Allt du behöver veta om Vietnamkriget -

Vietnamkriget utkämpades i över två decennier och kom att bli en av de mest impopulära konflikterna bland amerikaner. Nästan 60 000 amerikanska soldater miste sina liv i konflikten och tusentals fler dog av sjukdomar i krigets efterdyningar. Vidare omkom mellan två och tre miljoner vietnamesiska soldater och civila till följd av det utdragna våldet, såväl som massvält och sjukdomar.

Den amerikanska militären använde Agent Orange, ett slags avlövningsmedel, för att besegra vietnameserna. Användningen av denna kemikalie orsakade inte bara otaliga dödsfall bland soldaterna, utan satte även spår i Vietnam i form av fruktansvärda cancersiffror och fosterskador härrörande från nämnda kemikalie.

Vill du veta mer om Vietnamkriget? Klicka igenom det följande galleriet!

© Getty Images

Stort intresse -

Vietnamkriget är och förblir en tid av stort intresse för historie- och krigsintresserade. I USA finns det mer än fem miljoner soldater som stred i Vietnamkriget som fortfarande är i livet.

© Getty Images

Splittrad allmänhet -

Den politiska turbulensen sådde split mellan amerikanerna under kriget. Den dåliga behandlingen av soldaterna efter kriget gjorde knappast saker och ting bättre. Bilden visar Vietnamveteraner som protesterar mot kriget.

© Getty Images

Orsaken till kriget -

Vad hände egentligen? Vilka förhållanden låg till grund för Vietnamkrigets utbrott? Vad formade krigets utveckling?

© Getty Images

Proxykrig -

Vietnamkriget sällar sig till en omfattande lista över konflikter som kan betraktas som amerikanska proxykrig i samband med det kalla kriget.

© Getty Images

Exempel -

Koreakriget (1950-53), det afghansk-sovjetiska kriget (1979-1989), Kubakrisen (1962) och Suezkrisen (1956), bland andra militära konflikter, är ytterligare exempel.

© Getty Images

Strategisk positionering -

USA positionerade sig strategiskt mot alla Sovjetunionens allierade. Man öste hundratals miljarder dollar in i sin militära verksamhet, både utomlands och på hemmaplan, som en del av sina krigsinsatser under kalla kriget.

© Getty Images

Antikolonial kamp -

När Vietnamkriget officiellt började var vietnameserna redan djupt inbegripna i en upptrappad antikolonial kamp mot mer än två århundraden under franskt styre.

© Getty Images

Socioekonomiska skillnader -

Det franska kolonialstyret skapade stora socioekonomiska skillnader mellan franska bosättare (och deras elitistiska vietnamesiska apologeter) och den vietnamesiska majoritetsbefolkningen.

© Getty Images

Amerikansk finansiering -

Frankrikes krigsinsatser för att befästa sitt styre stöddes av finansiering från den amerikanska militären och deras strategiska ansträngningar att krossa alla sovjetiska allianser var en tydlig nationell prioritet.

© Getty Images

Enande av fattiga arbetare -

Vietnamesernas försämrade villkor enade de fattiga arbetarna under en antikolonial vision för nationens framtid.

© Getty Images

Arbetsvillkor -

Tvångsarbete, fruktansvärda arbetsförhållanden för personer i farliga yrken, brist på medborgerliga friheter och extrem fattigdom bland de arbetande fattiga, vid sidan av en rad andra faktorer, gav upphov till en motståndsrörelse.

© Getty Images

Gerillarörelser -

Gerillagrupper hade funnits sedan början av det franska styret, men den antikoloniala motståndsrörelsen hade utsatts för våldsamt förtryck av fransmännen.

© Getty Images

Ho Chi Minh -

Det vietnamesiska motståndet bäddade för en ny riktning i och med framväxten av den kommunistiska rörelsen med dess mest framstående ledare Nguyen Ai Quoc i spetsen, mer känd som Ho Chi Minh, grundaren av det indokinesiska kommunistpartiet.

© Getty Images

Franska kommunistpartiet -

Ironiskt nog revolutionerades Minh i Frankrike. Han lämnade Vietnam i ung ålder och begav sig till Paris, där han gick med i det franska kommunistpartiet.

