
































© Getty Images
0 / 33 Fotos
Varför blir katastrofer vanligare?
- Den ökande omfattningen och intensiteten av klimatrelaterade faror, i kombination med bristande beredskap, bidrar till ökningen vi ser av antalet katastrofer. Faktorer som svält, fattigdom, hälsorisker, osäker markanvändning och snabb urbanisering förvärrar dessa risker. På kort sikt intensifierar El Niño dessa hot ytterligare.
© Reuters
1 / 33 Fotos
Finns det någon väg ut?
- Klimatkrisens förödande konsekvenser, däribland omfattande förstörelse, kan ge upphov till känslor av hopplöshet och förvirring. Då samhällen tampas med dessa utmaningar är det inte utan att man frågar sig om detta är den nya verkligheten och huruvida det går att förbereda sig.
© Reuters
2 / 33 Fotos
Förståelse för katastrofer
- En minskning av koldioxidutsläppen ligger fortfarande högst upp på listan för att ta itu med klimatförändringarna, men FN har också ett mer strategiskt tillvägagångssätt i och med utvecklingen av Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction (GAR).
© Reuters
3 / 33 Fotos
Förståelse för katastrofer
- Genom att undersöka tidigare katastrofer kan länder och samhällen lära sig av sina erfarenheter och utveckla strategier för att minska framtida risker.
© Reuters
4 / 33 Fotos
Mål
- Enligt UN Office for Disaster Risk Reduction är katastrofer sällan unika. De föregås ofta av mindre, liknande händelser. Genom att noggrant undersöka dessa förstadier och utröna mönster kan vi identifiera underliggande faktorer och utveckla strategier för förebyggande arbete.
© Getty Images
5 / 33 Fotos
Forensiskt tillvägagångssätt
- När man tänker på forensiskt arbete, eller kriminalteknik, föreställer man sig ofta brottsplatsundersökningar. Dessa proffs samlar in, bearbetar och analyserar bevismaterial som DNA, fingeravtryck och fibrer för att hjälpa brottsbekämpande myndigheter att lösa brott.
© Shutterstock
6 / 33 Fotos
Forensiskt tillvägagångssätt
- Forensiskt arbete vid katastrofer präglas av ett liknande, holistiskt tillvägagångssätt. Man undersöker inte bara klimatfaktorer utan även andra bidragande faktorer som kan förvärra effekterna av katastrofer. Dessa faktorer kan innefatta osäkra bostäder, fattigdom, överanvändning av resurser och arbetslöshet.
© Reuters
7 / 33 Fotos
Hur går det till?
- Undersökning av storskaliga katastrofer i tätbefolkade stadsområden är ett komplext företag. Forskarna måste analysera olika faktorer som bidrar till dessa händelser, inklusive ackumulering av risker över tid.
© Getty Images
8 / 33 Fotos
Hur går det till?
- Man beskriver en trestegsmetod för genomförande av kriminaltekniska undersökningar vid katastrofer.
© Getty Images
9 / 33 Fotos
Steg 1: kunskap om katastrofens DNA
- Det här steget innebär undersökning av händelsens utlösare, grundorsaker samt vad som driver riskerna. I rapporten rekommenderas att man tar hänsyn till ytterligare faktorer som sociala och miljömässiga förhållanden, markanvändningsmönster, inkomstfördelning och befintliga förvaltningsstrukturer för hantering av katastrofer.
© Reuters
10 / 33 Fotos
Steg 1: kunskap om katastrofens DNA
- Det är också viktigt att bedöma samhällets motståndskraft och identifiera faktorer som bidragit till förmågan att hantera händelsen.
© Reuters
11 / 33 Fotos
Steg 2: förutsägelse av framtida trender
- Genom att identifiera viktiga DNA-områden vid katastrofer kan forskare förutsäga potentiella framtida trender. Till exempel, om urbanisering och informella bosättningar bidragit till översvämningsskador vid en specifik katastrof analyserar rapporten data om aktuella och förväntade bosättningstrender.
