© Getty Images

Antiken -

Giljotinen, i en eller annan form, har kapat av huvuden ända sedan antiken. Titus Manlius, den romerska politikern och generalen, såg berömt till att hans egen son blev halshuggen på grund av olydnad. Han skickades i döden av en bödel som använde en klinga som drogs ned genom en skena i en träställning.

© Public Domain

Halifax Gibbet -

Under medeltiden utvecklades giljotinen till den välbekanta höga, upprättstående ramverk med en viktad och vinklad klinga upphängd högst upp. Ett tidigt exempel var Halifax Gibbet (på bilden), en anordning som hade ett glidande yxhuvud (eller bila) och användes i staden Halifax i West Yorkshire, England på 1500-talet.

© Getty Images 

James Douglas och "Jungfrun" -

År 1546 introducerade skottarna "Jungfrun", en grym men effektiv giljotin som användes i stor utsträckning under tiden Maria Stuart var regerande drottning i Skottland. Sista gången den användes var år 1716. En av de människor som avrättades av Jungfrun var James Douglas, 4:e earl av Morton. Ett kanhända ödets ironi, men legenden vill göra gällande att Morton själv beställde Jungfrun efter att han hade sett Halifax Gibbet. Även om det inte finns något stöd för detta påstående blåste författare senare nytt liv i myten. För övrigt står den ursprungliga Jungfrun från 1546 permanent utställd på Skottlands nationalmuseum.

© Getty Images 

Holinsheds krönika -

"Holinsheds krönika", en stor, omfattande beskrivning av den brittiska historien som publicerades i tre volymer år 1577 innehåller en bild av "Avrättningen av Murcod Ballagh nära Merton i Irland 1307" som visar en liknande avrättningsmaskin som Halifax Gibbet, vilket pekar på dess tidiga användning i Irland. För övrigt utgjorde "Holinsheds krönika" Shakespeares inspirationskälla när han skrev "Stormen", "Kung Lear" och "Henrik V".

© Getty Images 

Medeltida giljotin -

En halshuggningsanordning som kallades för "planke" användes i Tyskland och Flandern under medeltiden. Italienarna kallade sin primitiva anordning från renässanstiden för "mannaia".

© Getty Images 

Joseph-Ignace Guillotin (1738–1814) -

Även om liknande avrättningsmaskiner redan hade funnits i flera århundraden går det vi idag känner som den franska giljotinen tillbaka till slutet av 1789. Även om han inte uppfann giljotinen kom den franska läkaren och politikern Joseph-Ignace Guillotins namn att bli dess eponym.

© Getty Images 

Giljotinens utveckling -

Guillotin motsatte sig i princip dödsstraffet, men medgav samtidigt att halshuggning med hjälp av en blixtsnabb maskin vore mer humant och egalitärt än halshuggningar medelst svärd eller yxa. Med avseende på detta hjälpte han till att se över utvecklingen av den första prototypen.

© Getty Images 

Antoine Louis (1723–1792) -

Mannen som hyllas för att ha utformat en prototyp av giljotinen är den franska kirurgen och fysiologen Antoine Louis (på bilden). Den byggdes av en tysk cembalo-tillverkare vid namn Tobias Schmidt.

© Public Domain

Giljotinen presenteras -

På bilden: Joseph-Ignace Guillotin och Antoine Louis demonstrerar giljotinens funktion med hjälp av en skalenlig modell. Guillotin blev senare förskräckt då han fick veta att den nya maskinen skulle komma att kallas för giljotin och tog avstånd från sin koppling till den dödliga apparaten.

© Getty Images 

Giljotinens första offer -

Den första personen som avrättades medelst giljotin var den franska stråtrövaren Nicolas Jacques Pelletier som halshöggs den 25 april 1792 framför Hôtel de Ville på Place de Grève i Paris. Pelletiers död lade grunden för giljotinen som den enda civilrättsliga avrättningsmetoden i Frankrike fram till avskaffandet av dödsstraffet år 1981.

© Getty Images 

Louis Collenot d'Angremont (1748–1792) -

Louis Collenot d'Angremont, chefen för Military Bureau of the Brigades of the National Guards of Paris och en trogen royalist, var känd för att ha varit den första personen som avrättats i giljotinen på grund av sina politiska åsikter, detta den 21 augusti 1792.

© Getty Images 

Franska revolutionen -

Den franska revolutionen (1789–1799) utlöste det så kallade "Skräckväldet" i mitten av 1790-talet då tusentals uppfattade "fiender till den franska revolutionen" fick sina liv avslutade av giljotinens klinga. På bilden ses stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789.

© Getty Images 

Skräckväldet -

Skräckväldet kännetecknades av ett flertal massakrer och många offentliga avrättningar som ägde rum som svar på revolutionär iver, antiklerikala uppfattningar och anklagelser om förräderi. Giljotinen var sällan ren från spillt blod. På bilden ses avrättningen av nio unga invandrare dömda till döden av en revolutionär domstol år 1792.

© Getty Images 

Avrättning av Ludvig XVI -

Kända offer för giljotinen under den här perioden var Frankrikes kung Ludvig XVI, som halshöggs den 21 januari 1793 i Paris efter att ha dömts av den revolutionära domstolen för högförräderi.

