© Getty Images

Clara Bow (1905–1965) -

Clara Bow föddes i Brooklyn, New York, den 29 juli 1905.

© Getty Images

Ungdomsår och filmdebut -

Bow hade en tuff och fattig uppväxt. Som tonåring var hon tvungen att hantera en missbrukande pappa och en psykiskt sjuk mamma. Hennes enda tillflykt var vita duken. Hon bestämde sig för att satsa på en skådespelarkarriär och började besöka studioagenturer för att få roller. Hon gjorde sin filmdebut i en liten roll i stumfilmen "Beyond the Rainbow" (1922).

© Public Domain

"Down to the Sea in Ships" (1922) -

Bows andra film var "Down to the Sea in Ships", i vilken hon spelade en pojkflicka. Hon var fortfarande bara 14 år gammal, men allmänheten började nu få upp ögonen för den unga flickans spirande talang.

© Getty Images

Hollywood väntar -

Det var under inspelningen av "Grit" 1923 som skådespelerskan kontaktades av en Hollywoodagent. I juli samma år flyttade Bow från New York till Los Angeles.

© Getty Images

Första Hollywoodfilmen -

"Maytime", som släpptes 1923, var Bows första Hollywoodfilm. Den betraktades en tid som en förlorad film, men en ofullständig kopia hittades 2009 i New Zealand Film Archive och restaurerades.

© Public Domain

Utvecklar sin image -

I "Black Oxen" började Bow utveckla sin image som brådmogen flapper. Flappers var en subkultur av unga västerländska kvinnor på 1920-talet med korta kjolar och bobfrisyr som lyssnade på jazz. Bow hade ännu inte stylat håret i enlighet med detta, men beskrevs redan av en filmkritiker i Los Angeles Times som att hon "[utstrålade] sex appeal med okynnig humor".

© Getty Images

WAMPAS Baby Stars -

Tolv månader senare valdes Clara Bow till den mest framgångsrika av WAMPAS Baby Stars 1924, vilket var en reklamkampanj sponsrad av United States Western Association of Motion Picture Advertisers.

© Public Domain

"The Plastic Age" (1925) -

"The Plastic Age" blev en enorm succé i slutet av 1925 och Bows genombrottsfilm. Hennes stjärnstatus var nu beseglad.

© Getty Images

"It" (1927) -

År 1927 spelade Clara Bow huvudrollen i "It". Filmen blev en enorm kassasuccé och gjorde henne till en av den tidens mest populära skådespelerskor. Det var också denna film som populariserade begreppet "It Girl".

© Getty Images

Kändisikon -

Vid det här laget var Bow en sexsymbol för det glada tjugotalet och sågs av många kvinnor på den tiden som en ikon för sexuell frihet.

© Getty Images

"Vingarna" (1927) -

En av de filmer som Clara Bow gjorde 1927 var den romantiska actionkrigsfilmen "Vingarna". Filmen är känd för att ha vunnit den första Oscarn för bästa film.

© Getty Images

Bows första "talkie" -

"Vildkatten", som släpptes 1929, är känd som Bows första "talkie". Trots att Bows märkbara Brooklynaccent granskades gjorde filmen bra ifrån sig i biljettkassan och med denna framgång nådde hennes karriär sin absoluta kulmen. Bow ses här med sin kusin William Bow på en parodisk reklambild då han sjunger filmens ledmotiv.

© Getty Images

Ett liv under lupp -

I den stjärnspäckade "Paramount on Parade" (1930) medverkade Bow tillsammans med några av de största namnen i Hollywood, stjärnor som Gary Cooper, Fay Wray och Nancy Carroll. Hennes privatliv försåg också Hollywood med en del oanständigt skvaller.

© Getty Images

Föremål för skvaller -

Clara Bows bohemiska livsstil var ett hett samtalsämne. Hon hade öppet kontakt med flera manliga stjärnor och regissörer (inklusive de tidigare nämnda Gary Cooper och Victor Fleming) och framträdde regelbundet i dålig dager i skvallertidningarna.

