År 2024 har flera kvinnor valts till nya ledare
Som människor fattar vi dagligen beslut som för oss mot en osäker framtid. Oavsett om det handlar om till synes obetydliga saker eller stora förändringar innebär varje ögonblick ett vägskäl, och beroende på vilken väg vi tar ser framtiden olika ut. Vi intalar oss att det alltid är upp till oss själva, men stämmer det verkligen? Begreppet fri vilja har genom århundradena fascinerat och förbryllat stora tänkare och inom filosofin har man brottats med dessa frågor i flera årtusenden.
Har vi verkligen kontroll över våra egna val, eller formas våra beslut av osynliga krafter? Är vi på riktigt fria, eller följer vi bara ett manus som skrevs långt innan vi ens var påtänkta? Klicka vidare i det här galleriet för att ta reda på vad filosofin har att säga.
Enkla beslut som vad du ska äta till frukost är till synes handlingar av fri vilja. Oavsett om du väljer flingor, rostat bröd eller ägg återspeglar valet din förmåga att fatta beslut baserat på personliga preferenser.
Karriärval (t.ex. att bli läkare eller konstnär) görs baserat på personliga färdigheter, passioner och värderingar. Dessa beslut kan kännas som ett uttryck för fri vilja, men i själva verket påverkas de av yttre faktorer. Så, hur mycket autonomi (självbestämmande) har vi egentligen?
Även när besluten känns frivilliga formas våra handlingar av en rad externa faktorer, som uppfostran, samhällsnormer, utbildning och tillgängliga resurser. Dessa yttre influenser komplicerar vår uppfattning om fritt beslutsfattande.
Olika vetenskapliga och filosofiska argument används för att ifrågasätta den fria viljan. Enligt dessa formar genetik och miljöfaktorer till stor del våra handlingar, vilket tyder på att många val är förutbestämda innan vi ens är medvetna om dem.
Gamla filosofer som Platon och Aristoteles utforskade den fria viljan regelbundet och kom med olika tolkningar. Platon såg inre harmoni som ett sätt att övervinna okontrollerbara impulser, medan Aristoteles hävdade att de flesta mänskliga handlingar är frivilliga.
Platon (428–348 f.Kr.) trodde att personer som uppnått inre harmoni bara skulle agera på det sätt som de ansåg vara moraliskt rätt. Detta perspektiv innebär att fri vilja är kopplad till moralisk självmedvetenhet och dygdigt beteende.
Aristoteles (384–322 f.Kr.) skilde mellan framtvingade och frivilliga handlingar och menade att de flesta mänskliga beteenden är frivilliga. Enligt honom agerar människor i allmänhet fritt, vilket innebär att våra handlingar är föremål för moralisk bedömning.
Medeltida teologer som Augustinus och Thomas av Aquino sammanflätade den fria viljan med religiös tro. Augustinus knöt den fria viljan till "ondskans problem", som ifrågasätter hur ondska kan existera i närvaro av en allsmäktig Gud. Thomas av Aquino, å sin sida, såg den fria viljan som ett sätt att uppnå moralisk dygd i enlighet med Guds plan.
Den helige Augustinus (354–430 e.Kr.) förklarade att ondska existerar enkom för att människor missbrukar sin fria vilja. Han hänvisade ofta till bibliska berättelser som exempel på detta, till exempel Adams och Evas olydnad i Edens lustgård. Augustinus trodde att moraliska misslyckanden bottnar i personliga val.
Inom kristendomen är berättelsen om Adam och Eva central i diskussionen om den fria viljan. Frågan om de frivilligt valde att äta den förbjudna frukten belyser spänningen mellan människors ansvar och gudomlig förutbestämmelse.
Thomas av Aquino (1225–1274) hävdade att fri vilja är en förutsättning för att vi ska kunna sträva efter det yttersta goda och fatta dygdiga beslut. Enligt honom var moralisk frihet ett sätt att genomföra Guds gudomliga plan.
Filosofer har länge diskuterat den fria viljan. Personer som Platon förespråkade individuella val som en grund för fri vilja, medan andra som Augustinus och Thomas av Aquino menade att gudomligt inflytande eller moraliska begränsningar kunde stävja människans faktiska frihet.
Determinism är ett filosofiskt perspektiv enligt vilket alla händelser (däribland mänskliga handlingar) orsakas av redan existerande faktorer. Tänkare som Descartes, Spinoza och Leibniz trodde att allting, från fysikens lagar till människans beteende, följer en förutsägbar, redan utstakad väg.
Enligt klassisk mekanik, som grundar sig på Isaac Newtons arbete (bilden), följer all fysisk rörelse i universum strikta lagar och lämnar inget utrymme för frihet eller val. Determinister tillämpar ofta detta koncept på människans handlingar och menar att allt vi gör är förutbestämt och ligger utom vår kontroll.
