Hur kommer det sig att USA knappt haft fred? - Visste du att USA sedan dess självständighetsförklaring 1776 bara har haft omkring 15 år av ihållande fred? Visst, det krävdes militärt ingripande för att etablera nationen i första hand, men sedan det amerikanska revolutionskriget slutade 1783 har landet tagit till vapen mer eller mindre konstant. Med den senaste eldgivningen i Mellanöstern verkar Washington återigen redo för väpnad konflikt.

Vilka är då några av de mest ökända militära sammandrabbningarna som Amerika deltagit i sedan dess grundande? Klicka vidare för att ta reda på varför freden aldrig riktigt fått en chans.

© Getty Images

Amerikanska revolutionskriget (1775–1783) -

Amerikanska revolutionskriget var ett uppror av patrioter i de tretton kolonierna mot det brittiska styret, vilket resulterade i amerikansk självständighet. Konflikten utkämpades i Nordamerika, Karibien och Atlanten. Under krigets gång dödades uppskattningsvis 6 800 amerikaner i strid, 6 100 skadades och uppemot 20 000 togs till fånga, enligt American Battlefield Trust.

© Getty Images

Amerikanska indiankrigen (1609–1890) -

De amerikanska indiankrigen utkämpades till en början av europeiska regeringar och även av kolonisatörerna i Nordamerika mot olika amerikanska indianstammar, men i mitten av 1700-talet hade USA:s regering och amerikanska bosättare blivit indragna i konflikten. En av de första av dessa senare gränsstrider var Cherokee–amerikanska krigen (1776–1794).

© Getty Images

Nordvästindiska kriget (1785–1795) -

Nordvästindiska kriget var en väpnad konflikt om kontrollen över Nordvästterritoriet. Trots den tidigare sammandrabbningen med cherokeserna anser den amerikanska armén att det var det första av de amerikanska indiankrigen.

© Public Domain

Kvasikriget (1798–1800) -

Det icke-deklarerade Kvasikriget utkämpades mellan USA och den franska första republikens flottor. Konflikten resulterade i konventionen 1800, ett fördrag som bekräftade principen om "fri handel, fria varor" mellan de två länderna. Bilden visar hur USS Constellation erövrar den franska fregatten L'Insurgente.

© Public Domain

Första barbareskkriget (1801–1805) -

Det första barbareskkriget bröt ut 1801 mellan USA och Tripolitanien (norra delen av dagens Libyen). Tripolitanien hade förklarat krig mot Sverige och USA på grund av tvister om betalning av tribut till pirathärskarna i de nordafrikanska barbareskstaterna Algeriet, Tunisien, Marocko och Tripoli. På bilden står den erövrade USS Philadelphia i lågor i Tripolis hamn. Vidare ägde det andra barbareskkriget rum 1815.

© Getty Images

Tecumsehs krig (1810–1813) -

Tecumsehs krig var en del av de amerikanska indiankrigen och kriget 1812 och en konflikt mellan USA och Tecumsehs konfederation, ledd av shawneeledaren Tecumseh i Indianaterritoriet. Det gick till historien inte minst för det avgörande slaget vid Tippecanoe, ur vilket de amerikanska styrkorna gick segrande.

© Getty Images

Kriget 1812 (1812–1815) -

Kriget 1812 bröt ut efter att USA dragits in i den europeiska konflikten där Napoleons Frankrike ställdes mot Storbritannien och dess kontinentala allierade. Det hela slutade med ratifikationer av Gentfördraget, som återupprättade relationerna mellan britterna och amerikanerna. Bilden visar det berömda slaget vid New Orleans.

© Getty Images

Seminolekrigen (1816–1858) -

Seminolekrigen var tre militära konflikter mellan USA och seminolerna som ägde rum i Florida. De var en del av de större amerikanska indiankrigen.

© Getty Images

Krigen mellan Texas och indianerna (1820–1875) -

Krigen mellan Texas och indianerna ägde rum under de amerikanska indiankrigen och de utdragna mexikanska indiankrigen. Krigen mellan Texas och indianerna var en serie konflikter mellan nybyggare i Texas och indianerna på de södra slätterna.

© Public Domain

Texasrevolutionen (1835–1836) -

En anmärkningsvärd episod under krigen mellan Texas och indianerna var Texasrevolutionen. Det var ett uppror av amerikanska kolonisatörer och Tejanos (latinamerikanska texaner) som motsatte sig den mexikanska presidenten Antonio López de Santa Annas regim. Konflikten präglades av det historiska slaget vid Alamo som utkämpades mellan 23 februari och 6 mars 1836.

