Ökända incidenter där fordon körts in i folksamlingar - Attacker där gärningspersonerna kört in fordon i folksamlingar har under de senaste åren varit en skrämmande och effektiv våldsmetod. Dessa angripare har förvandlat vanliga fordon till rent livsfarliga vapen och orsakat förödelse på välbesökta offentliga platser.

Nyligen plöjde en 24-årig asylsökande i München in i en folksamling på 1 500 personer. Minst 30 personer skadades, varav några livshotande. Det exakta motivet bakom den brutala attacken utreds fortfarande.

Medan vissa av dessa händelser drivs av terrorism och fundamentalistiska ideologier eller utförs av radikaliserade högerextremister beror andra på personligt missnöje eller betydande psykisk ohälsa.
Hur kommer det sig att den här typen av attacker blir allt vanligare? Vilka är de mest ökända incidenterna? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!

© Getty Images

Fruktansvärd attack -

Attacken i München, Tyskland ägde rum den 13 februari då den 24-årige gärningsmannen körde en Mini Cooper in i en folkmassa under en facklig demonstration nära stadens centralstation.

© Getty Images

Extremism -

Myndigheterna kunde snabbt slå fast att attacken haft ett islamistiskt motiv, även om man inte har funnit några direkta kopplingar till terroristorganisationer. Gärningsmannen erkände senare att han medvetet hade riktat in sig på demonstranterna. Händelsen har gett upphov till flera politiska debatter om invandring och allmän säkerhet.

© Getty Images

Fordon som vapen -

Fordonsattacker som dessa går ut på att avsiktligt köra en bil, lastbil eller annat fordon in i en folkmassa med avsikt att döda eller skada. Man drar nytta av fordonens tillgänglighet i vardagen och förvandlar dem till dödliga vapen med förödande konsekvenser.

© Getty Images

Lågteknologisk terrorism -

Till skillnad från bombningar eller masskjutningar kräver fordonsattacker inga specialvapen eller teknisk kunskap. Detta gör dem till en föredragen metod för extremister som saknar tillgång till skjutvapen eller sprängämnen men som ändå söker orsaka massdöd och utbredd skräck.

© Shutterstock

Ensamagerande terrorister -

Många fordonsattacker utförs av ensamma individer, som ofta radikaliserats på nätet eller drivs av personligt missnöje. Utan behov av vare sig komplex planering eller samordning kan dessa angripare slå till helt oförutsägbart, varför de är särskilt svåra att upptäcka i tid.

© Shutterstock

Extremistiska ideologier -

Med allt från jihadistgrupper som IS till högerextremister och incelrörelser har radikala ideologier spelat en viktig roll i att motivera dylika fordonsattacker. Dessa angripare ser massattacker som ett sätt att främja sina förvridna uppfattningar, även om många attacker saknar terroranknytning. Vi tar en titt på några av de värsta.

© Getty Images

Julmarknadsmassaker -

Den 19 december 2016 var julmarknaden på Breitscheidplatz i Berlin i full gång när en stulen lastbil plötsligt körde genom folkmassan. På några sekunder ersattes den muntra atmosfären av kaos, skrik och förödelse då fordonet prejade allt i sin väg.

© Getty Images

Julmarknadsmassaker -

Gärningsmannen, en IS-inspirerad extremist, hade kapat lastbilen efter att ha dödat dess ursprungliga förare och sedan använt den som ett vapen för att döda tolv personer och skada dussintals fler. Den misstänkte flydde från platsen, vilket utlöste en internationell jakt som slutade några dagar senare då han sköts ihjäl av polis i Italien.

© Getty Images

Attack i Westminster -

Hjärtat av London förfasades av terror den 22 mars 2017 då en ensam gärningsman körde ett fordon upp på Westminster Bridge och rammade flera fotgängare. På bara 82 sekunder hade han ihjäl fem personer och skadade över 50 innan han kraschade bilen nära parlamentet.

