Vad gör fascismen till en så brutal ideologi? -

Den senaste tidens oroande ökning av högervriden aktivitet, inte minst Proud Boys framväxt i USA, kan härledas till 1920- och 30-talet och fascismens framväxt i Europa. Italiens Benito Mussolini omnämns som fascismens grundare, en ultranationalistisk politisk ideologi och rörelse med stöd i våldsam och förtryckande auktoritarianism. Att bekänna sig till fascismen är detsamma som att omfamna diktatur, en centraliserad autokrati och extrem nationalism, men hur kommer det sig att fascismen är så brutal och vilka var dess farligaste anhängare?

Klicka vidare för att läsa mer om denna avskyvärda politiska rörelse.

© Getty Images

Fascismens ursprung -

Fascismen har sina rötter i antiken. Ordet fascism kommer från latinets fascis, som betyder "bunt". Detta korresponderar i sin tur med ordet fasces, vilket var en bunt träspön med en yxa i toppen som bars av forntida romerska domare som en symbol för makt och auktoritet.

© Getty Images 

Fasci italiani di combattimento -

Det italienska ordet för bunt är fascio och det var utifrån detta ord som Benito Mussolini namngav Fasci Italiani di Combattimento (italienska stridsfascister), en fascistisk organisation som han grundade 1919. Mussolini ses här på bild då han deltar i det första fascistiska mötet i Milano samma år. Partiets medgrundare, Michele Bianchi, ses till höger om honom.

© Getty Images 

Rädsla för bolsjevismen -

Fasci Italiani di Combattimento skapades av rädsla för bolsjevismen, det politiska system och idéer som Vladimir Lenin och hans anhängare introducerade i Ryssland efter händelserna 1917. Den ryska revolutionen gav upphov till rädsla i hela Europa för ett eventuellt kommunistiskt maktövertagande, något som knappast undgick Mussolini.

© Getty Images

Benito Mussolini (1883–1945) -

År 1921 bildade Benito Mussolini det nationella fascistpartiet. Året därpå blev han Italiens premiärminister. Successivt såg han till att ge den befattningen diktatorisk makt, och därmed skapades världens första fascistiska stat.

© Getty Images 

Fascismens utbredning -

Mussolini ansåg att demokrati var ett misslyckat system. Han identifierades snart av fascisterna som Il Duce ("ledaren") och både inspirerade och stödde den internationella utbredningen av fascistiska rörelser under mellankrigstiden. Han ses här tala till en stor folkmassa i Milano 1930.

© Getty Images 

Italiensk-abessinska kriget -

År 1935 beordrade Mussolini invasionen av Etiopien, ett fattigt afrikanskt land som en gång hade förödmjukat Italien i strid. Detta sågs som en hämndaktion och var den första militära invasionen av en främmande nation utförd av en fascistisk stat. Mussolini förklarade senare att det romerska riket var återupprättat.

© Getty Images 

Adolf Hitler (1889–1945) -

Tyskland, en nation som fortfarande gick på knäna efter det stora kriget och nu var lamslaget av hyperinflation som ett resultat av den stora depressionen, vände blicken mot Adolf Hitler, som i sin tur hade ögonen på Italien och dess ledare. Hitler var en stor beundrare av Il Duce och skulle så småningom komma att utforma nationalsocialismen baserat på Italiens fascistiska manifest.

© Getty Images 

Krigsförklaring -

Hitler kom till makten 1933. Sex år senare, 1939, bildade Nazityskland en allians med Italien känd som "stålpakten". Den 1 september 1939 bröt andra världskriget ut. Hitler ses här på bild då han återvänder till Berlin 1940 efter att ha undertecknat vapenstilleståndet med Frankrike. Jublande folkmassor välkomnar Führern.

© Getty Images 

Engelbert Dollfuss (1892–1934) -

Flera länder i Europa anammade fascismen under 1930-talet. Engelbert Dollfuss, som tjänstgjorde som Österrikes förbundskansler mellan 1932 och 1934, var de facto ledare för den högerorienterade Fosterländska fronten.

