© Getty Images

Grundläggande mänsklig rättighet -

År 2016 fastslog FN att tillgång till internet är en grundläggande mänsklig rättighet. Med tanke på att endast två tredjedelar av världens befolkning är uppkopplad är dock tillgången fortfarande ojämlik, och även för dem som är uppkopplade är säkerhet och frihet från censur långt ifrån garanterat.

© Getty Images

Censur på nätet runt om i världen -

I många delar av världen använder regeringar internet som ett verktyg för att utöva kontroll och begränsar var medborgare kan surfa och vad de kan komma åt. Genom att censurera avvikande åsikter och undertrycka information som utmanar statliga narrativ blir internet ofta ett vapen snarare än en väg till frihet.

© Getty Images

Nedtystning av revolutioner -

Under protester eller oroligheter har det blivit en vanlig strategi för undertryckande av oliktänkande att stänga av tillgången till internet. Utan tillgång till sociala medier och andra kommunikationsplattformar kan förmågan att organisera, dokumentera och förstärka revolutionära rörelser snabbt kväsas, ungefär som när man berövar en eld på syre.

© Getty Images

Marginalisering av röster -

När röster på nätet tystas är det de vardagliga friheterna som drabbas hårdast. Sociala och politiska åsikter, tillsammans med personuppgifter, ställs ofta utom individuell kontroll. För marginaliserade grupper blir det en utmaning att skapa eller engagera sig i digitala gemenskaper – riskabelt och ibland nästan omöjligt.

© Getty Images

Olika censurmetoder -

DNS-manipulering är en viktig metod för internetcensur. I förekommande fall hindras internetanvändare från att komma åt hela webbplatser. Genom att göra vissa domännamn otillgängliga kan myndigheter blockera landets användare från att se specifikt innehåll, vilket i praktiken styr informationsflödet på nätet.

© Shutterstock

Olika censurmetoder -

IP-blockering är en annan teknik som fungerar ungefär som motsatsen till DNS-manipulering. I stället för att blockera hela webbplatser för alla användare begränsar IP-blockering åtkomsten till specifikt innehåll genom att rikta in sig på enskilda användarenheter eller IP-adresser, vilket i praktiken hindrar användare från att komma åt visst material.

© Shutterstock

Olika censurmetoder -

Nyckelordsfiltrering är en censurmetod där specifika termer blockeras från sökmotorer, vilket hindrar användare från att komma åt innehåll som är relaterat till dessa termer. Denna teknik gör det till exempel möjligt för regeringar att undertrycka diskussioner eller information kopplad till känsliga eller förbjudna ämnen.

© Shutterstock

Digital frihet i USA -

USA har sina egna utmaningar när det gäller digital frihet. Statlig övervakning, övervakning av journalister, politiker och aktivister samt spridning av falsk information – särskilt under maktskiften – är oroväckande nyckelfaktorer vid utvärderingen av medborgarnas digitala frihet.

© Getty Images

Vietnams digitala restriktioner -

Vietnams enpartiregering, ledd av kommunistpartiet, är känd för sin strikta kontroll över politiska rättigheter och medborgerliga friheter. Ett viktigt verktyg för att bibehålla denna makt är kraftig begränsning av medborgarnas digitala frihet, som upprätthålls genom både formella regleringar och informell praxis.

© Getty Images

Vietnams digitala restriktioner -

Även om det inte finns några officiella förbud mot sociala medieplattformar tillämpas ofta censur och störningar av tjänster, särskilt under val. Konton med stor räckvidd eller inlägg som anses utgöra ett hot mot regeringens politiska eller sociala agenda blir ofta måltavlor.

© Getty Images

Vietnams digitala restriktioner -

Bara under 2020 blockerades cirka 3 400 utländska webbplatser för att de påstods sprida "skadlig information". Samtidigt fängslas ofta journalister, aktivister och bloggare för brott mot stränga yttrandefrihetslagar.

© Getty Images

Kubas frihet på nätet -

Tillgången till internet på Kuba är både dyr och exklusiv, vilket resulterar i den lägsta penetrationsgraden i Latinamerika. Med en minimimånadslön på 84 USD har de flesta invånare inte råd med 3G- eller 4G-tjänster, och även där tillgång finns gör omfattande censur internet till ett verktyg för regimens propaganda.

© Getty Images

Kubas frihet på nätet -

Lagstiftningen gör det möjligt för regeringen att blockera webbplatser, inklusive sociala medier, som strider mot statliga intressen. Lagdekret 35, som genomdrevs i augusti 2021, ger tjänsteleverantörer befogenhet att censurera onlineinnehåll utan krav på rättslig tillsyn eller insyn.

© Getty Images

Myanmars digitala mörker -

Sedan militärkuppen i Myanmar i februari 2021 är den digitala friheten mer eller mindre som bortblåst. Det konstitutionella skyddet för medborgarnas yttrandefrihet har brutits ned och de är föremål för ständig övervakning och fängelsestraff om de uttrycker avvikande åsikter – en tydlig påminnelse om regimens grepp om såväl fysiska som digitala utrymmen.

© Getty Images

Myanmars digitala mörker -

I kölvattnet av det militära maktövertagandet i Myanmar har den styrande juntan tillgripit landsomfattande nedstängningar av internet för att skärpa sin kontroll. Sociala medieplattformar som Facebook, Twitter och WhatsApp, tillsammans med nyhetskanaler, finansiella verktyg och till och med speltjänster, har systematiskt blockerats.

© Getty Images

Irans digitala delning -

Även om internethastigheter, bandbredd och åtkomsten har förbättras i Iran är innehållet fortfarande mycket censurerat och format av politiska agendor. Under protester mot regeringen används ofta lokala nedstängningar av internet för att kväsa spridningen av oliktänkande.