Determinister spårar människans existens till händelser som Big Bang och evolutionära processer. De hävdar att de val vi gör i dag formas av saker som genetik, uppfostran och social miljö.
Enligt determinister saknar fri vilja mening eftersom allt redan är förutbestämt av tidigare orsaker. Om alla människans handlingar är förutsägbara existerar inte den fria viljan, och människor kan således inte hållas fullt ansvariga för sina beslut eller sitt beteende.
Vissa filosofer hävdar att fri vilja och determinism kan samexistera. Detta är känt som kompatibilism. Filosofer som Hobbes, Locke och Kant trodde att även om våra handlingar påverkas av yttre faktorer kan vi fortfarande utöva fri vilja om våra handlingar är i linje med våra personliga övertygelser och önskningar.
Arthur Schopenhauer (1788–1860) talade ofta om voluntarism, vilket är tron på att yttre påverkan spelar en roll i människors liv, men att en stark inre vilja ändå kan uppstå. Detta tyder på att den fria viljan delvis formas av både externa och interna faktorer.
Friedrich Nietzsche (1844–1900) introducerade begreppet "vilja till makt" och hävdade att människor agerar utifrån en önskan om dominans och självhävdelse. Enligt detta synsätt drivs människans beteende av en inneboende kraft snarare än ren fri vilja.
Jean-Paul Sartre (1905–1980) menade att fri vilja innebär en hel del ansvar, eftersom människan ständigt måste göra val. Han kallade detta för "ångest" och betonade frihetens betydelse när det gäller att forma sitt eget öde.
Begreppet fri vilja utmanas av nya vetenskapliga upptäckter, särskilt inom neurovetenskap. En känd studie utförd av neuroforskaren Benjamin Libet tyder på att vi fattar beslut innan vi ens blivit medvetna om dem.
I Libets experiment ombads deltagarna att trycka på en knapp samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades. Man fann att beslutet att trycka på knappen skedde innan deltagarna medvetet bestämde sig för att agera. Experimentet väckte frågor om huruvida den fria viljan bara är en illusion.
Neurologiska studier har visat att hjärnkemikalier som dopamin och serotonin (som är kopplade till belöning och njutning) spelar en avgörande roll i beslutsfattandet. Detta tyder på att våra beslut kan vara biologiskt drivna snarare än något vi gör medvetet.
Forskning på patienter med Parkinsons sjukdom visar att dopamin- och serotoninsvar fortfarande förekommer vid beslutsfattande. Detta komplicerar föreställningen om frivilligt beslutsfattande eftersom biologin fortfarande tycks påverka människors val, även vid kognitiv sjukdom.
Även om neurologiska experiment tyder på att fri vilja kanske inte existerar är det viktigt att inte övergeneralisera. Människans beslutsfattande är ett komplext ämne och aktuella studier kanske inte omfattar beslutsfattandets alla nyanser.
Om det inte finns någon fri vilja innebär det att alla handlingar är förutbestämda. I sådana fall kan människor inte hållas ansvariga för moraliska snedsteg. När allt kommer omkring, hur kan man skuldbelägga någon för handlingar som personen inte kunnat kontrollera?
Utan fri vilja skulle vi behöva ompröva syftet med straffet. Om människor begår brott på grund av förutbestämda faktorer är det inte säkert att det finns någon anledning att straffa personer som ju inte kunnat kontrollera sina handlingar.
Huruvida den fria viljan existerar eller inte är ännu oklart. Filosofer, vetenskapsmän och teologer tvistar fortfarande om dess eventuella existens och konsekvenser. Denna pågående diskussion uppmuntrar till mer djupgående utforskning av människans autonomi och beslutsfattandets själva beskaffenhet.
Oavsett slutsats ger begrundandet av den fria viljans beskaffenhet värdefull information om människans beteende och samhälle. Med mer kunskap om komplexiteten bakom våra val kan vi också utöka vår förståelse av oss själva och världen vi lever i.
Källor: (TheCollector) (Britannica) (Scientific American)
Fri vilja – myt eller verklighet?
Det är långt mer invecklat än vad många tror
LIVSSTIL Existentialism
Som människor fattar vi dagligen beslut som för oss mot en osäker framtid. Oavsett om det handlar om till synes obetydliga saker eller stora förändringar innebär varje ögonblick ett vägskäl, och beroende på vilken väg vi tar ser framtiden olika ut. Vi intalar oss att det alltid är upp till oss själva, men stämmer det verkligen? Begreppet fri vilja har genom århundradena, fascinerat och förbryllat stora tänkare och inom filosofin har man brottats med dessa frågor i flera årtusenden.
Har vi verkligen kontroll över våra egna val, eller formas våra beslut av osynliga krafter? Är vi på riktigt fria, eller följer vi bara ett manus som skrevs långt innan vi ens var påtänkta? Klicka vidare i det här galleriet för att ta reda på vad filosofin har att säga.