© Getty Images 

Fosterländska fronten -

Fosterländska fronten var den politiska organisationen i förbundsstaten Österrike. Samtidigt som Fosterländska fronten anpassade sig till det fascistiska Italien motsatte de sig rasdiskriminering och förespråkade självständighet från Tyskland. Dollfuss mördades av nazisterna 1934 och Fosterländska fronten blev så småningom bannlyst i och med annekteringen av Österrike 1938.

© Getty Images 

António de Oliveira Salazar (1889–1970) -

I Portugal fick António de Oliveira Salazars maktövertagande landet på fall under ett auktoritärt styre av Ditadura Nacional (nationell diktatur), en regim som senare omformades till Estado Novo (nya staten).

© Getty Images 

Konservativ och korporativ -

Salazar presiderade över en korporativ diktatur som styrde Portugal mellan 1933 och 1974. I motsats till kommunism, socialism, syndikalism och liberalism var Salazars styre konservativt, korporativt och nationalistiskt. Han tog dock avstånd från fascism och nazism.

© Getty Images 

Francisco Franco (1892–1975) -

Det var i Portugals grannland Spanien som fascismen fick tydligare fotfäste. Falangen (Phalanx) grundades 1933 av José Antonio Primo de Rivera. Organisationen genererade ett medlemskap av vilket mycket senare absorberades i general Francisco Francos militärdiktatur.

© Getty Images 

Spanska inbördeskriget -

Franco fick militär hjälp från Italien och Tyskland under det spanska inbördeskriget och han knöt ett särskilt starkt band med Hitler. Francos nationalistiska styrkor segrade så småningom i Spanien och han förblev regimens ledare fram till sin död 1975.

© Getty Images 

François de La Rocque (1885–1946) -

I Frankrike var Croix-de-Feu (eldkorset) en nationalistisk fransk liga under mellankrigstiden, ledd av överste François de La Rocque.

© Getty Images 

Antisemitisk politik -

Croix-de-Feu var en av de högergrupper som uppmuntrade antisemitisk politik 1935. Efter Frankrikes fall 1940 tjänstgjorde ett antal franska fascister i marskalk Philippe Pétains Vichyregim.

© Getty Images 

Oswald Mosely (1896–1980) -

Fascismen visade sitt fula tryne i Storbritannien under ledning av Sir Oswald Mosley. Mosley, en före detta politiker, grundade och ledde British Union of Fascists (BUF).

© Getty Images 

Slaget vid Cable Street -

Moseleys och hans organisations rykte skamfilades i oktober 1936 efter en våldsam sammandrabbning mellan BUF-medlemmar och antifascistiska demonstranter, i vad som blev känt som slaget vid Cable Street. Mosley kritiserades hårt av större delen av den brittiska allmänheten och fängslades så småningom, detta i maj 1940. Därefter bannlystes BUF.

© Getty Images 

Black Legion -

På andra sidan Atlanten försökte Black Legion, en våldsam utlöpare av Ku Klux Klan, etablera fascismen i USA genom att starta en revolution. Black Legion var inblandad i många mord och upplöstes 1945. Fotografiet visar poliser i Detroit som poserar med vapen och regalier som beslagtagits från Black Legion-terrorister.

© Getty Images 

German American Bund -

German American Bund grundades 1936 och rekryterade endast amerikanska medborgare av tysk härkomst. Dess huvudsakliga mål var att främja en gynnsam syn på Nazityskland. På bilden ses medlemmar i German American Bund marschera i New York City i oktober 1937.

© Getty Images 

Det ökända årtiondet -

Inslag av fascism fick fäste i olika länder i Sydamerika, framför allt i Argentina under det som blev känt som det ökända årtiondet. De fyra presidenterna i landet under denna period, José Félix Uriburu (på bilden), Agustín Pedro Justo, Roberto María Ortiz och Ramón Castillo, var alla inblandade i förföljelsen av politiska motståndare, valfusk och andra politiska och ekonomiska skandaler.

