Nationen har behållit förstaplatsen åtta år i rad!
Klimatkrisen tycks få allt värre konsekvenser. Samhällen runt om i världen tampas med extrema väderhändelser, något som ger allt fler människor miljöångest och känslor av maktlöshet. Frågan är om det finns något vi kan göra för att mildra dessa omständigheters inverkan?
FN-forskare föreslår nu ett nytt tillvägagångssätt: kriminaltekniska undersökningar av "katastrof-DNA". Genom att undersöka de senaste katastroferna runt om på planeten syftar dessa undersökningar till att identifiera bidragande faktorer, bedöma framtida risker samt utveckla strategier för att förbättra motståndskraften.
De tilltagande klimatrelaterade hoten gör förståelse och förberedelse för dessa händelser absolut avgörande. Kan katastrof-DNA vara en del i detta? Klicka vidare för att ta reda på mer.
Den ökande omfattningen och intensiteten av klimatrelaterade faror, i kombination med bristande beredskap, bidrar till ökningen vi ser av antalet katastrofer. Faktorer som svält, fattigdom, hälsorisker, osäker markanvändning och snabb urbanisering förvärrar dessa risker. På kort sikt intensifierar El Niño dessa hot ytterligare.
Klimatkrisens förödande konsekvenser, däribland omfattande förstörelse, kan ge upphov till känslor av hopplöshet och förvirring. Då samhällen tampas med dessa utmaningar är det inte utan att man frågar sig om detta är den nya verkligheten och huruvida det går att förbereda sig.
En minskning av koldioxidutsläppen ligger fortfarande högst upp på listan för att ta itu med klimatförändringarna, men FN har också ett mer strategiskt tillvägagångssätt i och med utvecklingen av Global Assessment Report on Disaster Risk Reduction (GAR).
Genom att undersöka tidigare katastrofer kan länder och samhällen lära sig av sina erfarenheter och utveckla strategier för att minska framtida risker.
Enligt UN Office for Disaster Risk Reduction är katastrofer sällan unika. De föregås ofta av mindre, liknande händelser. Genom att noggrant undersöka dessa förstadier och utröna mönster kan vi identifiera underliggande faktorer och utveckla strategier för förebyggande arbete.
När man tänker på forensiskt arbete, eller kriminalteknik, föreställer man sig ofta brottsplatsundersökningar. Dessa proffs samlar in, bearbetar och analyserar bevismaterial som DNA, fingeravtryck och fibrer för att hjälpa brottsbekämpande myndigheter att lösa brott.
Forensiskt arbete vid katastrofer präglas av ett liknande, holistiskt tillvägagångssätt. Man undersöker inte bara klimatfaktorer utan även andra bidragande faktorer som kan förvärra effekterna av katastrofer. Dessa faktorer kan innefatta osäkra bostäder, fattigdom, överanvändning av resurser och arbetslöshet.
Undersökning av storskaliga katastrofer i tätbefolkade stadsområden är ett komplext företag. Forskarna måste analysera olika faktorer som bidrar till dessa händelser, inklusive ackumulering av risker över tid.
Man beskriver en trestegsmetod för genomförande av kriminaltekniska undersökningar vid katastrofer.
Det här steget innebär undersökning av händelsens utlösare, grundorsaker samt vad som driver riskerna. I rapporten rekommenderas att man tar hänsyn till ytterligare faktorer som sociala och miljömässiga förhållanden, markanvändningsmönster, inkomstfördelning och befintliga förvaltningsstrukturer för hantering av katastrofer.
Det är också viktigt att bedöma samhällets motståndskraft och identifiera faktorer som bidragit till förmågan att hantera händelsen.
Genom att identifiera viktiga DNA-områden vid katastrofer kan forskare förutsäga potentiella framtida trender. Till exempel, om urbanisering och informella bosättningar bidragit till översvämningsskador vid en specifik katastrof analyserar rapporten data om aktuella och förväntade bosättningstrender.
För att effektivt minska katastrofrisken är det viktigt att möjliggöra samtal med flera intressenter som granskar och förfinar analysen av katastrof-DNA. I rapporten föreslås involvering av olika avdelningar, bland annat hälso- och sjukvårdsmyndigheter, meteorologiska institut, markförvaltning- eller markanvändningstjänster samt civilskyddsmyndigheter.
Rapporten presenterar tio fallstudier av de senaste katastroferna, däribland jordbävningen i Mexiko (2017), skogsbränderna i USA (2021) och översvämningarna i Libanon (2024). Varje fallstudie har författats av experter inom riskhantering, regeringstjänstemän och klimatspecialister.
I december 2021 drabbades Boulder County av den mest destruktiva skogsbranden i Colorados historia. Branden, som drevs på av starka vindar och torka, spred sig snabbt och orsakade omfattande skador. Trots tidiga varningar förstörde branden över 1 000 hem och brände tusentals hektar mark på bara 24 timmar.
Genom att tillämpa kriminalteknisk analys på branden i Boulder County kunde forskarna identifiera särskilt problematiska områden vad gäller framtida skogsbrandsrisker. Som påpekas i rapporten riskerar över 332 000 hem i Colorado att drabbas av skador orsakade av skogsbränder, och kostnaderna skulle kunna överstiga 140 miljarder dollar. Detta belyser det akuta behovet av proaktiva åtgärder för att minska risken för skogsbränder och därmed skydda samhällen.