© Reuters
12 / 33 Fotos
Steg 3: delade lärdomar
- För att effektivt minska katastrofrisken är det viktigt att möjliggöra samtal med flera intressenter som granskar och förfinar analysen av katastrof-DNA. I rapporten föreslås involvering av olika avdelningar, bland annat hälso- och sjukvårdsmyndigheter, meteorologiska institut, markförvaltning- eller markanvändningstjänster samt civilskyddsmyndigheter.
© Reuters
13 / 33 Fotos
Fallstudier
- Rapporten presenterar tio fallstudier av de senaste katastroferna, däribland jordbävningen i Mexiko (2017), skogsbränderna i USA (2021) och översvämningarna i Libanon (2024). Varje fallstudie har författats av experter inom riskhantering, regeringstjänstemän och klimatspecialister.
© Getty Images
14 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – vad hände?
- I december 2021 drabbades Boulder County av den mest destruktiva skogsbranden i Colorados historia. Branden, som drevs på av starka vindar och torka, spred sig snabbt och orsakade omfattande skador. Trots tidiga varningar förstörde branden över 1 000 hem och brände tusentals hektar mark på bara 24 timmar.
© Getty Images
15 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – framtida trender
- Genom att tillämpa kriminalteknisk analys på branden i Boulder County kunde forskarna identifiera särskilt problematiska områden vad gäller framtida skogsbrandsrisker. Som påpekas i rapporten riskerar över 332 000 hem i Colorado att drabbas av skador orsakade av skogsbränder, och kostnaderna skulle kunna överstiga 140 miljarder dollar. Detta belyser det akuta behovet av proaktiva åtgärder för att minska risken för skogsbränder och därmed skydda samhällen.
© Shutterstock
16 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – lärdomar
- För att minska risken för framtida skogsbränder rekommenderar rapporten att man stärker reglerna för markanvändning och förvaltning, investerar i brandbekämpningstjänster och utvecklar omfattande säkerhetsprotokoll avseende skogsbränder.
© Getty Images
17 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – bortom det materiella
- Som rapporten betonar belyste branden i Boulder County vikten av stöd för psykisk hälsa vid katastrofåterhämtning. Den snabba mobiliseringen av terapeuter och gratis rådgivning visar på behovet av att prioritera mentalt välbefinnande under sådana kriser.
© Getty Images
18 / 33 Fotos
Goda nyheter
- Fallstudierna tillämpades inte bara för att identifiera förbättringsområden. Tack vare dessa studier kunde forskarna också lyfta fram modellen för undvikna katastrofer (Disasters Avoided Model), som visar tidigare implementerade framgångsrika strategier.
© Getty Images
19 / 33 Fotos
Katastrofförebyggande formel?
- I denna modell tittar man på vilka åtgärder som redan har gett positiva resultat och vad mer som kan göras för att bygga upp motståndskraft och undvika framtida katastrofer. Modellen för undvikna katastrofer sammanfattar dessa åtgärder i sex punkter.
© Getty Images
20 / 33 Fotos
1. Rätt inställning
- Rapportförfattarna understryker att katastrofer inte är naturliga händelser utan snarare resultatet av mänskliga val och handlingar. Detta förändrade tankesätt är avgörande för att vi ska kunna omformulera katastrofer, enligt forskarna.
© Getty Images
21 / 33 Fotos
2. Rätt investeringar - Tidigare händelser har kunnat förhindras eller minimeras tack vare kloka satsningar på förebyggande åtgärder. Nämnda förändrade tankesätt har också betydelse för effektiv resursfördelning, enligt rapporten.
© Getty Images
22 / 33 Fotos
3. Rätt ledarskap
- Ett starkt politiskt och ekonomiskt engagemang är av yttersta vikt för effektiv katastrofhantering. Bra ledning säkerställer att resurserna används på rätt sätt och ger kännbara resultat.
