Från Ukraina till Gaza
Tortyr är en handling som syftar till att åsamka betydande fysisk och psykisk skada. Det är en metod som ofta används för att skapa rädsla, orsaka splittring i samhället och, inte minst, få tyst på människor. Bara i USA finns det uppemot 1,3 miljoner flyktingar som överlevt tortyr, vilket utgör nästan hälften av det totala antalet flyktingar i landet.
Vad händer efter att en person genomlidit tortyr? Hur är det möjligt att gå vidare? Klicka igenom det här galleriet för att försöka förstå rehabiliteringsprocessen.
Tortyr är ett brott. Det är ett brott mot både de mänskliga rättigheterna och internationell krigsrätt. Trots detta har miljontals människor runt om i världen fallit offer för dess fruktansvärda effekter.
Enligt FN:s deklaration mot tortyr definieras tortyr som att avsiktligt tillfoga allvarlig fysisk eller psykisk smärta eller lidande.
Tortyr är en "avsiktlig form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning."
Tortyrrehabilitering är en flerstegsprocess där fokus ligger på att hjälpa överlevande att återhämta sig från de skador (fysiska, psykologiska och sociala) de åsamkats.
Rehabilitering är en multidisciplinär process som vanligtvis genomförs med ett holistiskt synsätt. Medicinsk och psykologisk vård, juridisk hjälp och psykosocialt stöd, t.ex. återintegrering i samhället, är några viktiga aspekter i processen.
Ingen överlevare är den andra lik. Personers erfarenheter, kulturella sammanhang, resurser, trauman och behov utgör en uppsättning unika komponenter som avgör utformningen av rehabiliteringsprocessen.
Det finns minst 170 rehabiliteringskliniker för tortyroffer i 76 länder. Varje klinik har vanligtvis högspecialiserad medicinsk personal.
Europa har flest kliniker i världen. Enligt International Rehabilitation Council for Torture Victims (IRCT) finns det 57 rehabiliteringskliniker för tortyroffer bara i Europa. På bilden syns den danska läkaren Inge Genefke (till höger), grundare av IRCT.
Den näst största regionen med flest rehabiliteringskliniker för tortyroffer är Afrika söder om Sahara, med totalt 31 rehabiliteringskliniker. På bilden syns den senegalesiske advokaten Sidiki Kaba från African Center for the Prevention and Resolution of Conflicts (CAPREC).
I Nordamerika finns 24 kliniker, tätt följt av Asien, som har 21 rehabiliteringskliniker för tortyroffer (representanter från filippinska organisationer och kliniker på bilden). Vidare finns det kliniker i Mellanöstern och Nordafrika (15), Latinamerika (11) och Stillahavsområdet (11).
Många som överlevt tortyr försöker ta sin tillflykt till tredje land. Tortyr är en av de legitima kvalifikationerna för att söka asyl.
Tortyr kan se olika ut. En del överlevare har kanske inte fysiska ärr som vittnar om den tortyr de har upplevt, utan det kan röra sig om psykiska trauman. Därför är det viktigt att det finns utbildad personal i mottagarländerna med kännedom om alla möjliga tecken på tortyr.
Det kan vara svårt att på ett adekvat sätt dokumentera tortyröverlevares upplevelser, särskilt i länder som är fientligt inställda till asylsökande i allmänhet. På bilden: en asylsökande illustrerar tortyren han upplevt.
Myndigheterna kan styras av nationella eller regionala riktlinjer som prioriterar nekande av asylansökningar, vilket kanske skapar villkor och hinder där de överlevande tvingas "bevisa" tortyren, något som kanske inte alltid är möjligt. På bilden: syrisk tortyröverlevare och flykting.
Liksom vid många former av våld som kanske inte har gett fysiska ärr men som har orsakat trauma och andra bestående effekter kan det vara svårt att lägga fram "bevis", såvida det inte finns tillgång till specialister som kanske kan identifiera symptomen. På bilden syns en före detta palestinsk fånge som ådrog sig mentala funktionshinder efter tortyr i israeliska fängelser.
Överlevare med fysiska bevis på tortyr, såsom brännskador från cigaretter eller andra fysiska märken, kan "bevisa" sina upplevelser mycket lättare än de som till exempel har överlevt sexuellt våld.
Eftersom tortyrrehabilitering är en hälsobaserad process finns det ett diagnostiskt element, vilket innebär att omfattningen av en persons upplevelse analyseras och mäts i enlighet med specifika standarder.
När överlevaren har genomgått intagningsprocessen och utvärderats fullt ut börjar processen för tortyrrehabilitering vanligtvis med medicinsk behandling.
Tortyrrehabilitering är inte bara en oberoende process som genomförs med hjälp av omtänksam vårdpersonal – det är en grundläggande rättighet i enlighet med artikel 14 i FN:s konvention mot tortyr (CAT).
Vad garanterar artikel 14? Internationellt erkända har tortyröverlevare rätt till "så fullständig rehabilitering som möjligt", vilket åligger nationerna att säkerställa.
Internationella tortyrrehabiliteringssamfundet har slagit fast att de bästa rehabiliteringsutfallen inträffar så tidigt som möjligt efter upplevelsen.
När överlevare får tillgång till vård kort efter upplevelsen av tortyr kan läkningsprocessen börja så snabbt som möjligt, vilket stödjer dem i övergångsprocessen.
Utan tillgång till rehabiliteringstjänster kan tortyröverlevare vanligtvis inte återhämta sig från det våld de upplevt. Utan stöd är det därför mycket osannolikt att de kan återintegreras och återuppta sina normala liv före tortyren.
Förutom de läkande elementen som är en integrerad del av tortyrrehabiliteringsprocessen finns det en annan aspekt som är minst lika viktig för de överlevande: rättvisa.
Vad menas med rättvisa? Rättvisa avser de rättsliga processer genom vilka man söker ansvarsutkrävande på uppdrag av tortyröverlevaren.
Dessa rättsliga processer innefattar vanligtvis dokumentation av den överlevandes upplevelser i syfte att söka ersättning för den skada han eller hon åsamkats. Bilden visar en rättegång 2018 mot tyska häktesvakter som stod åtalade för att ha torterat och misshandlat asylsökande.
Tortyr är ett brott. IRCT slår fast att: "Utan rättvisa är läkningen ofullständig. Utan läkning är rättvisan ytlig." På bilden syns en skulptur från Amna Suraka-museet i Kurdistan som visar tortyr under Saddam Husseins regim.
Med förståelse för att tortyrrehabilitering är en helhetsupplevelse kan vi också se att de hälsobaserade aspekterna och rättviseaspekterna är ömsesidigt förstärkande och avgörande för att säkerställa upprättelse för tortyröverlevare.
Källor: (Amnesty International) (Human Rights Watch) (International Rehabilitation Council for Torture Victims)
Går det att återhämta sig från tortyr?
Livet efter det otänkbara
LIVSSTIL Krigsförbrytelser
Tortyr är en handling som syftar till att åsamka betydande fysisk och psykisk skada. Det är en metod som ofta används för att skapa rädsla, orsaka splittring i samhället och, inte minst, få tyst på människor. Bara i USA finns det uppemot 1,3 miljoner flyktingar som överlevt tortyr, vilket utgör nästan hälften av det totala antalet flyktingar i landet.
Vad händer efter att en person genomlidit tortyr? Hur är det möjligt att gå vidare? Klicka igenom det här galleriet för att försöka förstå rehabiliteringsprocessen.