De sista åren av andra världskriget präglades av en internationell kapplöpning på jakt efter ett supervapen med potential att direkt omintetgöra motståndarsidan. Medan Tyskland producerade en mängd olika, innovativa vapen knäckte USA atombombskoden i och med Manhattanprojektet. Forskningsprojektet ägde rum mellan 1942 och 1945, då användningen av atomvapen i krigföring nådde sin kulmen, och resulterade i Japans nederlag. Forskningen leddes av ett flertal framstående forskare, många av dem flyktingar från det krigshärjade Europa, samt den amerikanska militären.
Nyfiken på det kontroversiella projektet? Klicka då igenom detta informativa galleri!
Albert Einstein skickade brev till president Franklin D. Roosevelt för att uppmärksamma honom på risken för kärnkraftskedjereaktioner, som skulle kunna ge upphov till atombomben. Han varnade också för att Tyskland eventuellt jobbade på ett atombombsprojekt.
Även om Tyskland var det första landet som upptäckte kärnklyvning och påbörjade sin forskning 1939 saknade forskningen statligt stöd. Detta berodde på diskrimineringen av judar som fick många framstående vetenskapsmän att lämna landet.
President Roosevelt tog Einsteins varning på allvar och sammankallade snart en forskningskommitté som kallades den rådgivande kommittén för uran. Det var på grund av hans brev som arbetet med kärnvapnen påbörjades i USA.
Även om Einstein varnade USA för möjliga kärnvapen var han faktiskt inte en del av Manhattanprojektet. Detta berodde på att han inte fick det säkerhetstillstånd som krävdes från US Army Intelligence Office. Dessutom tillät de inte forskare som arbetade med projektet att rådgöra med honom.
Manhattanprojektet ledde till massutvandring av forskare från Tyskland och Östeuropa till USA. Några av forskarna var Edward Teller (på bilden), James Planck och Niels Bohr.
Projektet leddes av USA med stöd av Storbritannien och Kanada, men trots löften om att vara öppna med forskningen delgav USA inte fullständig information om Manhattanprojektet till stödjande nationer.
Manhattanprojektet blev mycket omfattande och sysselsatte mer än 130 000 personer. Det kostade nästan 22 miljarder USD med dagens mått mätt.
Att bygga anläggningar och producera klyvbart material tog mer än 90 % av de totala kostnaderna. Mindre än 10 % gick till utveckling och produktion av vapnen.
Los Alamos Laboratory, som grundades 1943, var projektets främsta forskningscenter. Det leddes av den amerikanske forskningschefen J. Robert Oppenheimer.
Den första detonationen av kärnvapen ägde rum den 16 juli 1945. Med kodnamnet Trinity Test ägde det rum i Jornada del Muerto-öknen i New Mexico.
Namnet var inspirerat av John Donnes poesi, som Oppenheimer läste på den tiden. Explosionen på 25 kilo skapade ett tolv km högt svampmoln.
Projektet var topphemligt eftersom man i USA var oroliga för att fienden skulle lära sig om kärnteknik och vapen.
Det utfärdades stränga varningar om att avslöja projektets hemligheter. Straffet omfattade fängelse på upp till tio år eller böter på 10 000 USD.
Även om projektet mestadels drevs av män fanns det vissa kvinnliga forskare, särskilt Leona Woods (på bilden) och Maria Goeppert-Mayer. Hundratals kvinnor anställdes också som sekreterare och fick i uppdrag att göra massiva beräkningar för hand.
För att garantera de anställdas säkerhet användes detektorer på labbplatserna för att kontrollera mängden strålning. Även nässvabbsprover gjordes för att undersöka eventuell inandning av plutoniumdamm.
Eftersom arbetsstyrkan var så enorm inrättades en särskild underrättelsekår för att hantera säkerhetsfrågorna. Precis som screeningtester blev lögndetektionstester också normal praxis.
Trots att de var allierade under kriget litade inte USA på sovjeterna. Det avslöjades dock efter kriget att några av de främsta forskarna, inklusive George Koval och Klaus Fuchs (på bilden), hade spionerat för sovjeterna.
Det avslöjades senare att maskinisten David Greenglass förmedlade hemligheter till en sovjetisk kontakt, Alexander Feklisov. Greenglass var Ethel Rosenbergs bror och han vittnade mot henne och hennes man Julius. Detta ledde till att de dömdes och avrättades för spioneri.
Trots antalet anställda kände inte mer än ett par dussin till Manhattanprojektets faktiska omfattning. Endast omkring 1 000 av dem visste att det involverade atomer.
"Utveckling av ersättningsmaterial" var det ursprungliga namnet på projektet. De insåg dock tidigt att det vore suggestivt för dess verkliga syfte.
Projektet döptes till Manhattan eftersom det är där Columbia University ligger. Det var här mycket av den teoretiska forskningen ägde rum.
Projektet tog mindre än fyra år att slutföra. Några av konstruktionsplatserna var Oak Ridge, Tennessee, Hanford och Washington. Testplatserna låg i New Mexico.
Atombomber kräver en kedjereaktion som frigör enorm termisk energi. Detta sker när en neutron träffar kärnan i en atom av isotoperna uran-235 eller plutonium-239 och delar atomen.
Little Boy var kodnamnet på bomben gjord av uran-235. Detta var den typ av bomb som exploderade i Hiroshima i Japan och tog 265 000 liv.
Fat Man var den andra bomben som utvecklades av projektet. Den var till och med kraftfullare än Little Boy. Bomben detonerade över Nagasaki och förstörde 44 % av den japanska staden.
The Gadget var en testversion av implosionssystemet som användes i Fat Man. Denna bomb var mer robust än Little Boy och gjord av plutonium.
"Tickling the dragon's tail" var experimentet där två forskare, Harry Daghlian och Louis Slotin, dog på grund av akut strålning. Slotin ses på bilden iförd solglasögon och Daghlian sitter i bakgrunden.
Efter dödsfallen började arbetare hänvisa till plutoniummassan som "demonens kärna" och det blev förbjudet att manipulera manuellt. Kärnan användes senare för att skapa bomben som testades på Bikini Atoll.
Manhattanprojektet är än i dag ett kontroversiellt ämne. År 2015 öppnade dock den amerikanska kongressen Manhattan Project National Historical Park, vilken består av tre enheter vid Oak Ridge, Hanford och Los Alamos.
Källor: (History) (History Hit)
Atomiska fakta om Manhattanprojektet
Hur mycket vet du om det kontroversiella projektet som utvecklade de första kärnvapnen?
LIVSSTIL Oppenheimer
De sista åren av andra världskriget präglades av en internationell kapplöpning på jakt efter ett supervapen med potential att direkt omintetgöra motståndarsidan. Medan Tyskland producerade en mängd olika, innovativa vapen knäckte USA atombombskoden i och med Manhattanprojektet. Forskningsprojektet ägde rum mellan 1942 och 1945, då användningen av atomvapen i krigföring nådde sin kulmen, och resulterade i Japans nederlag. Forskningen leddes av ett flertal framstående forskare, många av dem flyktingar från det krigshärjade Europa, samt den amerikanska militären.
Nyfiken på det kontroversiella projektet? Klicka då igenom detta informativa galleri!