© Getty Images

Avrättning av Marie Antoinette -

Kung Ludvig XVI:s fru, Marie Antoinette, mötte ett liknande öde och fick sitt huvud avhugget den 16 oktober 1793.

© Getty Images 

Avrättning av Robespierre -

Maximilien Robespierre, den radikala Jakobinerledaren och en av huvudpersonerna i den franska revolutionen, avrättades medelst giljotin tillsammans med flera andra av hans medbrottslingar den 27 juli 1794.

© Getty Images 

Slutet på revolutionen -

Med tillräckligt med blod som spillts och tusentals huvuden som rullade avtog den franska allmänhetens fascination av giljotinen i slutet på 1700-talet. Offentliga halshuggningar fortsatte emellertid i Frankrike ända fram till 1939.

© Getty Images 

Den sista offentliga avrättningen i Frankrike -

Det sista offentliga avrättningen i Frankrike ägde rum den 17 juni 1939 då den dömda tyska kriminella och seriemördaren Eugen Weidmann avrättades utanför fängelset Saint-Pierre i Versailles. En intressant detalj är att bland de som bevittnade det grymma skådespelet fanns den framtida skådespelaren Christopher Lee, som då bara var 17 år gammal.

© Getty Images 

Färdigkapat -

Frankrikes sista överlevande giljotin står utställd på museet för rättvisa och straff i Fontaine de Vacluse, i närheten av Avignon.

© Getty Images 

Giljotinen och nazisterna -

Hitlers tredje rike såg giljotinen som ett snabbt och effektivt sätt att göra sig av med regimens fiender. Faktum är att giljotinen kom att bli en statlig avrättningsmetod på 1930-talet. Omkring 16 500 personer mellan 1933 och 1945 föll offer för denna avrättningsmetod. På bilden visas giljotinminnesmärket inne på det före detta fängelset i Brandenburg-Görden. På skylten står det: 1 798 antifascister mördades på denna plats mellan 1940 och 1945.

© Getty Images 

Avrättningen av Hans och Sophie Scholl -

Hans och Sophie Scholl, som var medlemmar i Vita rosen, en icke-våldsam motståndsrörelse i Nazityskland, blev båda avrättade medelst giljotin av nazisterna i München den 22 februari 1943. I dagsläget finns det ett flertal gator och skolor i Tyskland som är uppkallade efter syskonen Scholl. Det finns också ett litterärt pris till deras ära, Geschwister-Scholl-Preis.

© Getty Images 

Avrättningen av Elisabeth Gloeden -

Den tyska advokaten Elisabeth Gloeden står inför domarna under sin rättegång för förräderi vid Folkets domstol (Volksgerichtshof) i Berlin i november 1944. Gloeden, hennes man och hennes mor tog emot judar som flydde från nazisternas förföljelse. I efterdyningarna av den misslyckade kuppen att mörda Adolf Hitler den 20 juli skyddade de general Fritz Lindemann, en av de inblandade. Makarna Gloeden förråddes, arresterades och avrättades medelst giljotin vid fängelset Plötzensee den 30 november 1944. Deras öde publicerades som ett slags varning av nazistregimen.

© Getty Images 

Avrättningen av Horst Fischer -

Den tyska läkaren och SS-medlemmen Horst Fischer avrättades i giljotinen den 8 juli 1966 i Leipzig efter att ha dömts av Högsta domstolen i Tyska demokratiska republiken för de brott han hade begått i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau under andra världskriget.

© Getty Images

Mördarmaskin -

En giljotin ses i koncentrationslägret Dachau i närheten av München, fotograferad den 18 april 1945 efter att de allierade hade befriat anläggningen.

© Getty Images 

Avrättning av Hans Vollenweider -

Den 18 oktober 1940 avrättades den schweiziska brottslingen Hans Vollenweider medelst giljotin, vilket blev den sista gången som Schweiz använde en dylik metod för att fullfölja en dödsdom. Faktum är att dödsstraffet i Schweiz redan var planerat att avskaffas i januari 1942.

© Getty Images 

Avrättning av Hamida Djandoubi -

Den tunisiska medborgaren Hamida Djandoubi var den sista personen i hela västvärlden som lagligt avrättades med hjälp av giljotin. Den dömda mördaren avrättades den 10 september 1977 i fängelset Baumettes i Marseille, Frankrike.

© Getty Images 

Giljotinen i Vietnam -

I början av 1960-talet inrättade Diem-regimen i Vietnam mobila särskilda militära domstolar som skickades ut till landsbygden för att skrämma den lokala befolkningen. Giljotiner, som hade tillhört den före detta franska kolonialmakten, användes ofta för att utföra avrättningar på plats. På bilden ses giljotinen som användes på det ökända fransk-vietnamesiska fängelset Hoa Lo, även kallat "Hanoi Hilton".

© Getty Images 

Användning av giljotinen -

Att använda giljotinen som en metod för laglig avrättning sanktionerades fortfarande i hela Europa under 1800- och början av 1900-talet. På västra halvklotet var dock dess användning tämligen begränsad.

© Shutterstock 

Djävulsön -

På bilden: platsen där den franska giljotinen en gång stod i närheten av fängelset som i Frankrike kallas för Bagne de Cayenne, men som är mer känt som Djävulsön, den största av Islands of Salvation ("frälsningsöarna") i Karibiska havet utanför Franska Guyana.

Källor: (History) (The British Library) (History Today) (Euronews)

© Getty Images