© Getty Images

Vem var Dag Hammarskjöld? -

Dag Hammarskjöld var en svensk ekonom och diplomat som var FN:s andre generalsekreterare från april 1953 till september 1961.

© Getty Images

Toppdiplomat -

Hammarskjöld efterträdde Trygve Lie, vars avgång från posten meddelades den 10 november 1952. Lie var FN:s förste chef.

© Getty Images

Första dagen på jobbet -

Den 10 april 1953 valdes Hammarskjöld till ämbetet för en mandatperiod om fem år. Han omvaldes i september 1957 för ytterligare en femårsperiod. På bilden sitter han vid sitt skrivbord den första dagen på jobbet.

© Getty Images

Förhandlingar med kineserna -

Under sin första mandatperiod 1955 besökte Hammarskjöld Kina för att samtala med premiärminister Zhou Enlai, enligt uppgift för att förhandla om frisläppandet av 15 amerikanska piloter som tillfångatagits av kineserna under Koreakriget.

© Getty Images

Lysande framgång -

Kina gav därefter med sig och släppte piloterna fria. Det var Hammarskjölds första diplomatiska framgång. FN-chefen hyllades av pressen när han återvände till New York.

© Getty Images

Medling i Mellanöstern -

Generalsekreteraren försökte under hela sin mandatperiod ofta förbättra relationerna mellan Israel och arabstaterna. Han fungerade som medlare mellan David Ben-Gurion (bilden) och Gamal Abdel Nasser under Suezkrisen 1956.

© Getty Images

Upprättandet av UNEF -

Det var 1956 som United Nations Emergency Force (UNEF) inrättades av FN:s generalförsamling för att få ett fredligt slut på krisen. Hammarskjöld tillskrivs en stor del av äran för att ha utvecklat UNEF till en fredsbevarande styrka.

© Getty Images

"Den störste statsmannen under vårt århundrade" -

Presidentkandidaten John F. Kennedy träffade Hammarskjöld, som han själv beundrade mycket, i december 1960. Kennedy uttalade sig om Hammarskjöld efter hans död: "Jag inser nu att i jämförelse med honom är jag en liten man. Han var den störste statsmannen under vårt århundrade."

© Getty Images

Krisen i Kongo -

I juni 1960 blev Belgiska Kongo den självständiga Republiken Kongo (nu Demokratiska republiken Kongo). Hammarskjöld bjöd in den nye premiärministern Patrice Lumumba (andra till vänster) och medlemmar av hans kabinett till New York för samtal.

© Getty Images

Dämpa civila stridigheter -

Samtidigt hade Kongo urartat i civila stridigheter och utbrett våld. Den 15 augusti 1960 anlände en styrka på omkring 20 000 fredsbevarande FN-soldater till Élisabethville (nuvarande Lubumbashi) för att återställa ordningen.

© Getty Images

Uppmaning till Katanga -

Hammarskjöld besökte samma månad Kongo och träffade bland andra Moïse Tshombe, president i utbrytarstaten Katanga. Utbrytarprovinsen skulle snart spela en central roll i det öde som drabbade generalsekreteraren.

© Getty Images

Hård kamp med Chrusjtjov -

Hammarskjölds vägran att ställa fredsbevarande styrkor i tjänst hos premiärminister Lumumbas konstitutionellt valda regering irriterade Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov. Men USA stod fast vid generalsekreterarens beslut: Patrice Lumumba betraktades av amerikanska tjänstemän som en farlig och kommunistvänlig radikal.

© Getty Images

Lumumba avrättad -

I november tillfångatogs Patrice Lumumba av styrkor lojala med Mobutu Sese Seko. Med stöd från Belgien och USA avsatte Mobutu så småningom Lumumba. Han beordrade sedan hans avrättning den 17 januari 1961.

© Getty Images

Kongokrisen förvärras -

Under Lumumbas fångenskap hade Hammarskjöld vädjat till Kongos president Joseph Kasa-Vubu att hans premiärminister skulle behandlas i enlighet med gällande regler. Denna begäran fick inget gehör. Sovjet krävde under tiden att FN skulle verka för att Lumumba omedelbart skulle friges. Kreml krävde dessutom att Hammarskjöld omedelbart skulle avgå, att Mobutu och Moïse Tshombe skulle arresteras och att FN:s fredsbevarande styrkor skulle dras tillbaka.

© Getty Images

Under press -

Hammarskjöld var trängd i ett hörn. Han svarade på sovjetisk kritik mot hans insatser i Kongo och sa att om FN-styrkorna drogs tillbaka från Kongo "är jag rädd att allt kommer att falla sönder".

© Getty Images

Sovjetiskt veto -

En resolution till förmån för Lumumba röstades ned den 14 december med röstsiffrorna 8–2. Senare lade Sovjetunionen in sitt veto mot en västlig resolution som skulle ha gett Hammarskjöld ökade befogenheter att hantera situationen i Kongo.