© Getty Images

Privatliv i rampljuset -

Enligt New York Post började flera journalister fabricera lögner om skådespelerskan 1928 och använde bilder från filmer som "Vildkatten" för att vidmakthålla rykten om att hon drack för mycket trots rådande förbud mot alkohol.

© Getty Images

Blottad! -

Samma år, 1928, publicerade den ökända kändisreportern Adela Rogers St. Johns en intervju med Bow i Photoplay som hon skrev som en färgstark förstapersonsskildring av Bows liv. Det värsta lät dock vänta på sig.

© Getty Images

Skandal -

År 1931, under en rättegång mot Bows tidigare sekreterare Daisy De Voe, drogs skådespelerskans namn i smutsen i en av de största skandalerna som Hollywood dittills skådat.

© Getty Images

Framträdande vid domstol -

I ett skamlöst försök att avleda uppmärksamheten från sina egna brott instruerade De Voe, som hade åtalats för 37 fall av grov stöld för att ha stulit pengar, smycken och personliga papper från Bow, sin advokat att föra in Bows personliga brev och telegram som bevismaterial.

© Getty Images

Personliga föremål offentliggörs -

Bland dessa personliga föremål fanns även annullerade checkar för Bows utekvällar, betalningar för whisky (olagligt under förbudstiden) och kärleksbrev, enligt Entertainment Weekly.

© Getty Images

Skamfylld och generad -

Daisy De Voe befanns skyldig till endast ett av de över 30 åtalspunkterna för grov stöld. Trots det dömdes hon till 18 månaders fängelse. Den ansatta Bow var å sin sida förskräckt över att hennes privatliv lagts ut till allmän beskådan.

© Getty Images

Hälsoeffekter -

Pressen från berömmelse, offentliga skandaler och överarbete tog ut sin rätt på Bows bräckliga känslomässiga hälsa. Dessutom började censurnämnder förbjuda hennes filmer på grund av hennes "ryktbarhet" efter de uppseendeväckande rapporterna från rättegången.

© Getty Images

Sammanbrott -

Kort efter rättegången drog sig Bow tillbaka från skådespeleriet och lade in sig på Glendale Sanatorium.

© Getty Images

Gift med Rex Bell -

År 1931 gifte hon sig med skådespelaren Rex Bell och uppnådde någon form av frid och stabilitet. De hade träffats året innan under inspelningen av "True to the Navy" och fick sönerna Tony Beldam och George Beldam Jr. ihop. Rex Bell gav sig senare in i politiken och var den 21:a viceguvernören i Nevada från 1955 fram till sin död 1962.

© Getty Images

"Högt spel" (1931) -

Bow återhämtade sig tillräckligt för att kunna medverka i ytterligare fyra filmer, varav den första var "Högt spel" från 1931.

© Getty Images

Sista filmen -

Clara Bows sista film var "Hoop-Lah" från 1933. Den visade sig bli en besvikelse i kassan.

© Getty Images

The It Cafe -

Efter att ha gått i pension gjorde Bow få offentliga framträdanden. Ett anmärkningsvärt undantag var 1937, då hon och hennes man öppnade The It Cafe på Hollywood Plaza Hotel. Det bommade igen 1943.

© Getty Images

Senare i livet -

Senare i livet tampades Bow med en rad hälsoproblem. Hon led av psykisk sjukdom, kronisk sömnlöshet, schizofreni och blev socialt tillbakadragen. Hon försökte till och med begå självmord 1944.

© NL Beeld

Död -

Clara Bow dog av en hjärtattack den 27 september 1965. Hon ligger begravd på Forest Lawn Memorial Park Cemetery i Glendale, Kalifornien.

Källor: (New York Post) (Entertainment Weekly) (Los Angeles Times)

© NL Beeld