© Shutterstock

Tvåtusentalets digitala bibliotek -

Wikipedia är som ett stort utomhusbibliotek, tillgängligt för alla. Med sin stora samling ämnen som uppdateras regelbundet är det vår digitala tidsålders dynamiska encyklopedi, med summan av all mänsklig kunskap blott ett knapptryck bort.

© Shutterstock

Samarbete mellan många hjärnor -

Wikipedia har och fortsätter att utvecklas av oräkneliga volontärer från jordens alla hörn och återspeglar mänsklighetens kollektiva visdom bättre än någon annan. Det är ett sant vittnesbörd om kraften i samarbete där proffs, entusiaster och vanliga användare samverkar för att skapa en gratis och utvecklande kunskapsbas.

© Shutterstock

Allmänt tillgänglig kunskap -

Wikipedia förespråkar fri tillgång till kunskap genom att demokratisera information. Som en ideell och annonsfri plattform säkerställer den att alla, oavsett bakgrund, med internetuppkoppling kan lära sig nya saker.

© Shutterstock

Utvecklande encyklopedi -

Till skillnad från statiska böcker är Wikipedia ett dynamiskt dokument. Artiklarna uppdateras, korrigeras och utökas kontinuerligt. Detta gör att sidan kan förbli relevant och förkroppsliga det ständigt föränderliga landskapet inom vetenskap, historia, kultur och globala händelser.

© Shutterstock

Grundtanken -

Wikipedia såg dagens ljus den 15 januari 2001 och var ett banbrytande projekt av Jimmy Wales och Larry Sanger. Deras vision var att skapa en kostnadsfri och öppen nätencyklopedi som vem som helst kunde redigera var som helst, något som kom att revolutionera kunskapsdelningen för all framtid.

© Getty Images

Namnets ursprung -

Namnet Wikipedia är en kombination av "wiki" (en hawaiiansk term för "snabb") och "encyklopedi", som symboliserar snabbhet och tillgänglighet inom kunskapsdelning. Denna smarta sammanslagning återspeglar plattformens uppdrag att snabbt tillhandahålla tillförlitlig information.

© Shutterstock

Öppenhet -

Till skillnad från traditionella uppslagsverk som utvecklas av särskilda experter kan vem som helst redigera Wikipedias sidor. Denna öppenhetsfilosofi har blivit mycket hyllad eftersom den demokratiserar kunskapsskapande och öppnar upp för olika perspektiv.

© Shutterstock

Kopplingar till Nupedia -

Wikipedia började som ett sidoprojekt till det fackgranskade uppslagsverket Nupedia. Den långsamma, rigorösa processen på Nupedia kunde dock inte konkurrera med Wikipedias snabba och samarbetsbaserade modell, vilket ledde till att Nupedia stängdes. Därefter blev Wikipedia alltmer dominerande.

© Public Domain

Explosionsartad tillväxt -

Under sitt första år växte Wikipedia exponentiellt, med fler än 20 000 artiklar på 18 olika språk. Denna tidiga expansion var bara ett smakprov på världens entusiasm för en samarbetsplattform där vem som helst kunde bidra.

© Shutterstock

Flerspråkigt underverk -

Wikipedia finns i dag på mer än 340 språk. Nätuppslagsverket ser till att ingen kultur eller region hamnar på efterkälken och att människor kan ta del av informationen på sina modersmål.

© Shutterstock

Chockerande statistik -

Encyklopedins bibliotek består av mer än 64 miljoner artiklar. De flesta artiklarna är på engelska, närmare bestämt 6,9 miljoner (hela 10,8 procent av alla artiklar på Wikipedia), följt av det austronesiska språket cebuano med 6,1 miljoner artiklar.

© Shutterstock

Problemen med öppenhet -

Öppenhet är både Wikipedias styrka och svaghet. Felaktig information, vandalism och partiskhet är återkommande problem på plattformen, eftersom vem som helst kan redigera artiklar. Wikipedias hängivna gemenskap av redaktörer arbetar dock hårt för att korrigera felaktigheter och se till att plattformen förblir en pålitlig källa till kunskap.

© Shutterstock

Självförsörjande ekosystem -

Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation, en ideell organisation som finansieras genom globala donationer. Denna modell skyddar plattformen från kommersiella påtryckningar och garanterar dess fortsatta oberoende.

© Shutterstock

Prokrastineringsprincip -

Wikipedia drivs av en så kallad prokrastineringsprincip, vilket innebär att problem på plattformen åtgärdas först när de uppstår. Även om detta tillvägagångssätt har kritiserats främjar metoden kontinuerlig förbättring, vilket möjliggör fortsatt dynamisk utveckling av Wikipedia.

