© Public Domain 

Den moderna fabriken -

Richard Arkwright blev känd som "det moderna industriella fabrikssystemets fader" efter att han 1771 konstruerat Cromford Mill i Derbyshire, England. Detta var världens första vattendrivna spinnmaskin.

© Getty Images 

Newcomens ångmotor -

Thomas Newcomen uppfann 1712 den atmosfäriska motorn: världens första ångmotor. Känd i all enkelhet som Newcomenmotorn användes den huvudsakligen för att pumpa vatten ur gruvor. Hundratals av dessa konstruerades under 1700-talet.

© Getty Images 

Watts ångmotor -

Den skotska ingenjören James Watt introducerade kommersiellt sin förbättrade design av Newcomens motor 1776. Watts ångmotor blev snabbt en av de drivande krafterna i den industriella revolutionen.

© Getty Images 

Spinning jenny -

Spinning Jenny var en spinnmaskin uppfunnen av James Hargreaves år 1764 som tillät arbetare att spinna mer bomull åt gången. Detta var en avgörande utveckling i spinndustrin.

© Getty Images 

Spinning mule -

Spinning mule, uppfunnen av Samuel Crompton 1775, konstruerades med utgångspunkt i de funktioner som återfanns i den tidigare Spinning Jenny och användes för att spinna bomull och andra tyger, i synnerhet muslin. Ursprungligen var den handdriven men senare versioner drevs av ånga. "The mule" var den vanligast förekommande spinnmaskinen från 1790 till omkring 1900 och fortsatte att användas för fina garn så långt som in på 1980-talet.

© Getty Images 

Power loom -

En annan avgörande utveckling i industrialiseringen av vävning under den industriella revolutionens början var den så kallade Power loom som introducerades 1784 av den engelska uppfinnaren Edmund Cartwright. År 1850 hade man installerat omkring 260,000 Power looms i fabriker över hela England.

© Getty Images 

Gängskärningssvarv -

Maskinverktygsteknologin blomstrade under den industriella revolutionen. Till de viktigaste uppfinningarna hörde gängskärningssvarven som utvecklades av Henry Maudslay. Denna uppfinning på 1800-talet möjliggjorde massproduktion av standardardiserade skruvgängsstorlekar över hela England och vidare.

© Public Domain 

Iron Bridge -

Iron Bridge är en bågbro i gjutjärn som går över ån Severn i Shropshire, England. Det var den första stora bron i världen som byggdes i gjutjärn och anses idag vara en symbol för den industriella revolutionen.

© Getty Images

Vägarbete -

Innan den industriella revolutionens början var Storbritanniens vägar rent bedrövliga. De var dåligt underhållna och av undermålig kvalitét. Den skotska civilingenjören John McAdam utvecklade därför en ny vägbyggarteknik som skulle komma att revolutionera vägbyggande för all framtid. Han kallade den "makadamisering", vilket var en effektiv och ekonomisk vägbyggarmetod som enkelt sammanfattat gick ut på att man bredde ut krossade stenlager under ett bindande lager av stendamm, som illustrerat på detta fotografi från 1800.

© Public Domain 

Lokomotivet -

Den 21 februari 1804 gjorde Richard Trevithicks lok "Pen-y-darren" världens första järnvägsresa i södra Wales, men det är George Stephenson och hans son Robert som har tagit åt sig äran för att ha konstruerat den tidens mest avancerade ångmotor, "Stephenson's Rocket". Designad 1829 utgjorde den mallen för de kommande 150 årens ånglok, med sin rökskorsten framtill och eldlåda baktill.

© Getty Images 

Världens första intercityjärnväg -

Järnvägar gjordes mer praktiska tack vare den omfattande introduktionen av billigt järn efter 1800. I England 1830 öppnades Liverpool-Manchester-banan - den första intercityjärnvägen i världen!

© Public Domain 

Gasbelysning -

Implementeringen av kommersiell gasbelysning kastade nytt sken över Europa och USA efter att dent först utvecklats och introducerats 1792 av den skotska ingenjören William Murdoch. Den förblev standardmetoden för gatubelysning till långt inpå 1930-talet. På bilden: En gata i New York en våt vinternatt år 1885 upplyst av gaslampor.

© Getty Images 

Båglampan -

Den eminenta kemisten och uppfinnaren Humphry Davy konstruerade 1807 världens första båglampa och uppfann i samband med detta ett helt nytt fält av elektrokemi. På bilden: Arbetare monterar båglampor på fabriken West Lynn General Electric i Massachusetts.

© Getty Images 

Spektrometern -

Den tyska fysikern Joseph von Fraunhofer uppfann 1814 den optiska spektometern, vilken utformades för att möjliggöra kemisk analys av glödande föremål. En tidig framgång man rönte med hjälp av instrumentet var då man tog reda på vad solen består av.

© Getty Images 

Friktionständstickan -

De första moderna tändstickorna - tändstickor som antänds via friktion - uppfanns av den engelska kemisten John Walker 1826.

© Getty Images 

Den elektriska generatorn -

Den elektriska generatorn uppfanns 1831 av den engelska vetenskapsmannen Michael Faraday. Hans genombrott kom då han utförde en rad banbrytande experiment, under vilka han upptäckte elektromagnetisk induktion. Han gick vidare till att bygga Faradays skiva (på bilden), världens första elektriska generator.