© Getty Images
23 / 33 Fotos
4. Rätt data
- Tillförlitliga data är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut och för att skapa ett samhälle som kan samexistera med naturens krafter. Rapporten föreslår satellitobservationer, AI och övervakning på marken.
© Getty Images
24 / 33 Fotos
5. Meningsfull inkludering
- För att kunna skapa ett motståndskraftigt samhälle krävs samarbete, både inom samhällen och globalt. Som framhålls i rapporten har många katastrofer gränsöverskridande konsekvenser, vilket understryker behovet av planering med hänsyn till sammankopplingen av människor, planeten och välstånd.
© Getty Images
25 / 33 Fotos
6. Meningsfulla mål
- Även om rapporten visar att ledare och nationer ofta har den kunskap som krävs för att förebygga eller minska effekterna av katastrofer ligger den största utmaningen i att tillämpa dessa lärdomar på ett effektivt sätt. Det är mycket viktigt att fastställa realistiska och uppnåeliga mål, i linje med globala initiativ som FN:s mål för hållbar utveckling.
© Getty Images
26 / 33 Fotos
Fynd
- Rapporten lyfter fram att även om alla fallstudieländer har lagstiftning om katastrofriskhantering och system för tidig varning har den ökande omfattningen av riskeffekter gått om utvecklingen av motståndskraft. Sårbarhet, som förvärras av fattigdom och ojämlikhet, markförstöring och ineffektiv resursanvändning, är en stor bidragande orsak till katastrofrisker.
© Getty Images
27 / 33 Fotos
Fynd
- Oplanerad urbanisering och markanvändningsplanering utan hänsyn till risker, tillsammans med försämrad biologisk mångfald i och kring urbana områden, är återkommande teman. Vidare spelar utvecklingen och implementeringen av byggstandarder ofta en roll i att bestämma omfattningen och intensiteten av eventuella effekter.
© Getty Images
28 / 33 Fotos
Bevarande är av ytterst vikt
- Naturbaserade lösningar, som att skydda våtmarker och kustnära skogar, är viktiga för att minska sårbarhet och utsatthet.
© Getty Images
29 / 33 Fotos
Tankesätt för att undvika katastrofer
- Som forskarna påpekar har mycket av den infrastruktur och de tjänster som behövs för att tillgodose den växande befolkningens behov ännu inte byggts. Kloka och proaktiva regeringar ser detta som ett utmärkt tillfälle att utveckla motståndskraft och fokusera ytterligare på att undvika katastrofer i våra framtida städer och samhällen.
© Getty Images
30 / 33 Fotos
Användning av katastrof-DNA för att åstadkomma förändring
- För att skapa motståndskraft krävs ett mångfacetterat tillvägagångssätt som innefattar att lyssna på samhällen och lokala experter, dra nytta av befintlig kunskap och samarbeta för att uppgradera strategier baserat på framtida trender. Det krävs också system som mäter och lär sig av katastrofer, snabbare replikering av framgångsrika strategier i lokala geografiska sammanhang samt justeringar när utmaningar uppstår.
© Reuters
31 / 33 Fotos
Blickar framåt
- Rapporten presenterades för världens ledare vid FN:s toppmöte om framtiden, Summit of the Future, som hölls i september 2024 i New York. Ett effektivt globalt samarbete blir allt viktigare för att säkerställa en verklig förändring av naturskyddet samt effektiv riskhantering innan katastrofer inträffar. Källor: (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) (PreventionWeb)
© Getty Images
32 / 33 Fotos
© Getty Images
0 / 33 Fotos
Varför blir katastrofer vanligare?
- Den ökande omfattningen och intensiteten av klimatrelaterade faror, i kombination med bristande beredskap, bidrar till ökningen vi ser av antalet katastrofer. Faktorer som svält, fattigdom, hälsorisker, osäker markanvändning och snabb urbanisering förvärrar dessa risker. På kort sikt intensifierar El Niño dessa hot ytterligare.
© Reuters
1 / 33 Fotos
Finns det någon väg ut?