© Getty Images

Attack i Westminster -

Efter kraschen övergav han fordonet och sprang mot parlamentets grindar, där han knivhögg en obeväpnad polis till döds. En stund senare sköt beväpnade poliser ihjäl honom, vilket satte punkt för hans framfart. Attacken kopplades senare till jihadistisk extremism.

© Getty Images

Dödlig attack i Spanien -

Livliga La Rambla i Barcelona blev skådeplats för blodsutgjutelse den 17 augusti 2017 då en skåpbil sicksackade nerför den livliga boulevarden och träffade både intet ont anande turister och lokalbefolkningen. Den 22-årige gärningsmannen dödade 15 personer och skadade över 130 och förvandlade därmed ett av Spaniens mest populära turistmål till en plats av skräck och sorg.

© Getty Images

Dödlig attack i Spanien -

Attacken var en del av en större jihadistisk komplott, som till en början var tänkt att innefatta bombdåd över hela Barcelona. Några timmar senare försökte sig ytterligare fem gärningsmän på en ny fordons- och knivattack i den spanska staden Cambrils innan de sköts ihjäl av polis.

© Getty Images

Trottoarslakt -

Den 23 april 2018 blev en hyrd skåpbil ett våldsvapen i Toronto, Kanada då föraren körde upp på en trottoar och prejade fotgängare längs en nästan 1,6 kilometer lång sträcka. Den avsiktliga attacken skördade tio människoliv och skadade ytterligare 16 personer.

© Getty Images

Trottoarslakt -

Gärningsmannen, som senare greps utan incidenter, hävdade att han var lojal mot incelrörelsen (ofrivilligt celibat), som hyser agg mot kvinnor. Han såg attacken som en hämnd för vad han uppfattade som romantiskt avvisande.

© Getty Images

Halloweenskräck -

En krispig hösteftermiddag den 31 oktober 2017 blev dödlig då en hyrd pickup kördes längs en trafikerad cykelväg i New York City och prejade cyklister och fotgängare. Åtta personer dödades och ytterligare ett dussin skadades innan angriparen kraschade in i en skolbuss och greps av polis.

© Getty Images

Halloweenskräck -

Gärningsmannen, som senare visade sig ha svurit trohet till IS, hade minutiöst planerat attacken och till och med lämnat en lapp där han förklarade sina extremistiska motiv. Händelsen är fortfarande den dödligaste terroristattacken i New York sedan terrorattackerna den 11 september.

© Getty Images

Skräck på Bastiljdagen -

Den 14 juli 2016 samlades tusentals människor på Promenade des Anglais i Nice, Frankrike för att titta på fyrverkerier på Bastiljdagen. Den uppsluppna stämningen förbyttes snabbt i skräck då en 19 ton tung lastbil, framförd av en terrorist, plötsligt kördes in i folkmassan och mejade ned män, kvinnor och barn.

© Getty Images

Skräck på Bastiljdagen -

Attacken skördade 86 människoliv och skadade över 400 personer och blev därmed en av de mest förödande fordonsattackerna någonsin. Föraren, som till slut sköts ihjäl av polis, hade svurit trohet till IS, vilket belyste det växande hotet från lågteknologisk, högeffektiv terrorism i västerländska städer.

© Getty Images

Terror i Sverige -

Den 7 april 2017 kördes en kapad ölbil i hög hastighet längs en livlig gågata i centrala Stockholm. Angriparen plöjde igenom shoppare innan han kraschade in i ett varuhus. Han dödade fem personer och skadade över ett dussin andra.

© Getty Images

Terror i Sverige -

Gärningsmannen, en uzbekisk medborgare som nekats asyl i Sverige, erkände senare att han utfört attacken till stöd för IS. Myndigheterna hittade sprängämnen i lastbilen, vilket tyder på att han hade för avsikt att utföra en ännu dödligare attack.

