© Shutterstock

Upptäckt - Parkinsons är en neurodegenerativ sjukdom som fick sitt namn från mannen som upptäckte sjukdomen, Dr. James Parkinson.

© Shutterstock

Parkinsons sjukdom - Sjukdomen påverkar det centrala nervsystemet och hjärnans förmåga att styra kroppens rörelser.

© iStock

Parkinsons sjukdom - Sjukdomen attackerar dopaminproducerande neuroner som sitter i delen av hjärnan som kontrollerar koordinerade rörelser.

© Shutterstock

Initiala symtom - Sjukdomen kan endast diagnostiserat då den har påverkat ungefär 80% av neuronerna. Då börjar symtomen visa sig.

© Shutterstock

Orsaker - Forskare är ännu inte säkra på sjukdomens exakta orsaker, med vissa riskfaktorer har identifierats.

© iStock

Riskfaktor: ålder - En riskfaktor är ålder, då sjukdomen tenderar att manifestera sig själv när patienten är runt 60 år gammal.

© Shutterstock

Riskfaktor: genetik - En annan riskfaktor är om någon annan i familjen har haft sjukdomen.

© Shutterstock

Riskfaktor: gift - Kontakt med vissa ogräs- och bekämpningsmedel, kan i vissa fall orsaka neurologiska skador som associeras med sjukdomen. 

© Shutterstock

Riskfaktor: kön - Sjukdomen är vanligare bland män än bland kvinnor.

© Shutterstock

Riskfaktorer: huvudskador - Människor som praktiserar aggressivare kampsporter och boxning, har högre sannolikhet att utveckla sjukdomen, då huvudskador är en bidragande faktor.

© Shutterstock

Diagnos - Parkinsons sjukdom kan misstas för andra neurologiska sjukdomar, vilket kan försvåra diagnostiseringen. 

© Shutterstock

Diagnos - Diagnosens baseras ofta på patientens medicinska bakgrund och förändringarna den sägs uppleva, vilket gör det väldigt viktigt att förstå symtomen.

© Shutterstock

Symtom - Det finns två typer symtom: rörliga och icke-rörliga symtom.

© Shutterstock

Rörliga symtom: skakningar - En av Parkinsons sjukdoms kändaste symtom är att den drabbade skakar.

© Shutterstock

Rörliga symtom: postural instabilitet - Hjärnan ansvarar även för vår balans, och eftersom sjukdomen attackerar det centrala nervsystemet drabbas muskulära reflexer hårt.

© Shutterstock

Rörliga symtom: postural instabilitet - Bristen på stabilitet är dock vanligare i sjukdomens senare stadier, då patienter ofta riskerar att falla när de står upp.

© Shutterstock

Rörliga symtom: muskulär rigiditet - Det här är en vanlig symtom som i början endast drabbar en sida av kroppen. Patienten känner sig som om den är fångad i sin egen kropp. Ett exempel är när em persons arm slutar gunga naturligt när personen går.  

© Shutterstock

Rörliga symtom: muskulär rigiditet - Smärta när personen försöker röra sig är även vanligt. Rörelserna blir mer och mer begränsade.

© Shutterstock

Rörliga symtom: bradykinesi - Ännu ett av sjukdomens kännetecken är minskningen i rörelsernas intensitet, eller som en specialist skulle säga, bradykinesi.

© Shutterstock

Rörliga symtom: bradykinesi - I kombination med minskningen i rörelsernas intensitet, kan det vara svårt att utföra lätta uppgifter på grund av muskelsvaghet och brist på koordination.

© Shutterstock

Andra rörliga symtom - Andra rörelsesymtom är talförändringar, dräglande, suddig syn och inkontinens. 

© Shutterstock

Icke-rörliga symtom - Nu när vi tittat på rörelse-symtomen, låt oss lära oss mer om hur sjukdomen manifesterar sig själv på ett icke-fysiskt plan. 

© Shutterstock

Icke-rörliga symtom - Bland Parkinsons sjukdoms många icke-rörliga symtom finns ångest, kognitiva förändringar, apati, förlust av luktsinnet, hallucinationer, demens och sömnproblem. 

© Shutterstock

Sjukdomens utveckling - Sjukdomens utveckling varierar bland olika patienter och leder ofta till andra problem, som lunginflammation.

© Shutterstock

Behandling - Behandlingen bör tas på största allvar så att patienten inte blir totalt handikappad.

© Shutterstock

Behandling: mediciner - Många olika mediciner rekommenderas för de som lider av Parkinsons. Medicinerna minskar symtomen och ökar livskvaliteten. Medicinerna bör dock inte tas utan en läkares rekommendationer. 

© Shutterstock

Sidoeffekt: motoriska fluktuationer - Mediciner kan orsaka en sidoeffekt som kallas motoriska fluktuationer, som kännetecknas av att patienten känner att symtomen förminskas avsevärt för att sedan försämras igen.

© Shutterstock

Behandling: fysisk aktivitet - Motion och annan fysisk aktivitet rekommenderas för att sakta ner rörelsens försämring.

© Shutterstock

Livskvalitet - Trots att sjukdomen har inget botemedel, kan behandling förbättra den drabbades liv avsevärt.

© Shutterstock