Nationen har behållit förstaplatsen åtta år i rad!
"Dödshjälp" är den term som används när någon som är obotligt sjuk får ett dödligt läkemedel av en läkare och sedan administrerar det själv.
Kampanjgruppen Dignity in Dying uppger att mer än 200 miljoner människor i världen har laglig tillgång till assisterat döende, trots att det är olagligt i många länder runt om i världen.
Schweiz är ofta det första land som dyker upp i tankarna när någon nämner dödshjälp. Faktum är att metoden har varit laglig där sedan 1942.
Det finns däremot flera andra länder som tillåter dödshjälp. Det handlar bland annat om Österrike, Kanada, Colombia, Spanien och vissa delstater i USA.
I Nederländerna, Belgien och Luxemburg finns det även lagar som tillåter dödshjälp för patienter som inte anses vara obotligt sjuka.
I Storbritannien är dödshjälp för närvarande olagligt. Det kan dock snart förändras, då parlamentsledamöter nyligen röstade för ett lagförslag som skulle legalisera praktiken.
Lagförslaget "Terminally Ill Adults (End of Life) Bill" lades fram av en parlamentsledamot från Labour och innebär att dödligt sjuka människor ska ha rätt att avsluta sina liv.
Naturligtvis skulle processen med dödshjälp vara strikt kontrollerad, där patienten måste uppfylla vissa kriterier för att det ska vara tillåtet.
För det första måste patienten vara över 18 år och bo i England eller Wales samt ha varit inskriven hos en allmänläkare i minst 12 månader.
Den person som vill avsluta sitt liv måste också förväntas dö inom sex månader och måste ha förmåga att göra ett val.
De måste lämna två separata förklaringar om sin önskan att dö, vilka båda måste bevittnas och undertecknas. De måste anses ha uttryckt en klar, bestämd och informerad önskan som är fri från tvång eller påtryckningar.
Två oberoende läkare måste vara övertygade om att patienten är berättigad till dödshjälp. Det måste gå minst sju dagar mellan varje bedömning.
Enligt lagförslaget skulle en domare i Högsta domstolen behöva fatta ett beslut varje gång en person begär att få tillgång till dödshjälp.
Den person som lämnat in begäran skulle då behöva vänta i 14 dagar efter det att beslutet fattats, vilket ger dem möjlighet till betänketid.
Efter att alla säkerhetsåtgärder vidtagits skulle läkaren förbereda det dödliga ämnet, varefter den person som önskade dö själv skulle administrera det.
Det skulle vara brottsligt att genom lögn, påtryckningar eller tvång få någon att förklara att de vill avsluta sitt eget liv. Brottet skulle kunna ge ett maximalt fängelsestraff på 14 år.
De brittiska parlamentsledamöterna röstade om lagförslaget efter fem timmars hetsig debatt. De fick en fri omröstning, vilket betyder att de inte behövde följa partiets instruktioner.
I den historiska omröstningen röstade 330 ledamöter för lagförslaget och 275 ledamöter röstade emot. Lagförslaget kommer därför att gå vidare i lagstiftningsprocessen med stöd av underhuset.
Det kan dock dröja månader eller till och med år innan lagförslaget blir verklighet. Det måste nämligen fortfarande passera ytterligare fem parlamentariska steg som hanteras av parlamentsledamöter, fem steg som hanteras av kollegor och sedan ytterligare omröstningsomgångar.
Naturligtvis är det fullt möjligt att lagförslaget misslyckas och aldrig blir verklighet överhuvudtaget. För parlamentsledamöter som röstade emot lagförslaget skulle detta vara det bästa alternativet.
Motståndarna till den föreslagna lagen om dödshjälp använde flera övertygande argument för att debattera frågan i underhuset.
Huvudargumentet var att om dödshjälp blev lagligt skulle människor kunna utsättas för påtryckningar att avsluta sina egna liv.
Kritikerna av lagförslaget talade personligt och sakligt om sin oro för sårbara och funktionshindrade personer. De krävde i stället en förbättring av den lindrande vården.
Anhängarna av lagförslaget hävdade däremot att människor bör ha rätt att välja, då en smärtsam och traumatisk död ibland är oundviklig, trots bästa möjliga vård i livets slutskede.
För att stärka sin sak hävdade de att lagförslaget, om det blir lag, skulle innehålla de strängaste reglerna för dödshjälp som finns i världen.
De hänvisade också till statistik över antalet dödligt sjuka människor som redan avslutar sina liv varje år, i syfte att visa att status quo inte fungerar.
Som redan nämnts har lagförslaget om dödshjälp fortfarande flera lagstiftningshinder att ta sig förbi innan det blir lag. Om det till slut antas skulle det emellertid kunna innebära drastiska, om än noggrant kontrollerade, förändringar av de rättigheter och friheter som ges till obotligt sjuka patienter.
Källor: (BBC) (The Guardian)
Huruvida en person har tillgång till dödshjälp avgörs till stor del av i vilket land personen är bosatt. I många länder runt om i världen är dödshjälp olagligt, medan det i andra länder är lagligt under väldigt specifika omständigheter.
I Storbritannien är dödshjälp för närvarande olagligt i alla lägen. Det kan dock vara på väg att ändras, då parlamentsledamöter gör en historisk omröstning om ett omtvistat lagförslag som skulle legalisera praktiken.
Kolla in det här galleriet för att få reda på mer.
Lagen om dödshjälp: status quo och förslag till förändring
Brittiska parlamentsledamöter röstar om ett omtvistat lagförslag
LIVSSTIL Lagstiftning
Huruvida en person har tillgång till dödshjälp avgörs till stor del av i vilket land personen är bosatt. I många länder runt om i världen är dödshjälp olagligt, medan det i andra länder är lagligt under väldigt specifika omständigheter.
I Storbritannien är dödshjälp för närvarande olagligt i alla lägen. Det kan dock vara på väg att ändras, då parlamentsledamöter gör en historisk omröstning om ett omtvistat lagförslag som skulle legalisera praktiken.
Kolla in det här galleriet för att få reda på mer.