Kom ditt land med på listan?
Ett av mänsklighetens största, mest utbredda och ihållande problem, ett som berör alla nationer runt om i världen, är problemet med fattigdom. Människor har levt under arma förhållanden ända sedan civilisationens uppkomst, och även om det alltid har varit en avgörande aspekt i strävan mot en rättvis och utvecklad värld har den till stor del ignorerats eller, i många fall, eldats på av världsmakter som ser överlägsenhet som enda vägen framåt. Hundratals miljoner människor runt om i världen lever fortfarande i fattigdom, lider av hunger, hemlöshet, diskriminering och oräkneliga andra svårigheter som gör livet onödigt tufft för många av våra medmänniskor.
Läs vidare för fler fakta om den globala fattigdomspandemin och varför vi måste sätta stopp för den.
Världsbankens internationella fattigdomsgräns, som är allmänt accepterad över hela världen, definierar fattigdom som en individs levnadskostnad per dag. I september 2022 låg gränsen för extrem fattigdom på 2,15 USD per dag.
Som jämförelse anses ett hushåll vara "rikt" av World Data Lab om dess levnadskostnader överstiger 120 USD per dag och person. År 2022 fanns det enligt denna definition 250 miljoner rika människor i världen.
År 2021 uppskattade Världsbanken att omkring 698 miljoner människor levde i fattigdom runt om i världen. Även om den siffran har sjunkit avsevärt från de uppskattade två miljarderna 1990 är det en ökning med cirka 50 miljoner människor från uppskattningarna 2019.
Miljontals fler människor som inte ingår i Världsbankens uppskattningar lever sina liv farligt nära fattigdomsgränsen. Under 2019 rapporterade gruppen Prosperity Now att miljontals människor bara i USA, chockerande 40 % av de tillfrågade individerna, ansågs vara "fattiga mätt i likvida tillgångar" och bara en utebliven lön från officiell fattigdom. Dessa individer kanske kan hålla sig strax över fattigdomsgränsen, men utan något ekonomiskt skyddsnät skulle det bara krävas en störning, hur kort den än må vara, för att försätta dem i fattigdom.
Även om fattigdom kan drabba otaliga människor på bara ett ögonblick är det inte alls lika lätt att ta sig ur fattigdom. Forskning utförd av MIT-ekonomen Peter Temin 2017 visade att det tar nästan 20 år utan en enda större störning för en person som levt i extrem fattigdom i flera generationer att ta sig över fattigdomsgränsen.
Tjugo felfria år är dock en rejäl utmaning. För dem som redan är fattiga kan det vara nästan omöjligt. Fattigdomen i sig gör det exponentiellt svårt för de drabbade att skaffa utbildning av hög kvalitet och mer än minimilöner, eller att skapa en miljö som främjar tillväxt. Fattigdomens onda cirkel kan bestå i flera generationer.
En vanlig belägenhet för dem som lever i fattigdom är osäkerheten kring mat. Oavsett om en person aldrig vet hur de ska kunna försörja sig, eller om de bor i en avlägsen "matöken" utan någon affär i sikte, är att föda sig själv och sin familj ett dagligt och konstant bekymmer för miljontals människor.
Bristen på rent dricksvatten är också ett utbrett problem i fattiga samhällen runt om i världen, både på landsbygden och i storstadsområden. Oavsett om den orsakas av torrt klimat eller brist på ordentliga filtreringssystem kan avsaknad av vatten vara ett ännu allvarligare problem än mat. Enligt Världshälsoorganisationen saknar nästan två miljarder människor världen över tillgång till rent dricksvatten.
Fattigare områden har nästan undantagslöst färre och mindre lukrativa arbetsmöjligheter än rikare närområden. Detta gör det desto svårare att ta sig ur fattigdomen.