- Klimatkrisens förödande konsekvenser, däribland omfattande förstörelse, kan ge upphov till känslor av hopplöshet och förvirring. Då samhällen tampas med dessa utmaningar är det inte utan att man frågar sig om detta är den nya verkligheten och huruvida det går att förbereda sig.
© Reuters
2 / 33 Fotos
Förståelse för katastrofer
- En minskning av koldioxidutsläppen ligger fortfarande högst upp på listan för att ta itu med klimatförändringarna, men FN har också ett mer strategiskt tillvägagångssätt i och med utvecklingen av Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction (GAR).
© Reuters
3 / 33 Fotos
Förståelse för katastrofer
- Genom att undersöka tidigare katastrofer kan länder och samhällen lära sig av sina erfarenheter och utveckla strategier för att minska framtida risker.
© Reuters
4 / 33 Fotos
Mål
- Enligt UN Office for Disaster Risk Reduction är katastrofer sällan unika. De föregås ofta av mindre, liknande händelser. Genom att noggrant undersöka dessa förstadier och utröna mönster kan vi identifiera underliggande faktorer och utveckla strategier för förebyggande arbete.
© Getty Images
5 / 33 Fotos
Forensiskt tillvägagångssätt
- När man tänker på forensiskt arbete, eller kriminalteknik, föreställer man sig ofta brottsplatsundersökningar. Dessa proffs samlar in, bearbetar och analyserar bevismaterial som DNA, fingeravtryck och fibrer för att hjälpa brottsbekämpande myndigheter att lösa brott.
© Shutterstock
6 / 33 Fotos
Forensiskt tillvägagångssätt
- Forensiskt arbete vid katastrofer präglas av ett liknande, holistiskt tillvägagångssätt. Man undersöker inte bara klimatfaktorer utan även andra bidragande faktorer som kan förvärra effekterna av katastrofer. Dessa faktorer kan innefatta osäkra bostäder, fattigdom, överanvändning av resurser och arbetslöshet.
© Reuters
7 / 33 Fotos
Hur går det till?
- Undersökning av storskaliga katastrofer i tätbefolkade stadsområden är ett komplext företag. Forskarna måste analysera olika faktorer som bidrar till dessa händelser, inklusive ackumulering av risker över tid.
© Getty Images
8 / 33 Fotos
Hur går det till?
- Man beskriver en trestegsmetod för genomförande av kriminaltekniska undersökningar vid katastrofer.
© Getty Images
9 / 33 Fotos
Steg 1: kunskap om katastrofens DNA
- Det här steget innebär undersökning av händelsens utlösare, grundorsaker samt vad som driver riskerna. I rapporten rekommenderas att man tar hänsyn till ytterligare faktorer som sociala och miljömässiga förhållanden, markanvändningsmönster, inkomstfördelning och befintliga förvaltningsstrukturer för hantering av katastrofer.
© Reuters
10 / 33 Fotos
Steg 1: kunskap om katastrofens DNA
- Det är också viktigt att bedöma samhällets motståndskraft och identifiera faktorer som bidragit till förmågan att hantera händelsen.
© Reuters
11 / 33 Fotos
Steg 2: förutsägelse av framtida trender
- Genom att identifiera viktiga DNA-områden vid katastrofer kan forskare förutsäga potentiella framtida trender. Till exempel, om urbanisering och informella bosättningar bidragit till översvämningsskador vid en specifik katastrof analyserar rapporten data om aktuella och förväntade bosättningstrender.
© Reuters
12 / 33 Fotos
Steg 3: delade lärdomar
- För att effektivt minska katastrofrisken är det viktigt att möjliggöra samtal med flera intressenter som granskar och förfinar analysen av katastrof-DNA. I rapporten föreslås involvering av olika avdelningar, bland annat hälso- och sjukvårdsmyndigheter, meteorologiska institut, markförvaltning- eller markanvändningstjänster samt civilskyddsmyndigheter.
