© Getty Images

Evakuering av Dunkerque -

Evakueringen av Dunkerque i maj och juni 1940 och Tysklands nederlag mot Frankrike uppmuntrade nazisterna att börja planera en invasion av Storbritannien.

© Getty Images

Förestående attack -

Redan i maj 1940 trodde premiärminister Winston Churchill att ett tyskt anfall var nära förestående. Den 18 juni varnade han i ett berömt tal till underhuset för att slaget om Storbritannien var på väg att börja. "Låt oss därför göra vår plikt" fortsatte han "och förstå att om det brittiska imperiet och dess samvälde består i tusen år kommer människor fortfarande att säga: 'Detta var deras bästa stund'."

© NL Beeld

Hitler vänder sig mot England -

I kölvattnet av Frankrikes kapitulation var Adolf Hitler säker på att den brittiska regeringen skulle gå med på en kompromissfred på de villkor han var beredd att erbjuda. När Führern och den nazistiska hierarkin samlades i Calais med utsikt över Doversundet blev Churchills beslutsamhet att fortsätta kriget allt mer uppenbar.

© Getty Images

Planering av attack -

Den 16 juli beordrade Hitler att Operation Sjölejon, invasionen av England, skulle förberedas. Luftwaffe, under ledning av Hermann Göring, fick i uppdrag att omintetgöra Storbritanniens flottkapacitet och driva ut Royal Air Force (RAF) ur luften.

© Getty Images

Bomberna börjar falla -

Dagen därpå intensifierade Luftwaffe sina bombattacker mot brittiska fartyg samtidigt som de genomförde ett flertal räder mot kustflygfält och andra RAF-anläggningar.

© Getty Images

"Örndagen" -

Den 13 augusti beordrade Hitler huvudoffensiven. Denna dag kom att kallas Adlertag (örndagen). Attackerna rörde sig inåt landet och koncentrerades till flygfält och kommunikationscentraler. Luftwaffe började också rikta in sig på flygplansfabriker.

© Getty Images

Storbritannien svarar -

RAF Fighter Command bjöd hårt motstånd, men med tanke på att man endast hade 600 tillgängliga jaktplan i frontlinjen ansträngdes resurserna kraftigt.

© Getty Images

Numerärt överläge -

Luftwaffe var däremot det största och mest formidabla flygvapnet i världen. Tre luftflottor ställdes till förfogande bestående av cirka 1 300 bombplan och störtbombare samt cirka 900 enmotoriga och 300 tvåmotoriga jaktplan.

© Getty Images

Dynamisk duo -

RAF hade dock två av världens bästa stridsflygplan till sitt förfogande – Hawker Hurricane och Supermarine Spitfire.

© Getty Images

Luftherravälde -

Det ikoniska Spitfire var känt för sin hastighet, goda manövrerbarhet och imponerande eldkraft. Hurricane var minst lika formidabel. Det var det första RAF-flygplanet som kom upp i över 482 km/h och var en kraft att lita på. Faktum är att det stod för över 60 procent av luftsegrarna i slaget om Storbritannien.

© Getty Images

Krigspremiär -

Luftwaffes främsta jaktplan var Messerschmitt Bf 109. Det var Tysklands viktigaste ensitsiga jaktplan under hela andra världskriget.

© Getty Images

Luftstrid -

Även om tyska bombplan som Heinkel He 111 och Junkers Ju 88 var numerärt överlägsna saknade de bomblastkapaciteten som behövdes för att åstadkomma definitiv förödelse. Vidare blev det snabbt uppenbart att de var sårbara för brittiska jaktplan, åtminstone under dagtid.

© Getty Images

Kurvstrid -

Under hela augusti 1940 hörde luftstrider över Engelska kanalen till vanligheterna. Den 16 augusti genomförde tyskarna anfall över Kent och Themsens mynning, Sussex och Hampshire, samt på platser nära Harwich och Isle of Wight. Fighter Command fick sig en rejäl smäll.

© Getty Images

Tilltagande förluster -

Tyskarna fick dock lida för sina ansträngningar. I slutet av augusti hade Luftwaffe förlorat mer än 600 flygplan. RAF, å sin sida, hade förlorat endast 260.

© Getty Images

Group Operations Room -

Slaget om Storbritannien koordinerades från RAF Uxbridge som hyste No. 11 (Fighter) Group Operations Room. Förutom denna militära insats användes Operations Room till att kontrollera jaktplansoperationer i sydöstra och ockuperade Europa under hela andra världskriget, bland annat under evakueringarna av Dunkerque och landstigningen i Normandie.

