Giftermål kan bli en dyr historia!
När John F. Kennedy höll sitt berömda tal "Vi väljer att åka till månen" den 12 september 1962 lade USA:s president grunden för ett nationellt mål om att skicka en människa till månen innan 1970. I och med detta föddes Apollo-programmet, men långt innan Neil Armstrong kunde ta sitt "ett litet steg för människan" den 20 juli 1969 gick dussintals astronauter igenom år av rigorös träning för att få en uppfattning om hur rymden skulle te sig. För att göra denna instruktion så realistisk som möjligt valdes platser på jorden som var kusligt lika månens yta, men var hittar vi denna utomjordiska terräng och vilka är det som har utbildats där?
Klicka vidare för att se olika platser på jorden där Apollo-astronauter tränat för en färd till månen.
Var någonstans på jorden liknar vår planet månens yta? Det var en fråga som NASA-forskare var tvungna att besvara innan de tränade sina astronauter att bege sig ut i rymden. Det här är några av platserna de valde.
Beläget i vad som nu är känt som Cinder Hills OHV Area strax nordost om Flagstaff i Arizona finns resterna av Cinder Lakes Crater Fields.
Kraterfälten utformades och konstruerades av NASA i juli 1967 för astronaututbildning.
Miljön utformades specifikt för att efterlikna ett område inom Mare Tranquillitatis (Stillhetens hav) - Apollo 11:s planerade månlandningsplats.
Kraterfälten visade sig senare lämpa sig för testning av roverprototyper såväl som testning av procedurer i syfte att bestämma plats inom ett kraterbelagt månlandskap. På bilden ses Apollo 16-astronauterna Charles Duke, John Young och Thomas Mattingly II med månrovern i februari 1972.
Utbildning för Apollo 16-uppdraget tog också astronauterna till Rio Grange Gorge i New Mexico. John Young och Charles Duke ses här på bild då de deltar i geologiutbildning i september 1971. Bild: NASA
Faktum är att landskapet i det amerikanska sydväst tillät alla Apollo-astronauter att finslipa sin geologiska expertis. Och Grand Canyon visade sig vara särskilt fruktsam.
Eftersom huvudfokus för Apollo-uppdragen var att samla in månprover var det viktigt att astronauterna tränades i att samla in och studera stenprover.
År 1964 var Neil Armstrong (på bilden) bland dem som deltog i fältträning med geologer i Grand Canyon. Och det bästa sättet att ta sig till kanjonens botten var med häst.
Neil Armstrong och Buzz Aldrin gjorde också en geologisk studieresa till Sierra Blanca i Texas. Sierra Blanca, beläget 144 km (90 mi) sydost om El Paso i närheten av Quitman-bergen, har massor av vulkaniska stenar och stod i ett perfekt månlandskap.
Under sin tid i Sierra Blanca finjusterade Armstrong och Aldrin sina färdigheter rörande korrekt identifiering och beskrivning av stenprover. De var också tvungna att lära sig hur man krossar stenar på rätt sätt.
Vulkanområdet Pinacate i nordvästra Sonora, Mexiko var platsen som valdes för Apollo 14:s Edgar Mitchell och Alan Shepard. Där genomgick de geologisk utbildning och simuleringsträning av månens yta.
Apollo 14-astronauterna Edgar Mitchell (till vänster) och Alan Shepard på bild från 1970 då de tränade i närheten av vulkanen Pinacate. Apollo 17:s Jack Schmitt tränade också här i februari 1970.
Nevada National Security Site var en gång i tiden en plats där man utförde testning av kärntekniska anordningar. År 1962 bildades en enorm krater av en underjordisk termonukleär explosion. Den fick senare namnet Sedan-kratern efter Project Sedan. Den enorma sänkan lockade mycket snart en nyfiken publik (på bilden) men, mer till saken, ansågs den av geologer vara "en idealisk träningsplats" för astronauter.
I februari 1965 genomförde besättningen på Apollo 11 många geologiska och geofysiska studier vid Sedan.
Armstrong och Aldrin utforskade också forntida vulkaniska formationer som nära liknade månens yta, inklusive Timber Mountain-calderan. På bilden ses vidderna av Nevada National Security Site.