© Reuters
13 / 33 Fotos
Fallstudier
- Rapporten presenterar tio fallstudier av de senaste katastroferna, däribland jordbävningen i Mexiko (2017), skogsbränderna i USA (2021) och översvämningarna i Libanon (2024). Varje fallstudie har författats av experter inom riskhantering, regeringstjänstemän och klimatspecialister.
© Getty Images
14 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – vad hände?
- I december 2021 drabbades Boulder County av den mest destruktiva skogsbranden i Colorados historia. Branden, som drevs på av starka vindar och torka, spred sig snabbt och orsakade omfattande skador. Trots tidiga varningar förstörde branden över 1 000 hem och brände tusentals hektar mark på bara 24 timmar.
© Getty Images
15 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – framtida trender
- Genom att tillämpa kriminalteknisk analys på branden i Boulder County kunde forskarna identifiera särskilt problematiska områden vad gäller framtida skogsbrandsrisker. Som påpekas i rapporten riskerar över 332 000 hem i Colorado att drabbas av skador orsakade av skogsbränder, och kostnaderna skulle kunna överstiga 140 miljarder dollar. Detta belyser det akuta behovet av proaktiva åtgärder för att minska risken för skogsbränder och därmed skydda samhällen.
© Shutterstock
16 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – lärdomar
- För att minska risken för framtida skogsbränder rekommenderar rapporten att man stärker reglerna för markanvändning och förvaltning, investerar i brandbekämpningstjänster och utvecklar omfattande säkerhetsprotokoll avseende skogsbränder.
© Getty Images
17 / 33 Fotos
Skogsbränderna i USA (2021) – bortom det materiella
- Som rapporten betonar belyste branden i Boulder County vikten av stöd för psykisk hälsa vid katastrofåterhämtning. Den snabba mobiliseringen av terapeuter och gratis rådgivning visar på behovet av att prioritera mentalt välbefinnande under sådana kriser.
© Getty Images
18 / 33 Fotos
Goda nyheter
- Fallstudierna tillämpades inte bara för att identifiera förbättringsområden. Tack vare dessa studier kunde forskarna också lyfta fram modellen för undvikna katastrofer (Disasters Avoided Model), som visar tidigare implementerade framgångsrika strategier.
© Getty Images
19 / 33 Fotos
Katastrofförebyggande formel?
- I denna modell tittar man på vilka åtgärder som redan har gett positiva resultat och vad mer som kan göras för att bygga upp motståndskraft och undvika framtida katastrofer. Modellen för undvikna katastrofer sammanfattar dessa åtgärder i sex punkter.
© Getty Images
20 / 33 Fotos
1. Rätt inställning
- Rapportförfattarna understryker att katastrofer inte är naturliga händelser utan snarare resultatet av mänskliga val och handlingar. Detta förändrade tankesätt är avgörande för att vi ska kunna omformulera katastrofer, enligt forskarna.
© Getty Images
21 / 33 Fotos
2. Rätt investeringar - Tidigare händelser har kunnat förhindras eller minimeras tack vare kloka satsningar på förebyggande åtgärder. Nämnda förändrade tankesätt har också betydelse för effektiv resursfördelning, enligt rapporten.
© Getty Images
22 / 33 Fotos
3. Rätt ledarskap
- Ett starkt politiskt och ekonomiskt engagemang är av yttersta vikt för effektiv katastrofhantering. Bra ledning säkerställer att resurserna används på rätt sätt och ger kännbara resultat.
© Getty Images
23 / 33 Fotos
4. Rätt data
- Tillförlitliga data är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut och för att skapa ett samhälle som kan samexistera med naturens krafter. Rapporten föreslår satellitobservationer, AI och övervakning på marken.
© Getty Images
24 / 33 Fotos
5. Meningsfull inkludering
- För att kunna skapa ett motståndskraftigt samhälle krävs samarbete, både inom samhällen och globalt. Som framhålls i rapporten har många katastrofer gränsöverskridande konsekvenser, vilket understryker behovet av planering med hänsyn till sammankopplingen av människor, planeten och välstånd.