© Getty Images

Tudelat Vietnam -

Minhs nationalistiska ambitioner gick på tvären mot fransmännens försök att återupprätta kolonialstyret. Detta gav upphov till två Vietnam: Demokratiska republiken Vietnam (Nordvietnam) och Republiken Vietnam (Sydvietnam).

© Getty Images

Delning längs den sjuttonde breddgraden -

Denna delning blev officiell genom ett fördrag som utfärdades under Genèvekonferensen. Vietnam delades längs den "sjuttonde breddgraden" (17 grader nordlig latitud).

© Getty Images

Demokratiska republiken Vietnam och republiken Vietnam -

Demokratiska republiken Vietnam leddes av Minh och stöddes av sovjetiska styrkor. Som en del av en bredare strategi för att kväsa kommunistiska rörelser i hela Sydostasien stödde USA, under ledning av president Dwight Eisenhower, och dess allierade Republiken Vietnam.

© Getty Images

Över en halv miljon amerikanska soldater i Vietnam -

I mitten av 1960-talet var över en halv miljon amerikanska militärer stationerade i Vietnam, medan Sovjetunionen och Kina fortsatte att backa upp Minh militärt.

© Getty Images

Undertryckande av oliktänkande -

I söder undertrycktes oliktänkande på brutala sätt. Långt över 100 000 kommunistsympatiserande vietnameser som bodde i söder arresterades, varav många torterades och slutligen avrättades.

© Getty Images

Motståndsrörelse i söder -

Detta våldsamma förtryck gav upphov till en motståndsrörelse även i söder, och det var inte bara kommunister. Motståndet mot regimen i söder omfattade mängder av olika politiska ideologier.

© Getty Images

Dominoeffekt -

USA fortsatte sina krigsinsatser i början av 1960-talet, under ledning av John F. Kennedy. Amerikanerna tillhandahöll omfattande stöd i hela regionen till antikommunistiska interventioner, i hopp om att när en regim föll, skulle nästa följa dess exempel.

© Getty Images

Antikrigsrörelse på frammarsch -

Efter mordet på Kennedy tog hans efterträdare över ansträngningarna. USA:s dåvarande president Lyndon B. Johnson trappade upp krigsinsatserna genom att skicka in fler amerikanska trupper i landet. På hemmaplan pressade en antikrigsrörelse regeringen att avsluta kriget och hundratusentals protesterade runt om i landet.

© Getty Images

Nixon som president -

Fredssamtal hölls då den amerikanska regeringen började få svårt att rättfärdiga sitt agerande. Det vill säga, tills Nixon blev vald.

© Getty Images

Tyst majoritet -

Nixon var helt opåverkad av antikrigsrörelsen och försökte i stället appellera till dem som fortfarande stödde kriget, som han kallade den "tysta majoriteten". Antalet dödsfall var dock inte något han ville ha att göra med.

© Getty Images

Luftbombningar -

Nixon drog tillbaka marktrupperna och genomförde i stället massflygbombningar. De som fortfarande var stationerade i landet utförde ofattbara massakrer och underblåste antikrigsrörelserna i USA.

© Getty Images

Krigsvägran -

Ovilliga att strida i ett krig som verkade meningslöst flydde många av dem som skulle bli inkallade till militärtjänst till grannlandet Kanada. Bilden visar en antikrigsdemonstrant.

© Getty Images

Invasioner i regionen -

De efterföljande brutala invasionerna av Kambodja och Laos, som också var en del av den regionala planen för underminering och förstörelse av kommunistiska rörelser, spädde på antikrigsrörelsen ytterligare.

© Getty Images

Fredsavtal -

År 1973 undertecknade USA och Demokratiska republiken Vietnam ett fredsavtal. År 1975 blev Sydvietnam invaderat av Nordvietnam och man förberedde sig för att enas som en enda suverän nation.

© Getty Images

Socialistiska republiken Vietnam -

År 1976 enades Vietnam under den socialistiska republiken Vietnam. Båda länderna, såväl som länder utanför, lämnades ärrade. Bilden visar vietnamesiska flyktingar som återvänder hem.

Källor: (History) (Britannica)

© Getty Images