Det var faktiskt inte första gången som Armstrong besökte platsen. Redan i augusti 1963 hade han genomgått NASA-utbildning i Nevadas öken, en intensiv tredagars överlevnadskurs som alla potentiella astronauter var tvungna att ta. Han ses här på bild då han tittar ut från ett provisoriskt tält.
Astronauten Eugene Cernan ses här fotografera terrängen nära Boulder City, Nevada i januari 1972, under geologiutbildningen för sin kommande rymdfärd. Cernan hade valts till befälhavare för Apollo 17 som skickades till månen i december samma år. Cernan, tillsammans med Harrison Schmitt, hade också tränat på Cinder Lake Crater Field och uppe i Sudbury, Ontario, bland andra platser. Apollo 17 var det sista månlandningsuppdraget för NASA:s Apollo-program.
Apollo 11-besättningen tillbringade en hel del tid i januari 1965 på Mauna Loa, en av fem vulkaner som utgör ön Hawaii, och även världens största vulkan.
Deras besök gjorde att de kunde studera Mauna Loas månliknande yta och de olika fysiska aspekterna av vulkaner, inklusive gas- och lavaventiler, lavasjöar, gropkratrar, med mera.
Astronauter från Apollo-uppdragen 11 till 17 tränade också på Hawaii.
Apollo 13:s Jim Lovell (till vänster) och Fred Haise under sin geologiutbildning på Hawaii i januari 1970. Deras flygning till månen avbröts efter att en syretank i servicemodulen gick sönder två dagar in i uppdraget. Bild: NASA
Island spelade en avgörande roll när det kom till att driva mänskligheten ut i rymden. Húsavík, i landets norra delar, tog emot 32 astronauter mellan 1965 och 1967.
Forskare fastställde att månens landskap var slående likt det som fanns strax utanför Húsavík, ett lugnt fiskesamhälle omgivet av kraterliknande terräng.
NASA-astronauter som så småningom skulle besätta Apollos 7, 8, 9 och 11 var bland dem som tog sig över Islands månlandskap och lärde sig vilka geologiska prover de skulle ta med sig tillbaka från månen. Dessa inkluderade William Anders (i mitten) från Apollo 8, sedd tillsammans med den aktade isländska geologen Sigurdur Thorarinsson (till vänster) och NASA:s Dr Ted Foss. Apollo 8 flög faktiskt bara till månen och tillbaka, men de tre astronauterna – Anders, tillsammans med Frank Borman och James Lovell – var de första människorna som bevittnade och fotograferade jorduppgången (Earthrise). Bild: NASA
NASA-astronauter fotograferade under sin vecka i Húsavík i juli 1967.
Av de 32 astronauterna på Island skulle nio så småningom gå på månen, inklusive Neil Armstrong (andra till höger).
Och det här är vad all träning handlade om, att skicka en människa till månen. Neil Armstrongs fotavtryck syns tydligt i marken på månen på det verkliga Stillhetens hav.
Källor: (The Guardian) (Smithsonian Magazine) (The Wilderness Society) (BBC) (The Atlantic)
Se även: Utomjordiska landskap som man knappt kan tro finns på jorden
Platser på jorden där Apollo-astronauter tränat för en färd till månen
Vår planets utomjordiska terräng som fått fungera som månens yta
LIVSSTIL Apollo
När John F. Kennedy höll sitt berömda tal "Vi väljer att åka till månen" den 12 september 1962 lade USA:s president grunden för ett nationellt mål om att skicka en människa till månen innan 1970. I och med detta föddes Apollo-programmet, men långt innan Neil Armstrong kunde ta sitt "ett litet steg för människan" den 20 juli 1969 gick dussintals astronauter igenom år av rigorös träning för att få en uppfattning om hur rymden skulle te sig. För att göra denna instruktion så realistisk som möjligt valdes platser på jorden som var kusligt lika månens yta, men var hittar vi denna utomjordiska terräng och vilka är det som har utbildats där?
Klicka vidare för att se olika platser på jorden där Apollo-astronauter tränat för en färd till månen.