© Public Domain 

Dynamo (generator) -

Den franska instrumenttillverkaren Hippolyte Pixii konstruerade 1832 en tidig form av växelströmsgenerator, den första så kallade Dynamon. Han utvecklade denna baserat på de grundläggande principerna för den elektromagnetiska generatorn, uppfunnen av Michael Faraday.

© Getty Images 

Plåtburken -

Det första patentet avseende idén om att konservera mat med hjälp av plåtburkar registrerades 1810 av den engelska köpmannen Peter Durand. Hans idé kom att till dags dato ha en enorm inverkan på livsmedelskonservering och transportering.

© Getty Images 

Mackintosh-regnrocken -

År 1823 uppfann den skotska kemisten Charles Macintosh vattentätt tyg. Följande år såldes den första Mackintosh-regnrocken (den alternativa stavningen av "Mackintosh" blev snabbt standard).

© Getty Images 

Portlandcement -

Världen har en man vid namn Joseph Aspdin att tacka för uppfinnandet av cement. År 1824 upptäckte och patenterade engelsmannen en kemisk process för tillverkningen av Portlandcement. Det var en av de mest avgörande uppfinningarna sprungna ur den industriella revolutionen och förblir den vanligaste sortens cement för allmänt bruk i världen idag. På bilden: En Portlandcementugn i Northfleet, England 1848.

© Getty Images 

Elektromagneten -

Den engelska fysikern William Sturgeon utvecklade teorier framställda av sina medforskare Hans Christian Ørsted, André-Marie Ampère och François Arago i syfte att uppfinna den första konstgjorda elektromagneten 1824.

© Public Domain 

Fotografiet -

Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce är allmänt känd som fotografiets uppfinnare. År 1826 eller 1827 använde han en primitiv kamera för att framställa det äldsta fortfarande bevarade fotografiet av en verklig scen, nämligen vyn från fönstret i hans hem i Saint-Loup-de-Varennes.

© Getty Images 

Skrivmaskinen -

American William Austin Burt hette mannen som uppfann skrivmaskinen, vilken han patenterade 1829 och döpte till "typographer". Även om han anses vara "skrivmaskinens fader" var det först 1867 som den första moderna skrivmaskinen uppfanns av Christopher Sholes. (Foto: Wikimedia/CC BY 2.0) 

© Wikimedia/Creative Commons 

Telegrafkommunikation -

Cooke and Wheatstone-systemet var den första kommersiella elektriska telegrafen, framgångsrikt demonstrerad 1837 av Sir William Fothergill Cooke och Charles Wheatstone. På bilden ser du de två telegrafmaskinerna som användes vid järnvägen mellan Paddington och Slough i England.

© Getty Images 

Morsealfabetet -

En annan aktad figur involverad i utvecklingen av telegrafkommunikation var amerikanen Samuel Morse. Han utvecklade morsealfabetet, vilket först användes runt 1844 och kom att bli världens primära språk vid telegrafkommunikation. Det är än idag standarden för rytmisk överföring av data.

© Public Domain 

Vätebränslecellen -

År 1838 framställde den walesiska fysikern och advokaten William Grove sin utveckling av en bränslecell som kombinerade plåtjärn, koppar, porslinsplattor samt en lösning av kopparsulfat och utspädd syra. Den tyska fysikern Christian Friedrich Schönbein tillskrivs också ära vad gäller utvecklingen av de första bränslecellerna då han uppmärksammade strömmen som genererats från väte och syre upplöst i vatten. Dagens fosforsyrabränsleceller har sitt ursprung i dessa metoder och material.

© Getty Images 

Bessemerprocessen -

Bessemerprocessen var den första billiga industriella processen för masstillverkning av stål från smält svinjärn. Uppkallad efter sin uppfinnare, engelsmannen Henry Bessemer som tog patent på processen år 1856, skulle processen visa sig vara en av den industriella revolutionens mest framstående uppfinningar. Huvudprincipen var att avlägsna föroreningar i järnet via oxidation genom att blåsa luft genom det smälta järnet. På bilden: Ett stålverk i Pittsburgh på 1800-talet.

© Getty Images 

Voltas stapel -

Voltas stapel, även känd som ett elektriskt batteri, uppfanns 1880 av den italienska fysikern Alessandro Volta. Batteriet gjort av Volta tillerkänns statusen av att vara världens första.

© Getty Images 

Blåkopior -

Den brittiska vetenskapsmannen John Herschel är känd för att ha uppfunnit processen av att reproducera en teknisk ritning med hjälp av kontaktkopiering på ljuskänsliga ark - blåkopian (blueprint). Han introducerade tekniken 1842, vilken senare utvecklades vidare av den franska kemisten Alphonse Louis Poitevin år 1861.

© Public Domain 

Dynamit -

Den svenska kemisten Alfred Nobel uppfann på 1860-talet dynamiten, vilken snabbt ersatte svartkrutet som det föredragna sprängämnet för att spränga stenar och riva såväl byggnader som befästningar. Då den var både säkrare och mer kraftfull började dynamiten snart att användas i stor skala över hela världen.

Se även: Världens värsta industriella katastrofer.

© Getty Images