen -

Han nämner särskilt cirkulationsstillestånd (djup hypotermi). Detta är en teknik som innebär att man kyler ned patienter före operation för att skydda hjärnan.

© Getty Images

Bevara minnen -

Detta stoppar den elektriska aktiviteten i hjärnan, men minnena förblir enligt uppgift intakta.

© Shutterstock

Behålla ID -

"Det finns evidens som styrker att bevarandet av en persons hjärna skulle bevara vederbörandes primära personliga identitet" säger Zeleznikow-Johnston.

© Shutterstock

Mer komplext -

Professor Timothy O'Leary från University of Cambridge, en av de tillfrågade neuroforskarna, medger potentialen i detaljerad kartläggning av hjärnan, men varnar för att det inte garanterar funktionell återupplivning. Han hävdar att denna begränsning gäller alla komplexa fysiska system, inte bara hjärnan.

© Getty Images

Redan gjort -

Denna verklighet är kanske närmare än vi tror. Li Zehous hjärna, en av Kinas mest kända samtida filosofer, finns sedan hans död 2021 bevarad på en ledande amerikansk kryonikanläggning.

© Getty Images

För det vidare -

Filosofen uttryckte redan 2010 att han ville att hans hjärna skulle bevaras och sade till den inhemska mediekanalen Southern Weekly att han hoppades att den skulle kunna studeras för information om kinesisk kultur.

© Shutterstock

Anläggningar -

Lis levnadstecknare Ma Quanlin sade att den framlidne professorns hjärna frystes ned på Alcor Life Extension Foundation i Arizona efter hans död.

© Getty Images

Kostnaden -

Enligt centrets hemsida kostar kryokonservering av hela kroppen 220 000 USD, medan kryokonservering av hjärnan kostar 80 000 USD.

© Shutterstock

Felplacerade minnen -

O'Leary lyfter fram komplexiteten i registrering av detaljerade neurala mönster som bildar minnen och hävdar att det krävs ett fungerande nervsystem och potentiellt en fysisk kropp för att dessa ska kunna manifesteras. Mätfel kan resultera i partiell eller otillgänglig minneslagring.

© Shutterstock

Ett problem för ditt "framtida jag" -

The Times jämför det med att vakna upp efter ett sekel och upptäcka att ett mätfel har gjort att du inte kommer åt dina livsbesparingar eftersom ditt "återupplivade jag" har glömt PIN-koden.

© Shutterstock

Nästa steg -

I takt med att forskare fortsätter att utforska möjligheterna att bevara såväl hjärna som kropp pågår också samtal om reglering. En internationell konferens om human kryokonservering, eller biostasis, hölls i Madrid i november 2022. Där diskuterade man bland annat ett regelverk för framtida förfaranden.

Källor: (The Times) (Sixth Tone) (Alcor Life Extension Foundation)

© Getty Images