Trots dystra varningar visar historien att det finns hopp
Jordens landyta, med dess bergstoppar och spektakulära dalar, är minst sagt anmärkningsvärd. När vi tänker på havets topografi, däremot, är det lätt att föreställa sig ett platt sandgolv, men faktum är att det är minst lika varierat som världen ovanför ytan. En av de mest spännande "undervattensdalarna" är Marianergraven, som är en mystisk och fascinerande plats i Stilla havets djupaste djup. Den är känd som världens djupaste djuphavsgrav och inrymmer även Challengerdjupet, vilket är den absolut djupaste delen av världshavet.
Från häpnadsväckande djup till anmärkningsvärda varelser – klicka vidare för att ta del av några fascinerande fakta om detta djuphavsfenomen.
Marianergraven är den djupaste djuphavsgraven på jorden. Den är täckt av havsvatten och är en geografisk företeelse som också kallas oceanisk försänkning.
Den ligger 200 km från Marianerna i Stilla havet.
Öarna har fått sitt namn efter drottning Mariana av Österrike, som var gift med kung Filip IV av Spanien. Djuphavsgraven fick i sin tur sitt namn efter de närliggande öarna.
Området där graven anses vara som allra djupast kallas Challenger Deep, även om dess exakta läge är svårt att fastställa.
Hittills har man registrerat ett djup på 10 984 meter. Det är nästan elva kilometer.
Som jämförelse kan nämnas att Mount Everest ligger 8 848 meter över havet, vilket innebär att den djupaste delen av Marianergraven är 2 147 meter djupare än vad Everest är högt.
Den är cirka 2 550 km lång och 69 km bred.
Djuphavsgraven är halvmåneformad. Den ligger nära två tektoniska plattor och den större Stillahavsplattan ligger under Marianergraven.
Temperaturen varierar mellan 1 och 3 °C nere på botten. Resten av djuphavsgraven varierar dock mer drastiskt. Det finns ångventiler överallt och temperaturen kan nå 300 °C på grund av den hydrotermiska energin.
De två plattornas rörelse var avgörande för att skapa de vulkaniska Marianerna. Studier av dessa plattor har avslöjat några av de äldsta materialen i jordskorpan, vilka visat sig vara upp till 170 miljoner år gamla.
Marianergraven upptäcktes första gången 1875 under Challengerexpeditionen, uppkallad efter fartyget HMS Challenger. Upptäcktsresanden använde ett viktat rep för att mäta djupet i diket, som man registrerade vara 8 183 meter.
En mer exakt mätning gjordes av Challenger II 1951. Man använde ett ekolod och registrerade ett djup på 10 899 meter vid Challenger Deep. Bilden visar ett exempel på ett ekolod från den tiden.
I takt med att tekniken förbättrats har tydligare bilder och mer exakta avläsningar varit möjliga. Olika slags ekolod, tillsammans med fjärrstyrda kameror, har gett en mer detaljerad bild av graven.
Jacques Piccard och Don Walsh tog sig 1960 ned till den djupaste punkten i en batyskaf vid namn Trieste. En batyskaf är en självgående undervattensfarkost som kan gå djupare än en ubåt.
Utforskningen 1960 sponsrades av den amerikanska flottan. De lyckades kartlägga hela platsen.
År 2019 testade utforskaren och investeraren Victor Vescovo från Texas DSV Limiting Factor på 10 928 meters djup, vilket skapade ett nytt världsrekord med 16 meter. Samma år dök han för andra gången och blev den första personen som dykt ned i Challenger Deep två gånger.
År 2020 tillbringade det ryska prospekteringsfartyget Vityaz tre timmar i graven och blev därmed det första fartyget som utforskat den autonomt.
James Cameron styrde en undervattensfarkost, som han själv hjälpt till att konstruera, till cirka 10 908 meters djup. Detta satte världsrekordet 2012.
Trots bristen på ljus och den fientliga miljön lever många organismer i Marianergraven. Faktum är att det finns mer än 200 mikroorganismer och andra levande varelser här.
Uppkallad efter Hades, underjordens gud i grekisk mytologi, hänvisar beteckningen "hadalzon" till de djupaste regionerna i oceaniska gravar.
Djuphavsgraven är en internationell hotspot för vetenskaplig forskning och är särskilt populär för tvärvetenskapliga studier som syftar till att avslöja dess geologiska, biologiska och oceanografiska hemligheter.
Utforskningen av Marianergraven driver innovation inom vetenskap, ingenjörskonst och teknik. Bilden visar Richard Branson och upptäcktsresanden Chris Welsh vid en enmansubåt som användes för att utforska graven.
Havets djup kan dock fungera som slukhål för kasserade föroreningar och plastavfall. Detta har blivit ett allvarligt bekymmer i Marianergraven.
Forskare har upptäckt oroväckande nivåer av toxiner som kallas polyklorerade bifenyler (PCB) hos vissa kräftdjur. De förbjöds 1970 på grund av den miljörisk de orsakar och höga halter av dessa gifter påträffades på flera djup i gravens sediment.
Mellan 1946 och 1993 använde flera länder havet för att göra sig av med nukleärt och radioaktivt avfall. Marianergraven var en av dessa platser.
Miljöaktivister arbetar fortsatt för att öka medvetenheten och intresset för att skydda miljön från hot orsakade av människan. Den lokala regeringen håller vattenkvaliteten och djurlivet i Marianergraven under ständig bevakning.
Marianas Trench Marine National Monument grundades 2009, till stor del för att skydda de sällsynta organismer som bebor dess djup.
Genom att studera Marianergraven får vi en unik inblick i djupet av jordens historia, tack vare de sedimentära lagren och geologiska formationerna.
Djuphavsgravens mystik och lockelse har inspirerat flera fiktiva berättelser, bland annat "Meg: A Novel of Deep Terror" (1997) av Steve Alten, en av New York Times bästsäljande författare.
År 2018 släpptes en filmatisering av Altens bok med titeln "The Meg". I huvudrollen ser vi Jason Statham, som har anlitats för att skydda den kinesiska kusten från en gigantisk förhistorisk haj.
Källor: (CNN) (National Geographic) (Live Science)
Marianergraven – vad vet du om världens djupaste djuphavsgrav?
Fascinerande fakta om Marianergraven
LIVSSTIL Hav
Jordens landyta, med dess bergstoppar och spektakulära dalar, är minst sagt anmärkningsvärd. När vi tänker på havets topografi, däremot, är det lätt att föreställa sig ett platt sandgolv, men faktum är att det är minst lika varierat som världen ovanför ytan. En av de mest spännande "undervattensdalarna" är Marianergraven, som är en mystisk och fascinerande plats i Stilla havets djupaste djup. Den är känd som världens djupaste djuphavsgrav och inrymmer även Challengerdjupet, vilket är den absolut djupaste delen av världshavet.
Från häpnadsväckande djup till anmärkningsvärda varelser – klicka vidare för att ta del av några fascinerande fakta om detta djuphavsfenomen.