Eftersom fastighetspriserna fortsätter att stiga utan några tecken på att stanna, och lönerna runt om i världen inte håller jämna steg med de ständigt ökande levnadskostnaderna, blir bostäder ett större och större bekymmer för människor överallt. Många fattiga människor kan inte betala hyra och lever i ständig rädsla för vräkning. Minsta ekonomiska störning kan vara skillnaden mellan bostad och hemlöshet.
Det plötsliga och aldrig tidigare skådade fenomenet covid-19 var exakt den störning som drev miljontals människor över gränsen till fattigdom. Massuppsägningar, vräkningar och försörjningsbrist visade sig vara särskilt förödande för alla som lever utan ekonomiskt skyddsnät. Dessutom löper människor som lever i fattigdom eller nära fattigdomsgränsen mycket högre risk att drabbas av och dö i covid.
I decennier nu har det nästan ständigt talats om en "urholkning" av medelklassen runt om i världen. De lägre klasserna har stadigt vuxit, trots att den globala fattigdomen generellt har minskat sedan 1990, och det finns fler miljardärer nu än någonsin tidigare.
Löneskillnaderna även inom de sociala klasserna blir ett allt större bekymmer. Diskriminerande löneskillnader förekommer nästan överallt, oavsett om de är baserade på ras, kön eller sexuell läggning, vilket gör att vissa grupper löper högre risk att hamna i fattigdom än andra.
Fattigdom har genom historien skapats av förtryckande makter runt om i världen. I USA skapade en lång historia av segregerande och diskriminerande politik som redlining, blockbusting och gerrymandering getton i stadsområden över hela landet. Det helt avsiktliga skapandet av dessa underfinansierade, underbetjänade och underrepresenterade områden avskiljde otaliga grupper av rasminoriteter från den offentliga infrastrukturen och de möjligheter som fanns i överflöd för resten av befolkningen.
Nyanser av diskriminering har försatt andra raser, religiösa och sociala grupper i fattigdom runt om i världen. Kända exempel som apartheid i Sydafrika, Nazitysklands getton och annekteringen av Palestina är bara toppen på isberget. Det urgamla kastsystemet i Indien, diskriminering av ursprungsbefolkningen i bland annat Japan och Australien och utbredd sexuell diskriminering eldar också på fattigdomen i respektive områden.
En titt på fattigdomsstatistiken med avseende på kön och sexuell läggning avslöjar några verkligt oroande trender. På grund av varierande diskriminering inom familjer, diskriminering på arbetsplatsen och ofta lagligt förtryck löper människor som inte är cis eller heterosexuella mycket högre risk att drabbas av fattigdom än sina ciskönade och/eller heterosexuella motsvarigheter. Bara i USA, enligt data från 2019, lever 22 % av vuxna hbtq+-personer i fattigdom, jämfört med 16 % av den heterosexuella, cisbefolkningen.
Det finns också några häpnadsväckande skillnader om man dividerar fattigdom efter ålder. Barn, som redan är de mest utsatta medlemmarna i vårt globala samhälle, löper dubbelt så stor risk att drabbas av extrem fattigdom än vuxna. I vissa avseenden utgör barn över hälften av alla fattiga människor runt om i världen.
Vägen in i fattigdom kan vara skrämmande kort. Geopolitiska händelser, krig och andra våldsamma konflikter kan försätta bekväma och trygga medelklassfamiljer och individer i extrem fattigdom över en natt.
Direkta, fysiska effekter av våld som förstörelse av hem, arbetsplatser och offentlig infrastruktur är redan tillräckligt för att vända upp och ner på någons liv, men de bestående effekterna av att överleva en konflikt, oavsett utfall, kan ge upphov till en cykel av fattigdom i flera generationer. Regimförändringar eller ändringar av social- och identitetspolitik kan göra en tidigare fri medborgare till en andra klassens medborgare, som förnekas det stöd och den autonomi de en gång hade. Alla trauman eller PTSD som folk ådrar sig under konflikter, vare sig de är oskyldiga civila eller stridande militärer, kan också, om de inte behandlas, göra en tidigare frisk individ oförmögen att klara sig i samhället utan hjälp.