© Getty Images

Skannar skyarna -

Redan före slaget om Storbritannien hade britterna utvecklat ett mycket effektivt luftförsvarsnätverk. Med hjälp av radar fick man tidig information om Luftwaffes räder, som också följdes av Observer Corps.

© Getty Images

Dowdingsystemet -

Britterna använde Dowdingsystemet, världens första markkontrollerade avlyssningsnätverk med stor räckvidd. Det uppkallades efter Fighter Commands överbefälhavare Sir Hugh Dowding och sammanförde teknik som radar, markförsvar samt stridsflygplan till ett enhetligt försvarssystem över hela Storbritannien.

© Public Domain

Radarrevolution -

Radar (Radio Detection and Ranging) blev en vändpunkt för britternas offensiva och defensiva förmåga under andra världskriget och spelade en avgörande roll för lokalisering av inkommande tyska bombplan.

© Getty Images

WAAF:s arbete -

I slaget om Storbritannien tjänstgjorde medlemmar av Women's Auxiliary Air Force (WAAF) som radaroperatörer och som konspiratörer och de spårade räder i grupp- och sektoroperationsrummen. De testade också luftkanoner efter reparation och skötte bland annat spärrballongsplatser.

© Getty Images

Dyster dag -

Storbritanniens mörkaste dag under slaget inträffade den 31 augusti, då 39 flygplan sköts ned och 14 piloter dödades. RAF-stationer anfölls, däribland RAF Biggin Hill, som var en av de viktigaste jaktbaserna som skyddade London och sydöstra England.

© Getty Images

Blitzen -

Den 7 september inledde tyskarna ett utdraget anfall mot London. Fighter Command fokuserade på att försvara huvudstaden från vad som kom att bli känt som Blitzen.

© Getty Images

Attack av London -

Himlen över staden blev skådeplatsen för luftstrider då tyska jaktplan eskorterade bombplan och släppte kluster efter kluster av bomber över Londons hamnar, oljedepåer, gasverk, kraftverk och annan viktig infrastruktur.

© Getty Images

Stadens lidande -

Antalet civila dödsoffer var högt, särskilt på de tätbefolkade gatorna i Londons East End.

© Getty Images

Vändpunkt -

Tyskarnas beslut att bomba London och andra städer bort från RAF:s mål visade sig vara ett taktiskt misstag. Fighter Command lyckades omgruppera, tanka och beväpna. Det visade sig bli vändpunkten i slaget om Storbritannien.

© Getty Images

Kontroll över luftrummet -

Den 15 september lyckades RAF, åter i full operativ kapacitet, slutligen neka Luftwaffe den luftdominans som behövdes för att inleda en invasion.

© Getty Images

15 september 1940 -

Den dagen såg tyskarna sina största förluster sedan den 18 augusti och det stod klart att Luftwaffe hade lidit ett överväldigande och avgörande nederlag. Slaget om Storbritannien var officiellt över.

© Getty Images

Blitzen fortsätter -

Andra världskriget var dock långt ifrån över. Under de följande åtta månaderna bombades London systematiskt av Luftwaffe under 56 av de följande 57 dagarna och nätterna.

© Getty Images

Höga dödstal -

Runt om i Storbritannien dödades omkring 43 000 civila under Blitzen. Bara i London omkom nästan 30 000.

© Getty Images

Ikonisk bild -

Båda sidor led stora förluster under slaget om Storbritannien. Luftwaffe blev av med 2 662 piloter och besättningsmän. De brittiska förlusterna uppgick till 1 497, inklusive polska och kanadensiska piloter. En av dem från Fighter Command som omkom var pilotofficeren Keith Gillman. Han lyckades inte återvända från striderna över Engelska kanalen den 25 augusti 1940 och blev en av de första piloterna som förlorades i slaget. Detta foto av honom användes på omslaget till Picture Post och blev postumt en ikonisk bild av en Battle of Britain-pilot.

© Getty Images

Victoria Cross -

En annan som kom att bli synonym med kampanjen var flyglöjtnant James Nicolson (1917–1945). Han var den enda piloten i slaget om Storbritannien och den enda piloten i RAF Fighter Command som tilldelades Viktoriakorset under andra världskriget.

© Public Domain

"De få" -

Kort efter slaget om Storbritannien gjordes en affisch till minne av piloterna och flygbesättningen. På den stod Winston Churchills berömda ord: "Aldrig har så många stått i så stor skuld till så få." Piloter som kämpade i slaget om Storbritannien har varit kända som "de få" sedan dess och ibland firas de specifikt på Battle of Britain Day, som infaller den 15 september.

Källor: (RAF Museum) (Imperial War Museums) (Britannica) (Battle of Britain Diary) (International Churchill Society)

© Getty Images