© NL Beeld

Premiss -

"Severance" presenterar en dystopisk värld där arbetare genomgår ett ingrepp genom vilket deras minnen delas upp i två distinkta liv: ett arbetsliv och ett privatliv.

© NL Beeld

Dubbelseende -

Det mystiska ingreppet, med det passande namnet "severance" (avskiljande), delar upp personens minnen – såväl som dennes identitet – och skapar två distinkta personligheter i en och samma kropp.

© NL Beeld

Den "privata" versionen -

En personlighet, den privata "outie", existerar utanför arbetet ...

© NL Beeld

Arbetsversionen -

... medan den professionella "innie" tar över när personen är på jobbet.

© NL Beeld

Bra eller dåligt? -

Innien har inget medvetet minne av outiens liv, som i sin tur bara existerar utanför arbetet utan något som helst minne av vad hans eller hennes innie gjort under arbetstid.

© NL Beeld

Balans mellan arbete och privatliv -

I takt med att samhällets medvetenhet om utbrändhet ökar får konceptet att skilja arbete från privatliv – oavsett om det sker genom teknik eller eskapism – allt större uppmärksamhet. Detta gör att serien slår an en sträng hos den moderna publiken.

© NL Beeld

"Severance" i verkliga livet? -

Även om det exakta förfarandet i "Severance" är fiktivt är många av de tekniker som utforskas i serien grundade i verkliga vetenskapliga principer och kan vara närmare verkligheten än vi tror.

© NL Beeld

Är det möjligt? -

Seriens vetenskapskonsult, dr Vijay Agarwal, berättar att den skildrade proceduren inte är helt otänkbar i verkliga livet.

© NL Beeld

Allt närmre -

Han betonar att vetenskapen i serien är rotad i verklig logik. "Jag tror att vi bara har börjat skrapa på ytan när det gäller hjärnans potential, och vi kommer sannolikt att se stora framsteg i vår förmåga att modifiera hjärnan och dess funktion inom en snar framtid" säger han.

© NL Beeld

Hjärnkontoret -

Dr Agarwal liknar hjärnan vid en komplex dator. Genom att ändra dess elektriska inmatning kan vi potentiellt modifiera dess funktioner, ungefär som att slå på eller av program.

© Shutterstock

Hjärnimplantat -

Framsteg inom neurokirurgi, som implantation av elektroder för stimulering av specifika områden i hjärnan, används redan för att behandla tillstånd som Parkinsons sjukdom.

© Getty Images

Neuroteknologiska framsteg -

Agarwal noterar att vi under de senaste åren har sett betydande framsteg inom neurovetenskap och relaterad teknik, bland annat Elon Musks Neuralink-chip och Synchron.

© Getty Images

Neurologiska förändringar -

Även om dessa tekniker inte delar hjärnan implanterar de chip som är utformade för att "modifiera, förbättra eller ersätta funktionen" i hjärnan.

© Getty Images

Uppkoppling -

"Dessa tekniker är en del av det som kallas BCI-enheter" (Brain-Computer Interface) säger Agarwal.

© Getty Images

Anslutning mellan hjärna och enhet -

De möjliggör direkt kommunikation mellan hjärnan och externa enheter. Årtionden av forskning leder nu till framgångsrika implantationer.

© Shutterstock

På gång -

Synchron grundades av neuroforskaren Thomas Oxley och biomediciningenjören Nick Opie i Australien 2012. Företaget implanterade sin första BCI-enhet hos en människa i Melbourne i augusti 2019.

© Getty Images

Språkmodeller -

År 2024 meddelade företaget att man skulle börja integrera artificiell intelligens i sina BCI-enheter.

© Getty Images

Banbrytande -

Enligt Oxley kommer denna integration att vara till stor hjälp för patienter som har förlorat förmågan att tala eller använda sina händer, som då kan kommunicera i normal samtalshastighet.

© Getty Images

Nu med känslor -

De går dock steget längre och introducerar känslor i ekvationen. "Du vet hur du, när du svarar någon, i allmänhet känner något innan orden kommer ut" säger Oxley. "Vi har skapat ett lager där användaren kan välja känslomässig kategori till svaret."

© Getty Images

Elektriska stimuli -

Neurokirurger undersöker redan sätt att rikta in sig på specifika regioner i hjärnan med elektriska strömmar. Genom implantation av elektroder stimulerar och modifierar de hjärnans funktion – en teknik som undersöks som behandling för missbruk, psykiska störningar och till och med fetma.

© Getty Images

Omkoppling av minnen -

Dessa implantat stimulerar områden som den mediala temporalloben, som kopplar känslor till minne och inlärning.

© Shutterstock

Sammankoppling -

Eftersom resultaten har varit positiva i dessa fall, och modifiering av hjärnans sätt att bearbeta minnen kan leda till beteende- eller personlighetsförändringar, är frågan om det skulle kunna fungera i "Severance"-scenariot – att ha en hjärna för arbete och en annan för våra personliga liv?

© NL Beeld

Delad hjärna? -

Det har enligt uppgift sedan 1940-talet förekommit "split-brain"-operationer där forskare separerat höger och vänster hjärnhalva för att se om patientens medvetande kan "delas" eller "fördubblas".

© Getty Images

Imponerande resultat -

Forskningen visade att dessa patienter ofta kunde bearbeta information på olika sätt i endera hjärnhalva, vilket skapade "dubbla medvetandeprocesser" eller två sinnen i ett och samma huvud.

© Getty Images

Bra idé? -

Med seriens ökande popularitet har många skämtat om att vilja genomgå samma delningsförfarande, men skulle det verkligen vara en bra idé att helt separera vårt arbete och privatliv?

© NL Beeld

Eliminering av arbetsstress -

Psykologen dr Jade Thomas tror att ingreppet kan ha fördelar, som att förbättra det sociala livet och den mentala hälsan genom att eliminera destruktiv arbetsstress.

© Shutterstock

Påverkan på privatlivet -

"Många av oss har svårt att upprätthålla en sund balans mellan arbete och privatliv eftersom vi ständigt kollar e-post eller meddelanden, vilket påverkar hur närvarande vi är i våra privatliv" säger hon.

© Shutterstock

Sund balans -

Hon är dock skeptisk till huruvida detta verkligen vore en bra idé. "Det handlar inte nödvändigtvis om att perfekt fördela din tid 50/50 mellan arbete och privatliv, utan om att känna dig nöjd på båda områdena" säger dr Thomas.

© Getty Images

Avsaknad av kontroll -

Serien i sig är kritisk till ingreppet och menar att det kan vara farligt att helt koppla bort sig från arbetet. Det antyds att de anställda på den avskurna våningen tvingas arbeta med något ondskefullt.

© NL Beeld

Faror med frånkoppling -

Vidare gav en studie från 2021 vid handen att arbetare som upplevde sina jobb som "meningslösa" uppvisade högre nivåer av depression och ångest. Det är alltså osannolikt att det skulle bringa någon större lycka att låta sig bli avskuren, utan något som helst minne av arbetsdagen.

Källor: (Dazed Digital) (Wired) (Forbes Australia) (NPR)

© Shutterstock