© Getty Images

Mexikanska kriget (1846–1848) -

USA:s annektering av Texas från Mexiko 1845 och en dispyt om huruvida Texas slutade vid floden Nueces eller Rio Grande utlöste det mexikanska kriget. Det resulterade i ett mexikanskt erkännande av USA:s suveränitet över Texas och Kalifornien (bland andra territorier).

© Getty Images

Apachekrigen (1849–1924) -

Apachekrigen utkämpades mot bakgrund av de större krigen mellan Texas och indianerna. Det var i allt väsentligt en serie väpnade konflikter mellan USA:s armé och olika Apachestamförbund och blod spilldes på båda sidor så sent som 1924.

© Public Domain

Andra opiumkriget (1856–1860) -

USA fann sig under en kort tid indraget i opiumkrigen i Kina efter att den kinesiska garnisonen i Kanton beskjutit ett fartyg från USA:s flotta. Den amerikanska flottan utkrävde hämnd i slaget vid Pearl River Forts, som involverade USS Portsmouth (bilden) och USS Levant.

© Public Domain

Amerikanska inbördeskriget (1861–1865) -

Betydelsen av det amerikanska inbördeskriget kan inte nog understrykas. Konflikten bekräftade USA:s status som en enda politisk enhet, ledde till frihet för mer än fyra miljoner förslavade amerikaner, etablerade en mäktigare och mer centraliserad federal regering och lade grunden för USA:s framväxt som global makt under 1900-talet.

© Getty Images

USA:s expedition till Korea (1 juni till 3 juli 1871) -

Det är inte många som känner till den amerikanska militära och politiska interventionen i Korea 1871. Den var känd som USA:s expedition till Korea och resulterade i uppemot 250 koreaner men bara tre amerikaner dödade i strid, främst på och runt Ganghwa Island. Den månadslånga konflikten ledde slutligen till undertecknandet av avtalet mellan USA och Korea 1882.

© Getty Images

Ghost Dance-kriget (1890–1891) -

Ghost Dance-kriget, som var en del av de större amerikanska indiankrigen, präglades av ett av de mörkaste kapitlen i amerikansk militärhistoria: Wounded Knee-massakern. Den 29 december 1890 sköts nästan 300 lakotaindianer ihjäl av soldater från USA:s armé.

© Getty Images 

Kriget mellan Spanien och USA (21 april till 10 december 1898) -

Kriget mellan Spanien och USA, som varade i drygt sju månader, bröt ut i kölvattnet av explosionen på USS Maine i Havannas hamn på Kuba, vilket föranledde USA:s intervention i det kubanska frihetskriget. Även om kriget varade i drygt sju månader var konsekvenserna av kriget mycket omfattande och resulterade i amerikanskt övertagande av Puerto Rico, Guam och Filippinerna. Bilden visar Theodore Roosevelt och "Rough Riders" efter slaget vid San Juan Hill.

© Getty Images

Kriget mellan USA och filippinska styrkor (1899–1902) -

Segern i kriget mellan Spanien och USA ledde till de senares inblandning i den filippinska revolutionen och därefter krig mellan USA och filippinska styrkor. Denna konflikt krävde 250 000 människoliv och bidrog till att etablera USA som stormakt i Stilla havet.

© Getty Images

Boxarupproret (1899–1901) -

USA:s militär deltog i ytterligare konflikter i Fjärran Östern under boxarupproret. Amerika var en del av den åttanationsallians av utländska makter som kväste upproret, ett anti-utländskt, anti-imperialistiskt och anti-kristet uppror i norra Kina.

© Getty Images

Gränskriget (1910–1919) -

Det mexikanska gränskriget, som ägde rum under den mexikanska revolutionen, var den femte och sista stora konflikten som utkämpades på amerikansk mark. Föregångarna var det amerikanska revolutionskriget, kriget 1812, det mexikanska kriget och det amerikanska inbördeskriget.

© Getty Images

Första världskriget (1914–1918) -

USA:s direkta inblandning i första världskriget började 1917 efter att senaten röstat för att förklara krig mot Tyskland. Det enligt försvarsdepartementet officiella antalet döda i krig fram till den 31 december 1918 är 116 516, vilket inkluderar 53 402 döda i strid och 63 114 dödsfall bland icke-stridande.

© Getty Images

Ryska inbördeskriget (1917–1923) -

USA var ett av de länder som erbjöd militärt stöd till det ryska imperiet under det ryska inbördeskriget. Bilden visar de flaggdraperade kistorna med 111 amerikanska soldater som omkommit i strid, här ombord på ett fartyg i Hoboken i New Jersey 1920.

© Getty Images

Andra världskriget (1939–1945) -

USA anslöt sig till andra världskriget den 8 december 1941, dagen efter japanernas attack mot Pearl Harbor. Landet led över en miljon offer till följd av den globala konflikten, varav 407 316 miste livet.