© Getty Images

Moskéattack -

Den 19 juni 2017 plöjde en skåpbil in i en grupp muslimska tillbedjare utanför Finsbury Park-moskén i London och körde på människor som just hade avslutat kvällsbönen under ramadan. En man dog och ytterligare tio skadades.

© Getty Images

Moskéattack -

Gärningsmannen, som motiverades av hat mot muslimer, såg attacken som en hämnd för islamistiska terrordåd i Storbritannien. Han erkände senare att han ville döda så många muslimer som möjligt. Även om incidenten hade få dödsoffer fick den internationell uppmärksamhet eftersom den var en tydlig påminnelse om att terror inte bara går åt ena hållet.

© Getty Images

Kaféattack i Münster -

Den 7 april 2018 plöjde en skåpbil in i en uteservering i den tyska staden Münster. Tre personer dödades och och mer än 20 andra skadades. Attacken inträffade på en populär gågata och förvandlade en fredlig helgsammankomst till panik och förödelse.

© Getty Images

Kaféattack i Münster -

Till skillnad från många andra fordonsattacker var den här inte kopplad till terrorism. Gärningsmannen, en 48-årig tysk man med en historia av psykisk ohälsa, agerade ensam innan han tog sitt eget liv i fordonet. Händelsen väckte åter liv i debatten om psykisk ohälsa och dess roll i våldshandlingar.

© Getty Images

Blodbad med bulldozer -

Den 2 juli 2008 utbröt kaos i Jerusalem då en byggnadsarbetare satte sig i en bulldozer och utförde en dödlig attack. Angriparen körde in arbetsmaskinerna på Jaffa Road, krossade bilar, välte bussar och körde över fotgängare innan han sköts till döds.

© Getty Images

Blodbad med bulldozer -

Framfarten orsakade allvarliga skador på andra fordon och resulterade i att tre personer dog och mer än 30 skadades. Attacken, som senare klassificerades som ett terrordåd, följdes kort därefter av tre andra copycatattacker av olika invånare i östra Jerusalem.

© Getty Images

Julparadstragedi -

Den 21 november 2021 plågades den årliga julparaden i Waukesha, Wisconsin av en SUV som plöjde igenom underhållare och åskådare. Attacken skördade sex människoliv, inklusive ett åttaårigt barn, och skadade över 60 personer.

© Getty Images

Julparadstragedi -

Chauffören var på flykt från ett bråk i hemmet och körde medvetet in i paradvägen. Även om det inte var en terroristattack var hans handlingar avsiktliga och dödliga. Han dömdes senare för flera fall av mord och fick livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

© Getty Images

Australisk massaker -

Den 20 januari 2017 förvandlades Melbournes livliga Bourke Street till en skräckscen då en man medvetet körde på flera fotgängare. Attacken, som utfördes mitt på ljusa dagen, skördade sex människoliv och skadade över 30 personer.

© NL Beeld

Australisk massaker -

Myndigheterna uteslöt terrorism. Föraren, en man med en historia av våldsamt beteende och mental instabilitet, hade flytt från polisen efter en dispyt i hemmet. Hans hänsynslösa och avsiktliga agerande resulterade i en av de dödligaste attackerna i Australiens nutidshistoria.

© Getty Images

Avspärrningar -

För att motverka fordonsattacker installeras barriärer (tillfälliga eller permanenta) i många städer för att hindra obehöriga fordon från att komma in på områden där fotgängare vanligtvis rör sig. Dessa har visat sig vara effektiva för att förhindra attacker i städer som London och New York.

© Getty Images

Säkerhetsåtgärder under utveckling -

Vid stora evenemang som maratonlopp, parader och konserter införs nu striktare policyer avseende fordonskontroll. Kontrollpunkter, vägavstängningar och fysiska barriärer har blivit vanliga för att förhindra att fordon når stora folkmassor. Trots en rad säkerhetsförbättringar kvarstår hotet om fordonsattacker runt om i världen.

Källor: (The New York Times) (Britannica) (BBC) (CNN) (CISA) (National Institutes of Health)

© Getty Images