För att minska risken för framtida skogsbränder rekommenderar rapporten att man stärker reglerna för markanvändning och förvaltning, investerar i brandbekämpningstjänster och utvecklar omfattande säkerhetsprotokoll avseende skogsbränder.
Som rapporten betonar belyste branden i Boulder County vikten av stöd för psykisk hälsa vid katastrofåterhämtning. Den snabba mobiliseringen av terapeuter och gratis rådgivning visar på behovet av att prioritera mentalt välbefinnande under sådana kriser.
Fallstudierna tillämpades inte bara för att identifiera förbättringsområden. Tack vare dessa studier kunde forskarna också lyfta fram modellen för undvikna katastrofer (Disasters Avoided Model), som visar tidigare implementerade framgångsrika strategier.
I denna modell tittar man på vilka åtgärder som redan har gett positiva resultat och vad mer som kan göras för att bygga upp motståndskraft och undvika framtida katastrofer. Modellen för undvikna katastrofer sammanfattar dessa åtgärder i sex punkter.
Rapportförfattarna understryker att katastrofer inte är naturliga händelser utan snarare resultatet av mänskliga val och handlingar. Detta förändrade tankesätt är avgörande för att vi ska kunna omformulera katastrofer, enligt forskarna.
Ett starkt politiskt och ekonomiskt engagemang är av yttersta vikt för effektiv katastrofhantering. Bra ledning säkerställer att resurserna används på rätt sätt och ger kännbara resultat.
Tillförlitliga data är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut och för att skapa ett samhälle som kan samexistera med naturens krafter. Rapporten föreslår satellitobservationer, AI och övervakning på marken.
För att kunna skapa ett motståndskraftigt samhälle krävs samarbete, både inom samhällen och globalt. Som framhålls i rapporten har många katastrofer gränsöverskridande konsekvenser, vilket understryker behovet av planering med hänsyn till sammankopplingen av människor, planeten och välstånd.
Även om rapporten visar att ledare och nationer ofta har den kunskap som krävs för att förebygga eller minska effekterna av katastrofer ligger den största utmaningen i att tillämpa dessa lärdomar på ett effektivt sätt. Det är mycket viktigt att fastställa realistiska och uppnåeliga mål, i linje med globala initiativ som FN:s mål för hållbar utveckling.
Rapporten lyfter fram att även om alla fallstudieländer har lagstiftning om katastrofriskhantering och system för tidig varning har den ökande omfattningen av riskeffekter gått om utvecklingen av motståndskraft. Sårbarhet, som förvärras av fattigdom och ojämlikhet, markförstöring och ineffektiv resursanvändning, är en stor bidragande orsak till katastrofrisker.
Oplanerad urbanisering och markanvändningsplanering utan hänsyn till risker, tillsammans med försämrad biologisk mångfald i och kring urbana områden, är återkommande teman. Vidare spelar utvecklingen och implementeringen av byggstandarder ofta en roll i att bestämma omfattningen och intensiteten av eventuella effekter.
Naturbaserade lösningar, som att skydda våtmarker och kustnära skogar, är viktiga för att minska sårbarhet och utsatthet.
Som forskarna påpekar har mycket av den infrastruktur och de tjänster som behövs för att tillgodose den växande befolkningens behov ännu inte byggts. Kloka och proaktiva regeringar ser detta som ett utmärkt tillfälle att utveckla motståndskraft och fokusera ytterligare på att undvika katastrofer i våra framtida städer och samhällen.
För att skapa motståndskraft krävs ett mångfacetterat tillvägagångssätt som innefattar att lyssna på samhällen och lokala experter, dra nytta av befintlig kunskap och samarbeta för att uppgradera strategier baserat på framtida trender. Det krävs också system som mäter och lär sig av katastrofer, snabbare replikering av framgångsrika strategier i lokala geografiska sammanhang samt justeringar när utmaningar uppstår.
Rapporten presenterades för världens ledare vid FN:s toppmöte om framtiden, Summit of the Future, som hölls i september 2024 i New York. Ett effektivt globalt samarbete blir allt viktigare för att säkerställa en verklig förändring av naturskyddet samt effektiv riskhantering innan katastrofer inträffar.
Källor: (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) (PreventionWeb)
Klimatkris: Forskare använder "katastrof-DNA" för att förhindra framtida trender
Forskare tillämpar en kriminalteknisk metod för att lära av de senaste katastroferna
LIVSSTIL Storm
Klimatkrisen tycks få allt värre konsekvenser. Samhällen runt om i världen tampas med extrema väderhändelser, något som ger allt fler människor miljöångest och känslor av maktlöshet. Frågan är om det finns något vi kan göra för att mildra dessa omständigheters inverkan?
FN-forskare föreslår nu ett nytt tillvägagångssätt: kriminaltekniska undersökningar av "katastrof-DNA". Genom att undersöka de senaste katastroferna runt om på planeten syftar dessa undersökningar till att identifiera bidragande faktorer, bedöma framtida risker samt utveckla strategier för att förbättra motståndskraften.
De tilltagande klimatrelaterade hoten gör förståelse och förberedelse för dessa händelser absolut avgörande. Kan katastrof-DNA vara en del i detta? Klicka vidare för att ta reda på mer.