© Getty Images

Koreakriget (1950–1953) -

Koreakriget började den 25 juni 1950 när omkring 75 000 sovjetstödda soldater från den nordkoreanska folkarmén vällde in över den 38:e breddgraden i den västvänliga republiken Korea i söder. I juli hade amerikanska trupper anslutit sig till kriget för Sydkoreas räkning.

© Getty Images

Vietnamkriget (1955–1975) -

USA anslöt sig till Vietnamkriget den 8 mars 1965, då 3 500 amerikanska marinkårssoldater gick i land vid Da Nang som den första vågen av amerikanska stridstrupper i Sydvietnam. Enligt National Archives miste 58 220 amerikanska soldater livet under de följande tio åren.

© Getty Images

Inbördeskriget i Dominikanska republiken (24 april till 3 september 1965) -

År 1965 stred amerikanska trupper i Dominikanska republiken, ditskickade av president Lyndon B. Johnson i ett försök att förhindra vad han hävdade skulle bli en "kommunistisk diktatur".

© Getty Images

Multinationell styrka i Libanon (1982–1984) -

USA:s väpnade styrkor var bland dem som skickades till Libanon 1982 som en del av en multinationell styrka vars huvudsakliga syfte var att bevara freden. Den 23 oktober 1983 exploderade två lastbilsbomber i byggnader i Beirut där amerikanska och franska militärer höll till. Attacken hade ihjäl 307 personer: 241 amerikanska och 58 franska militärer, sex civila och två terrorister.

© Getty Images

USA:s invasion av Grenada (1983) -

Två dagar senare, den 25 oktober 1983, invaderade USA Grenada, till synes för att skydda amerikanska medborgare som bodde på ön då inbördeskrig härjade nationen. Antalet döda amerikaner uppgick till 19 och 116 sårade.

© Getty Images

USA:s invasion av Panama (1989–1990) -

År 1989 skickade president George H.W. Bush amerikanska trupper in i Panama och det primära syftet med invasionen var att avsätta landets faktiska härskare, general Manuel Noriega. Noriega var efterlyst av amerikanska myndigheter för utpressning och narkotikahandel.

© Getty Images

Gulfkriget (1990–1991) -

En koalition av 42 länder under ledning av USA svarade på Saddam Husseins invasion av Kuwait i två primära etapper: Operation Desert Shield och Operation Desert Storm. Kuwait befriades den 28 februari 1991.

© Getty Images

Inbördeskriget i Somalia (1981/1988/1991– pågående) -

USA:s ingripande i det somaliska inbördeskriget ledde till den ökända nedskjutningen av tre Black Hawk-helikoptrar, varav två kraschlandade på fientligt territorium, under slaget vid Mogadishu. Bland offren fanns 18 döda amerikanska soldater och 73 sårade.

© Public Domain

Jugoslaviska krigen (1991–2001) -

I de så kallade jugoslaviska krigen deltog USA i Bosnienkriget (1992–1995) och Kosovokriget (1998–1999).

© Public Domain

Kriget i Afghanistan (2001–2021) -

Kriget i Afghanistan var ett direkt svar på attackerna den 11 september. Det började med att en internationell militärkoalition ledd av USA inledde en invasion av landet som en del av det tidigare deklarerade kriget mot terrorismen. Antalet amerikanska soldater som dödats i Afghanistan uppgick vid krigets slut till 2 448, enligt Associated Press.

© Getty Images

Kriget i Irak (2003–2011) -

USA ledde återigen en koalitionsstyrka mot Saddam Husseins regim från 2003 till 2011. Den irakiske diktatorn tillfångatogs i Operation Red Dawn den 13 december 2003 och avrättades den 30 december 2006.

© Getty Images

Intervention i Jemen (2002–pågående) -

USA:s militära intervention i Jemen inleddes redan 2002. År 2018 placerades specialstyrkor från den amerikanska armén ut vid gränsen mellan Saudiarabien och Jemen för att hjälpa till att besegra huthirebellerna. Den amerikanska MQ-1 Predator (bilden) används ofta vid drönarattacker i Jemen.

© Public Domain

Operation Prosperity Guardian (2023–pågående) -

Den senaste amerikanska militära insatsen är Operation Prosperity Guardian. Detta är en USA-ledd militär operation utförd av en multinationell koalition som bildades i december 2023 som svar på huthiledda attacker mot sjöfarten i Röda havet.

Källor: (The Nation) (War History Online) (American Battlefield Trust) (U.S. Census Bureau) (The National World War II Museum) (National Archives) (Associated Press)

© Getty Images