© Getty Images

Irans digitala delning -

År 2020 hotades en journalist och grundare av en regeringsfientlig Telegramkanal att avrättas genom hängning efter att ha dömts för "korruption på jorden". Detta tragiska fall belyser de allvarliga risker som journalister och nätaktivister utsätts för, i vissa fall fängelse eller till och med döden.

© Shutterstock

Den kinesiska "brandmuren" -

Kina innehar för sjunde året i rad titeln som det mest digitalt förtryckande landet i världen. Det styrande kommunistpartiet prioriterar censur framför tillgång och använder den som ett viktigt verktyg för att upprätthålla sin totalitarism.

© Getty Images

Den kinesiska "brandmuren" -

Regeringen i Kina har makten att stänga av tillgången till internet, inte bara för enskilda personer utan för hela provinser vid misstanke om oliktänkande. Såväl statlig som självcensur är djupt inbäddade i det digitala landskapet.

© Getty Images

Den kinesiska "brandmuren" -

Den kinesiska statens hantering av kommunikation rörande covid-19 präglades av stränga restriktioner. I början av pandemin censurerades över 2 000 sökord relaterade till viruset på sociala medieplattformar, vilket tystade tiotals miljoner inlägg och kraftigt kontrollerade informationsflödet både nationellt och internationellt.

© Getty Images

Brasilien: sociala medieplattformar i skottlinjen -

Brasilien införde ett tillfälligt förbud mot den sociala medieplattformen X (tidigare Twitter) 2024 på grund av bristande efterlevnad av landets lagar mot så kallad desinformation. Regeringen trappar upp ansträngningarna för att hålla plattformar ansvariga när det gäller moderering av desinformation, särskilt när det gäller val och folkhälsa.

© Getty Images

Brasilien: sociala medieplattformar i skottlinjen -

Brasiliens tillfälliga förbud mot X är bara ett exempel på landets regerings ansträngningar att reglera sociala medier och ta itu med påstådd desinformation. Företag som inte följer dessa regler riskerar ytterligare restriktioner, rejäla böter eller till och med rättsliga förfaranden då regeringen ökar kraven på ansvarsskyldighet.

© Getty Images

Nordkorea: hårt kontrollerad internetåtkomst -

Regeringen i Nordkorea utövar strikt kontroll över medborgarnas internetåtkomst. Endast ett privilegierat fåtal har tillgång till det starkt reglerade nätverket. Sociala medieplattformar är helt förbjudna och regeringen håller ett hårt grepp om all informationsdelning. Stränga straff väntar den som ertappas med att ägna sig åt obehörig användning av sociala medier.

© Getty Images

Nordkorea: hårt kontrollerad internetåtkomst -

Nordkoreas intranät, Kwangmyong, erbjuder ett strikt kontrollerat och mycket begränsat utbud av innehåll, som endast är tillgängligt för dem som befinner sig i landet. Detta slutna nätverk är hårt övervakat, vilket säkerställer att informationen är i linje med regimens narrativ och att medborgarna inte kommer åt det globala internet.

© Shutterstock

Saudiarabien: sociala medier under lupp -

Saudiarabien upprätthåller strikt tillsyn av sociala medier och griper ofta personer för att ha kritiserat kungafamiljen, regeringens politik eller delat innehåll som anses strida mot islamiska värderingar. Även om plattformar som X och Instagram är tillgängliga övervakar regeringen onlineaktiviteten för att bibehålla sin kontroll över rådande narrativ.

© Getty Images

Turkiet: internet under belägring -

Turkiet har under de senaste åren växlat upp mediecensuren och ofta blockerat eller hämmat tillgången till internationella portaler och sociala medieplattformar som X, Facebook och YouTube, särskilt under tider av politisk oro. Enligt lag måste nu sociala medieföretag utse lokala representanter och lagra användardata på hemmaplan.

© Getty Images

Ryssland: statligt kontrollerat internet -

I Ryssland tillämpas hårda regler för sociala medieplattformar, bland annat krav på att lagra användardata inom landets gränser och följa regeringens direktiv för borttagning av innehåll som anses olagligt, till exempel uppmaningar till protester. Dessa lagar gör det möjligt för staten att upprätthålla noggrann kontroll över onlineaktivitet och oliktänkande.

© Getty Images

Ryssland: statligt kontrollerat internet -

Rysslands strikta lag om ett "suveränt internet" ger regeringen omfattande kontroll över nättrafiken, vilket gör det möjligt att koppla bort sig från globala nätverk vid eventuellt hot mot den nationella säkerheten. Denna lagstiftning centraliserar makten över internet, vilket begränsar öppenheten i Rysslands digitala landskap.

© Getty Images

Egypten: övervakning av sociala medier -

Som svar på politiska oroligheter har Egypten utökat sin kontroll över sociala medier och infört lagar som ger regeringen befogenhet att övervaka och blockera innehåll på nätet. Medborgarna riskerar att gripas för brott som spridning av "falska nyheter", uppvigling till protester eller förolämpande av presidenten – vilket visar på det prekära tillståndet för yttrandefriheten.

© Getty Images

Global urholkning av digitala rättigheter -

Det är minst sagt oroande att se hur den digitala friheten blir alltmer hotad runt om i världen. Medan länder som Kina, Nordkorea och Ryssland länge har förknippats med strikt mediekontroll visar införandet av åldersverifieringssystem i relativt "fria" länder som Australien, Frankrike, Storbritannien, USA och Tyskland på en oroande trend.

Källor: (The Economic Times) (Beyond Identity) (Comparitech) (FreedomHouse)

© Shutterstock