© Getty Images 

Vad kännetecknar fascismen? -

Ett vanligt kännetecken för fascism är att staten har absolut makt. En fascistisk stat söker total kontroll över alla större delar av samhället.

© Getty Images 

Diktatorstyre -

En enda diktator har den högsta makten över en fascistisk stat. Vanligtvis använder denna ledare sin karisma och magnetiska personlighet för att vinna över folket på sin sida. De är ofta väldigt skickliga talare.

© Getty Images 

Korporativism -

Korporativism (eller korporatism) är en av fascismens grundsatser. En fascistisk stat förespråkar kollektiv förvaltning av ekonomin genom att kontrollera arbetet. Strejker och andra anställningstvister är förbjudna.

© Getty Images 

Extrem nationalism -

Fascistiska diktatorer anammar en politik av extrem nationalism för att förstärka nationell heder och drar nytta av rädslan för hot utifrån.

© Getty Images

Patriotisk lögn -

Det nya samhället som diktatorer skapar är baserat på folkets "gemensamma vilja", en lögn som förstärks av skeva patriotiska referenser till historiska myter snarare än rättvisa, intellektuella bedömningar. I en liknande illustration ses Mussolini uppmana sin privata milis "Svartskjortorna" att följa honom.

© Getty Images 

Fascistisk trosbekännelse -

Den fascistiska trosbekännelsen demonstreras ytterligare av det brutala undertryckandet av oliktänkande och den systematiska förföljelsen av minoritetsgrupper.

© Getty Images 

Folkets överlägsenhet -

Fascister tror att staten bara kan överleva om den bevisar sin militära överlägsenhet i krig. Dess "storhet" uppnås genom att erövra och styra svaga nationer.

© Getty Images 

Ålder och könsroller -

Fascismen betonar ungdom i såväl fysisk mening (ålder) som andlig mening, som virilitet och engagemang. Redan i ung ålder uppnås en stark gemenskap eller broderskapskänsla. Mellan 1936 och 1945 var Hitlerjugend den enda officiella pojkorganisationen i Nazityskland och det var delvis en paramilitär organisation. De italienska fascisternas politiska hymn hette Giovinezza ("Ungdomen").

© Getty Images 

Fascism och kvinnor -

I Italien ansåg Mussolini att kvinnors primära roll var som barnaföderskor. De var "nationens fortplanterskor". Piccole Italiane (på bilden) var en organisation för flickor inom det nationella fascistpartiet.

© Getty Images 

Nazismens kvinnor -

Inte heller kvinnor i tredje riket hade någon karriär utanför hemmet. Deras huvudsakliga roll var som mor och hustru. Denna doktrin genomsyrades redan i ung ålder genom League of German Women, nazistpartiets flickflygel. Medlemskap var obligatoriskt.

© Getty Images 

När nådde fascismen vägs ände? -

Fascismen misskrediterades till stor del i Europa efter axelmakternas nederlag 1945 (även om den höll i sig i Francos Spanien i flera decennier). Trots att de ursprungliga fascistiska regimerna upphörde att existera hänger Mussolinis idéer till viss del kvar.

© Getty Images 

Nyfascism i dag -

I dag innehåller extremhögerns ideologi betydande inslag av fascism. De flesta av dagens fascistiska rörelser saknar dock officiell politisk partirepresentation eller statsmakt. Ett par anmärkningsvärda nyfascistiska rörelser är British National Party, som grundades 1982, och Proud Boys, en uteslutande manlig nordamerikansk högerextrem nyfascistisk organisation som grundades 2016.

Källor: (Time) (American Historical Association) (Historic UK) (Live Science) (USA Today)

Se även: Den hårresande sanningen om Ku Klux Klan

© Getty Images