© Getty Images
25 / 33 Fotos
6. Meningsfulla mål
- Även om rapporten visar att ledare och nationer ofta har den kunskap som krävs för att förebygga eller minska effekterna av katastrofer ligger den största utmaningen i att tillämpa dessa lärdomar på ett effektivt sätt. Det är mycket viktigt att fastställa realistiska och uppnåeliga mål, i linje med globala initiativ som FN:s mål för hållbar utveckling.
© Getty Images
26 / 33 Fotos
Fynd
- Rapporten lyfter fram att även om alla fallstudieländer har lagstiftning om katastrofriskhantering och system för tidig varning har den ökande omfattningen av riskeffekter gått om utvecklingen av motståndskraft. Sårbarhet, som förvärras av fattigdom och ojämlikhet, markförstöring och ineffektiv resursanvändning, är en stor bidragande orsak till katastrofrisker.
© Getty Images
27 / 33 Fotos
Fynd
- Oplanerad urbanisering och markanvändningsplanering utan hänsyn till risker, tillsammans med försämrad biologisk mångfald i och kring urbana områden, är återkommande teman. Vidare spelar utvecklingen och implementeringen av byggstandarder ofta en roll i att bestämma omfattningen och intensiteten av eventuella effekter.
© Getty Images
28 / 33 Fotos
Bevarande är av ytterst vikt
- Naturbaserade lösningar, som att skydda våtmarker och kustnära skogar, är viktiga för att minska sårbarhet och utsatthet.
© Getty Images
29 / 33 Fotos
Tankesätt för att undvika katastrofer
- Som forskarna påpekar har mycket av den infrastruktur och de tjänster som behövs för att tillgodose den växande befolkningens behov ännu inte byggts. Kloka och proaktiva regeringar ser detta som ett utmärkt tillfälle att utveckla motståndskraft och fokusera ytterligare på att undvika katastrofer i våra framtida städer och samhällen.
© Getty Images
30 / 33 Fotos
Användning av katastrof-DNA för att åstadkomma förändring
- För att skapa motståndskraft krävs ett mångfacetterat tillvägagångssätt som innefattar att lyssna på samhällen och lokala experter, dra nytta av befintlig kunskap och samarbeta för att uppgradera strategier baserat på framtida trender. Det krävs också system som mäter och lär sig av katastrofer, snabbare replikering av framgångsrika strategier i lokala geografiska sammanhang samt justeringar när utmaningar uppstår.
© Reuters
31 / 33 Fotos
Blickar framåt
- Rapporten presenterades för världens ledare vid FN:s toppmöte om framtiden, Summit of the Future, som hölls i september 2024 i New York. Ett effektivt globalt samarbete blir allt viktigare för att säkerställa en verklig förändring av naturskyddet samt effektiv riskhantering innan katastrofer inträffar. Källor: (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) (PreventionWeb)
© Getty Images
32 / 33 Fotos
Klimatkris: Forskare använder "katastrof-DNA" för att förhindra framtida trender
Forskare tillämpar en kriminalteknisk metod för att lära av de senaste katastroferna
© Getty Images
Klimatkrisen tycks få allt värre konsekvenser. Samhällen runt om i världen tampas med extrema väderhändelser, något som ger allt fler människor miljöångest och känslor av maktlöshet. Frågan är om det finns något vi kan göra för att mildra dessa omständigheters inverkan?
FN-forskare föreslår nu ett nytt tillvägagångssätt: kriminaltekniska undersökningar av "katastrof-DNA". Genom att undersöka de senaste katastroferna runt om på planeten syftar dessa undersökningar till att identifiera bidragande faktorer, bedöma framtida risker samt utveckla strategier för att förbättra motståndskraften.
De tilltagande klimatrelaterade hoten gör förståelse och förberedelse för dessa händelser absolut avgörande. Kan katastrof-DNA vara en del i detta? Klicka vidare för att ta reda på mer.
REKOMMENDERAT FÖR DIG




































MEST LÄST
- SISTA dagen
- TIMMEN
- VECKAN