© Getty Images

Teknisk kamp under kalla kriget -

År 1962 tog Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov emot Joseph Berg och Philip Staros, två före detta Silicon Valley-ingenjörer som hade lämnat USA. Målet var att etablera ett sovjetiskt mikroteknologiskt nav, ett slags återspegling av den innovation som drev på USA:s framgång inom halvledare.

© Getty Images

Zelenograd: sovjetiska Silicon Valley -

Trots storslagna ambitioner nådde det sovjetiska mikroteknologiska navet i Zelenograd, en hemlighetsfull förort till Moskva, aldrig Silicon Valleys nivå av innovation eller globalt inflytande.

© Shutterstock

Zelenograds copycatstrategi -

Snarare än att uppmuntra originell innovation förlitade sig forskarna i Zelenograd på insmugglad amerikansk teknik. I stället för att gå i bräschen var de kvar på efterkälken bakom Silicon Valley.

© Shutterstock

Haltande sovjetisk innovation -

Sovjeternas svårigheter att replikera amerikanernas framsteg inom halvledare berodde på USA:s snabbt utvecklande chipinnovation.

© Getty Images

Innovationsklyftan -

Moores lag, enligt vilken transistorantalet på chip fördubblas ungefär vartannat år, belyser varför både Sovjetunionen och Kina har haft svårt att hålla jämna steg med USA och Taiwan när det gäller halvledare.

© Getty Images

CIA:s undergrävning av sovjeternas chiputveckling -

I syfte att försvåra utmaningen med att hålla jämna steg ska CIA ha omintetgjort Zelenograds försök till omvänd ingenjörskonst. De såg avsiktligt till att många amerikanska chip som sovjeterna skaffade var felaktiga, vilket satte ännu fler käppar i hjulen för dem.

© Getty Images

Marknadsfördel -

Den ekonomiska politiken spelade en avgörande roll i sovjeternas kamp för att konkurrera inom chipinnovation. Som Chris Miller, författare till "Chip War", noterar gynnades USA av en stor civil marknad, vilket drev på efterfrågan och främjade innovation, något som Sovjetunionen inte kunde replikera.

© Getty Images

Skalning och leveranskedjor -

Halvledarekonomin blomstrar i stor skala och möjliggör större investeringar i både forskning och utveckling. USA drog nytta av sin stora civila marknad tillsammans med effektiva globala leveranskedjor. Man använde billig arbetskraft i Sydostasien och avancerad expertis i Europa och Japan.

© Getty Images

Delning mellan öst och väst -

Under det kalla kriget gynnades USA av globala marknader med stor efterfrågan på halvledare, oavsett om det var för militärt eller kommersiellt bruk. Däremot fick sovjeterna hålla sig till det kommunistiska blocket, vilket begränsade deras förmåga att mäta sig med USA:s halvledarframgång.

© Getty Images

Minskat inflytande för det ryska mikrochipet -

Under Sovjettiden tillgodosåg Zelenograd främst militära behov snarare än den civila eller kommersiella efterfrågan på mikrochip. Detta beroende av den militära marknaden försvårade innovationen och förklarar varför Ryssland inte längre spelar en betydande roll i den globala halvledarproduktionen.

© Getty Images

Zelenograds fall -

När den sovjetiska militären upplöstes 1992 var Zelenograds öde beseglat. Halvledarfabrikerna, där kiselskivor blev integrerade kretsar, stängdes ned och den en gång begränsade staden öppnades långsamt upp för allmänheten. Mikrochipsambitionerna var nu ett minne blott.

© Shutterstock

Vetenskaplig tillbakagång i Sovjetunionen -

Sovjetunionens kollaps 1992 ledde till en betydande vetenskaplig och industriell nedgång. Denna omvälvning orsakade kompetensflykt och hämmade investeringar i forskning, utveckling och internationella leveranskedjor, vilket grusade de tidigare tekniska ambitionerna.

© Getty Images

Ryssarnas halvledarskifte -

Ryssland rörde sig bort från mikroteknik och flyttade fokus till energi och råvaror. Kreml är i dag till stor del beroende av halvledare från USA-allierade länder som Taiwan och Sydkorea. Detta beroende försvagar landets militära kapacitet.

© Getty Images

Ryssarnas halvledarproblem -

Under det syriska inbördeskriget var endast fem procent av de ryska vapnen precisionsstyrda. Detta problem kvarstår i Ukraina; många halvledare som används i Vladimir Putins militära insatser har enligt uppgift tagits från hushållsapparater som diskmaskiner och kylskåp.