© Shutterstock

Volontärer -

Wikipedia är beroende av volontärer för skapande och underhåll av innehåll. Engagemanget är imponerande, men med tanke på att det är frivilligt kan vissa delar av webbplatsen sakna tillräcklig täckning, medan det på andra håll råder överrepresentation.

© Shutterstock

Pedagogisk kompromiss -

Onlineplattformen är inte alltid lämplig som primär eller enda akademisk källa och många institutioner avråder uttryckligen från att använda Wikipedia. Ofta uppmuntras akademiker att vända sig till mer djupgående, faktagranskat material för att erhålla mer genomgripande och tillförlitlig information.

© Shutterstock

Vikten av konsensus -

Styrningen av Wikipedia är i hög grad beroende av konsensus bland bidragsgivarna. Även om detta säkerställer att olika synpunkter beaktas kan det också hindra beslutsfattandet när redaktörer har olika perspektiv på plattformens policyer.

© Shutterstock

Skiljenämnder -

För tvister som inte kan lösas genom konsensus träder Wikipedias skiljedomskommittéer in. Dessa kommittéer (bestående av erfarna frivilliga) medlar i konflikter och verkställer bindande resolutioner. De är plattformens högsta auktoritet när det gäller innehåll och tvister.

© Shutterstock

Restriktioner -

Intressant nog har flera länder infört fullständiga eller partiella restriktioner för Wikipedia på grund av oro över innehållet. Länder som Kina har helt blockerat plattformen, medan andra, som Turkiet, begränsat tillgången till specifika artiklar som anses vara politiskt känsliga.

© Getty Images

Oro rörande könsskillnader -

Wikipedia har kritiserats för den ojämna könsfördelningen bland bidragsgivarna, eftersom endast 10–20 procent av plattformens redaktörer är kvinnor. Det arbetas löpande för att ta itu med dessa klyftor och åstadkomma jämnare representation i plattformens innehåll och community.

© Shutterstock

Himmelsk hyllning -

År 2013 hedrade astronomer Wikipedia genom att namnge en asteroid efter den: 274301 Wikipedia. Asteroiden, som har en diameter på en kilometer, ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

© Shutterstock

Unika IP-adresser -

Varje enhet som kan ansluta till internet och redigera Wikipediaartiklar har vad som kallas en IP-adress (Internet Protocol address). Denna unika numeriska etikett tjänar två huvudsakliga syften: att identifiera enheten och möjliggöra kommunikation mellan enheter över internet.

© Shutterstock

Drama i kongressen -

År 2006 började Wikipedias administratörer utöva sin makt att blockera specifika IP-adresser efter att ha upptäckt att anställda hos vissa amerikanska kongressrepresentanter hade redigerat artiklar för att ta bort ogynnsamma uppgifter om sig själva.

© Shutterstock

Populärkultur -

Flera dokumentärer och program har utforskat Wikipedias inverkan, styrning och kontroverser. Dokumentären "Truth in Numbers?" från 2010 fördjupar sig till exempel i sidans historia och de kulturella konsekvenserna av en så omfattande plattform.

© Shutterstock

Anmärkningsvärda bidrag -

Även om Wikipedia har många skribenter och bidragsgivare finns det några som utmärker sig. Steven Pruitt har gjort flest ändringar i olika artiklar på plattformen och bidragit med mer än fyra miljoner redigeringar.

© Getty Images

Flest redigeringar -

Intressant nog handlar den mest redigerade Wikipediaartikeln om WWE-brottare. Den har redigerats mer än 53 000 gånger. Därefter har vi artikeln om George W. Bush, som har genomgått nära 50 000 redigeringar.

© Shutterstock

Längsta artikeln -

"Lista över Law & Order-avsnitt" är en av Wikipedias längsta artiklar. Den spänner över hundratusentals tecken och dokumenterar i detalj varje avsnitt av den kända tv-serien.

© Public Domain

Wikipediadagen -

Den 15 januari samlas tusentals Wikipediaentusiaster från jordens alla hörn för att fira uppslagsverket. Vissa museer och bibliotek anordnar till och med evenemang där deltagarna uppmuntras att skriva om historiska och kulturella ämnen och direkt bidra till Wikipedias stora kunskapsförråd.

© Getty Images

Wikipedias framtid -

I takt med att den digitala världen utvecklas möter Wikipedia nya utmaningar, allt från artificiell intelligens till innehållsmoderering. Det obevekliga engagemanget för kostnadsfri och tillgänglig kunskap säkerställer dock att plattformen förblir relevant i ett alltmer komplext landskap.

Källor: (Wikipedia) (Britannica) (Days of the Year)

© Shutterstock