© Getty Images

FN konfronterar Katanga -

FN:s trupper i Kongo var vid det här laget i direkt konflikt med katangesiska trupper under Moise Tshombe, som kämpade för ett självständigt Katanga. Han hade meddelat att varje ingripande av FN-trupper skulle bemötas med våld.

© Public Domain

Ödesdigert beslut -

Det var till detta kaos som Dag Hammarskjöld flög den 13 september 1961, när han anlände till Léopoldville för att leda en fredsinsats.

© Getty Images

Hammarskjöld dödas -

Den 18 september gick Hammarskjöld och 15 andra passagerare ombord på ett Douglas DC-6-plan med uppdraget att förhandla fram ett eldupphör mellan de stridande parterna. Planet nådde däremot aldrig sin destination. Efter flera timmars flygning kraschade planet nära Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia). Alla utom en ombord omkom i kraschen. Den 16:e passageraren avled några dagar senare till följd av sina skador.

© Getty Images

Misstänksamma omständigheter -

De exakta omständigheterna som låg till grund för tragedin har aldrig helt kunnat fastställas. Den passagerare som överlevde den första kollisionen, en man vid namn Sergeant Harold Julien, talade från sin sjukhussäng om att han såg "gnistor på himlen" strax före kraschen. Han mindes även en explosion. Julien dog innan han kunde lämna mer information.

© Getty Images

Skuldbeläggning -

Vid tre olika utredningar har man inte kunnat komma fram till någon definitiv slutsats om vad som hände den ödesdigra natten. En utredning i Rhodesia 1962 drog slutsatsen att pilotfelet var orsaken, medan en senare FN-utredning inte kunde fastställa orsaken till kraschen. USA:s tidigare president Harry S. Truman var övertygad om att Hammarskjöld hade blivit mördad. Han "var på väg att få något gjort när de dödade honom", sa han till reportrar. "Lägg märke till att jag sa 'när de dödade honom'."

© Getty Images

Utländsk inblandning -

KGB, CIA och MI6 var alla aktiva i Kongo vid tiden för kraschen, där alla hade starka intressen i utgången av konflikten mellan FN och Katanga.

© Getty Images

Påståenden och konspirationer -

Flera personer som befann sig på olycksplatsen hävdade att flygplanet var genomborrat av kulor. En mer skrämmande version gick ut på att Hammarskjöld hade överlevt kraschen men dödats på plats. Dessa påståenden avfärdades som konspirationsteoretikernas vilda fantasier.

© Getty Images

FN sörjer sin chef -

Hammarskjölds död chockade den internationella diplomatkåren och världen i sin helhet. Utan en fullständig förklaring till vad som orsakade kraschen började spekulationer och rykten att cirkulera.

© Getty Images

Postumt pris -

Hammarskjölds insatser för att säkra freden i Kongo och hans övergripande arbete med att försöka lösa olika globala kriser gjorde att han blev den enda postuma mottagaren av Nobels fredspris.

© Getty Images

Vem dödade Dag Hammarskjöld? -

Flera decennier passerade, men 2014 avslöjade nyligen avklassificerade dokument att den amerikanska ambassadören i Kongo skickade ett telegram till Washington där han uttryckte sin misstanke om att planet kunde ha skjutits ned av misstag av en belgisk legosoldatpilot som bara var känd som Beukels.

© Getty Images

NCA:s roll -

Intressant nog tror man att USA:s National Security Agency har tillgång till radiokommunikation som skulle kunna bidra till att bekräfta Beukels påstående att han faktiskt råkade träffa planet av misstag. NCA:s radioavlyssning har aldrig offentliggjorts.

© Getty Images

Operation Celeste -

År 2016 publicerade den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen underrättelsedokument som upprättats 1998 och som pekade på att en bomb hade placerats ombord. Dokumenten beskrev i detalj en påstådd komplott, kallad Operation Celeste, som var utformad för att döda Hammarskjöld. CIA la skulden på Moskva och avfärdade samtidigt anklagelserna om att CIA skulle ligga bakom Hammarskjölds död som "absurda och utan grund".

© Getty Images

Trolig orsak -

Året därpå konstaterade en FN-rapport att det "förefaller troligt" att en attack eller ett hot utifrån kan ha lett till den dödliga flygolyckan där FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom.

© Getty Images

Till minne av -

"Det finns en stor mängd bevis från ögonvittnen på att de såg mer än ett flygplan i luften, att det andra flygplanet kan ha varit ett jetplan, att [DC-6:an] brann innan den kraschade och/eller att [den] besköts eller på något annat sätt aktivt anfölls av ett annat flygplan", konstateras det i rapporten. På bilden lägger FN:s nuvarande generalsekreterare António Guterres ner en krans på Dag Hammarskjölds grav i Uppsala.

Källor: (Dag Hammarskjöld Foundation) (The Guardian) (Foreign Policy) (The Yale Review) (Britannica) (United Nations) 

© Getty Images