© Getty Images

Kinesiskt stöd för andras teknik -

I Kina gick politisk förföljelse under Mao Zedongs kulturrevolution (mellan sextio– och sjuttiotalet) hårt åt landets tekniksektor.

© Getty Images

Kinesiskt stöd för andras teknik -

Många ingenjörer och uppfinnare fängslades eller avrättades, medan andra, som den framtida grundaren av Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) Morris Chang, flydde till USA, Taiwan och Hongkong för att i stället stärka deras tekniska framsteg.

© Getty Images

På efterkälken -

När kulturrevolutionen var över och Deng Xiaoping tog över låg Kinas framväxande halvledarindustri långt efter de globala konkurrenterna. Man hade svårt att hålla jämna steg med USA och Taiwan.

© Getty Images

Kinas halvledare ikapp -

Kina låg för långt efter för att kunna förnya sig på egen hand och anammade en sovjetisk strategi genom att kopiera halvledarteknik från USA, Taiwan och Japan. Trots detta fortsatte den tekniska klyftan bara att öka med tiden.

© Getty Images

Kvar i kapplöpningen -

Till skillnad från Sovjetunionen har Kina förblivit konkurrenskraftigt i halvledarkapplöpningen. Dess motståndskraft kan delvis tillskrivas Pekings anammande av en mer öppen ekonomisk modell efter Mao Zedongs död, vilket har möjliggjort större teknologiska framsteg.

© Getty Images

Från statlig kontroll till privat innovation -

Även om sovjeterna utmärkte sig inom viss militär teknik hade man svårt att producera avancerade chip i större skala. Däremot har en stor del av Kinas framsteg inom halvledare drivits på av privata företag.

© Getty Images

Statlig kontroll och stagnation -

Begränsad privatisering hjälpte en gång i tiden kinesiska teknikföretag att blomstra, men Xi Jinpings senaste tillslag mot privata företag bromsar tillväxten. Med ökad statlig inblandning i tekniksektorn riskerar man att upprepa sovjeternas misstag.

© Getty Images

Lärdomar från Zelenograd -

Zelenograds varnande exempel sträcker sig till både Peking och Washington. Medan USA är ledande inom finansiering, forskning och chipförsäljning ledde offshoring till Sydostasien på sjuttio- och åttiotalet till en minskning av dess globala tillverkningsandel – från 37 procent 1990 till bara tolv procent i dag.

© Getty Images

USA:s utländska beroende -

USA förlitar sig på utländsk teknik på ett sätt som är jämförbart med, eller till och med värre än, Ryssland och Kina. Viktiga amerikanska konsumtionsvaror, som iPhones och Tesla, skulle försvinna från marknaden om taiwanesiska chipleverantörer drabbades av störningar.

© Getty Images

Framtiden -

Satsningen på att återföra tillverkningen av mikrochip har intensifierats under årens lopp. Taiwan står inför betydande risker som inte är kopplade till Pekings återföreningsmål, bland annat kompetensflykt, energibrist och påverkan av klimatförändringarna.

© Getty Images

Handelsrisker mellan USA och Taiwan -

Återförande av tillverkningen av mikrochip är ingen liten uppgift. Trots betydande subventioner enligt CHIPS and Science Act 2022 utgör komplexiteten i etablering av inhemsk produktion betydande problem.

© Getty Images

Vinstrelaterade utmaningar -

Den amerikanska marknaden står inför hinder när det gäller etablering av lönsamma halvledarfabriker på hemmaplan, eftersom de konkurrerar med kraftigt subventionerade utländska produktionsanläggningar.

© Getty Images

Lärdomar från Kina -

Medan USA utforskar utvecklingsalternativ för halvledare erbjuder Kinas ansträngningar värdefulla lärdomar. Saker som misskötsel av talanger, överreglering och korruption har satt käppar i hjulen för Kina och bör tas som varnande exempel.

© Getty Images

Taiwans expansion -

Washington bör fokusera på att gradvis integrera Taiwans industri i USA. Det är inte minst viktigt att se till att etableringen av TSMC-fabriker i Amerika förblir ekonomiskt lönsam.

© Getty Images

Balans mellan konkurrens och samarbete -

USA skulle kunna konkurrera med Kina genom att locka till sig taiwanesiska talanger och resurser, vilket skulle uppmuntra inhemsk tillverkning. Detta skulle möjliggöra återförande av tillverkningen med bibehållna goda relationer med allierade och handelspartner.

Källor: (BBC) (Business Insider) (Forbes) (Big Think)

© Getty Images