Vi skiljer fakta från fiktion
Visuell agnosi är ett tillstånd där hjärnan inte bearbetar informationen som ögonen tar emot. Denna störning visar sig på olika sätt och har olika effekter (mer om det senare).
Visuell agnosi drabbar människor i alla åldrar, men det verkar vara vanligare bland personer med vissa hälsotillstånd, bland annat stroke och hjärnskada.
Det finns inte mycket data tillgängliga som kan ge oss en tydlig bild av hur vanligt förekommande visuell agnosi är, men i allmänhet är det ett ganska sällsynt tillstånd.
Våra ögon tar emot information och skickar nervsignaler till hjärnan så att vi kan bearbeta den informationen och förstå den. Hos personer med visuell agnosi fungerar inte de delar av hjärnan som är ansvariga för att bearbeta den informationen som de borde och detta visar sig i en diskrepans mellan vad de ser och vad hjärnan "ser".
Som nämnts tidigare uppstår visuell agnosi när ett tillstånd påverkar hjärnan eller vid förekomst av hjärnskada. Skador på hjärnan leder till skador som kallas lesioner. Här är några exempel på tillstånd eller problem som orsakar dem.
Hjärntumörer kan orsaka lesioner (dessa inkluderar både cancerösa och icke-cancerösa utväxter). Traumatisk hjärnskada, såväl som cerebral hypoxi (störning kännetecknad av minskad syretillförsel), kan utlösa visuell agnosi.
Stroke är också en vanlig bov i dramat, liksom hjärninfektioner (t.ex. encefalit). Personer som lider av epilepsi och anfall löper också högre risk.
Förutom hjärnskador kan vissa degenerativa och progressiva hjärnsjukdomar vara grundorsaken till visuell agnosi. Dessa inkluderar Alzheimers sjukdom, demens, Lewy-kroppsdemens och posterior kortikal atrofi.
Symptomen varierar beroende på typen av visuell agnosi. Vi tar en titt på några av de vanligaste formerna.
Personer som lider av denna form av visuell agnosi kan känna igen föremål, men ser inte att de rör sig.
Personer med alexi kan inte känna igen ord när de tittar på dem. De ser orden men kan inte förstå eller läsa dem. Människor som lider av denna form av visuell agnosi kan dock skriva utan problem.
Amusi är en form av visuell agnosi där personen förlorar förmågan att läsa noter.
Personer med denna typ av visuell agnosi kan inte känna igen kroppsdelar. Det gäller både deras egna kroppsdelar och andras. Personer med autotopagnosi kan också ha svårt att känna igen kroppsdelar på en bild.
Personer med denna typ av visuell agnosi kan se olika färger och skilja dem åt, men kan inte identifiera vilken färg som är vilken. Akromatopsi är också känd som färgagnosi.
Personer med Balints syndrom ser inte världen omkring sig som en helhetsbild med flera föremål och hur dessa hänger ihop. I stället ser de spridda föremål och kan inte förstå hur de förhåller sig till varandra.
Kortikal blindhet uppstår när de delar av hjärnan som får visuell input skadas. Ögonen fungerar fortfarande, men signalerna de skickar bearbetas inte av hjärnan.
Personer med denna typ av visuell agnosi kan inte förstå var de är, beskriva en plats eller ge vägbeskrivningar.
Personer med formagnosi kan se delar av ett objekt men har svårt att känna igen själva objektet. Till exempel kan man se hjulen och ratten på en bil, men inte känna igen dem som en del av bilen i sin helhet.
Det finns olika former av simultanagnosi. Dorsal simultanagnosia är ett tillstånd där man bara kan se ett objekt åt gången. Det betyder att man måste fokusera på ett specifikt objekt för att kunna se det, annars gör man det inte.
Central simultanagnosia är en annan vanlig form. Här kan personen se olika föremål samtidigt men bara identifiera dem individuellt. Till exempel att vara i en trädgård men bara känna igen en blomma i taget och aldrig kunna greppa trädgården som helhet.
Det finns flera former av prosopagnosi, men alla relaterar till oförmågan att känna igen bekanta ansikten, eller ansiktsuttryck i allmänhet. Denna form av visuell agnosi är också känd som "ansiktsblindhet".
I detta fall kan människor inte känna igen ickeverbala signaler som ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall.
Diagnostisering av visuell agnosi innebär vanligtvis en granskning av personens hälsohistoria, såväl som ett antal fysiska och neurologiska undersökningar. Här är några av de tester och undersökningar som kan föreskrivas.
Sensoriska tester kan göras för att utesluta sensoriska problem. Avbildningstester kan också utföras för att hitta eventuella strukturella abnormiteter och skador i hjärnan.
Kognitiva, minnes- och förtrogenhetstester kan också utföras. Dessa används för att bedöma eventuella problem med personens tankeprocess och för att utesluta andra tillstånd som kan påverka minnet.
Det finns inget botemedel mot visuell agnosi, men några av de bakomliggande orsakerna kan vara behandlingsbara. Hjärnskadorna är dock ofta permanenta och i dessa fall kommer tillståndet inte att förbättras.
Behandlingen beror på den bakomliggande orsaken, men kan innefatta medicinering (t.ex. antibiotika mot infektioner eller läkemedel mot demens). För personer vars underliggande orsak till visuell agnosi är en tillväxt som pressar mot hjärnan rekommenderas ofta operation.
Det finns också ett antal rehabiliteringsprogram som gör det lättare att leva med tillståndet. Dessa inbegriper att lära sig använda de andra sinnena för igenkänning, såväl som tekniker som märkning av föremål.
Tillståndet går inte direkt att förebygga. Att förhindra visuell agnosi handlar om att stävja risker som kan orsaka tillstånd och problem som orsakar det. Detta kan innefatta en hälsosam livsstil, med sund kost och motion för att förebygga stroke.
Infektioner bör aldrig ignoreras. Om dessa sprids till hjärnan kan det få allvarliga konsekvenser. Om du arbetar på en plats där risken för huvudskador är överhängande bör du alltid använda skyddsutrustning.
Hantering av andra tillstånd och sjukdomar är minst lika viktigt. Till exempel epilepsi eller sömnapné kan påverka hjärnan och orsaka visuell agnosi.
Källor: (Cleveland Clinic) (ScienceDirect) (Healthline)
Förvirrad men nyfiken? Klicka igenom det följande galleriet för att ta reda på allt du behöver veta om visuell agnosi – från orsaker till symptom och behandling.
Visuell agnosi: när hjärnan inte bearbetar det du ser
Från att inte känna igen föremål till att inte kunna läsa
HÄLSA Medicinska tillstånd
Det finns en del fascinerande neurologiska tillstånd och visuell agnosi är sannerligen ett av dem. Om du aldrig har hört talas om det kännetecknas visuell agnosi av att hjärnan har problem med att bearbeta information som överförs från ögonen. Man kanske tittar på något, men så uppstår en störning i processen, vanligtvis orsakad av ett hjärnproblem, vilket leder till ett antal olika tolkningar, beroende på vilken form av visuell agnosi personen lider av.
Förvirrad men nyfiken? Klicka igenom det följande galleriet för att ta reda på allt du behöver veta om visuell agnosi – från orsaker till symptom och behandling.