Krig kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser även tusentals mil bort från stridszoner. Som konflikten i Ukraina 2022 har visat kan sanktioner och embargon, eller andra störningar i flödet av viktiga varor som olja och vete, märkas på olika kontinenter i form av brister och massiva prishöjningar, vilka ofta blir spiken i kistan för den som redan har det knapert.
Klimatkrisen som verkar förvärras för varje timme som går har haft en förödande inverkan på fattigdomen runt om i världen. En gång pålitliga jordbruksområden har torkat ut och tvingat samhällen som har varit bofasta och självförsörjande i flera generationer att klara sig själva, och allt mer frekventa naturkatastrofer förstör otaliga hem och tillgångar varje år.
De som inte har någon möjlighet att flytta lämnas att försöka överleva i en allt mer fientlig miljö, oavsett om det handlar om torka, monsuner eller misslyckade skördar. Regeringar runt om i världen har gång på gång bevisat att de inte har förmågan att fånga varje person, eller ens de flesta människor, som hamnar i fattigdom som indirekt orsakats av klimatförändringarna. En studie från Världsbanken varnade för att den okontrollerade klimatkatastrofen skulle kunna försätta ytterligare 100 miljoner människor i fattigdom i slutet av årtiondet.
Adekvat utbildning är enligt vissa experter det enskilt viktigaste för att lyckas bryta fattigdomscykeln. Utbildning skapar ofta bättre jobbmöjligheter och strukturen i ett utbildningsprogram hjälper till att förhindra att barn som annars inte är övervakade och som inte har något att göra hamnar i fel sällskap eller går miste om de möjligheter de faktiskt hade.
År 2015 tillkännagav FN sina 17 utvecklingsmål, som alla ska vara uppnådda innan 2030. Det första på listan är att utrota fattigdom i alla dess former. Det är ett nobelt åtagande, men särskilt med tanke på tillbakagången som orsakats av covid-19 finner de flesta experter att denna tidsfrist är orealistisk.
Det betyder inte att det inte finns något sätt att utrota fattigdomen på. Faktum är att många människor har makten och tillgångarna som krävs. Ingen enskild person har möjlighet att utrota fattigdom, men om bara två, i synnerhet Jeff Bezos och Elon Musk, skulle bestämma sig för att slå samman sina plånböcker skulle det finnas mer än tillräckligt med pengar för att tillhandahålla de uppskattade 384 USD miljarder som skulle krävas för att utrota fattigdomen.
Dessutom finns det många företag som skulle kunna ta kål på världens fattigdom med så lite som en underskrift. År 2022 uppgick Walmarts nettointäkter till över 600 miljarder USD. Som med många av världens mest angelägna humanitära frågor är fattigdom inte en fråga om brist, utan snarare en fråga om dålig fördelning. Till exempel slängs tillräckligt med mat varje år för att föda varje enskild person på planeten två gånger om. Dessa problem kan lösas med omfattande strukturella förändringar och samarbete mellan globala makter.
Det samarbetet är dock svårt att få till. Delvis av design och delvis av en slump har klassdiskriminering genomsyrat hela det globala samhället. Felriktad individualism och fingerpekande har målat ut fattigdom som ett val som gjorts av de drabbade, snarare än en social åkomma som infekterar de utsatta. Mediegrupper och personer som sätter likhetstecken mellan fattigdom och lättja har övertygat miljontals att vända sina medmänniskor ryggen.
Trots yttersta ansträngningar från jämlikhetsorganisationer som Röda Korset, UNICEF och andra har fattigdom inte blivit en prioritet för många länder. Mer högljudda, synligare och mer omedelbara problem som krig, internpolitik och ideologiska sammandrabbningar bland de mäktiga i de övre skikten slukar det mesta av energin hos regeringar och människor runt om i världen, medan de som lever i fattigdom fortsätter att lida i tysthet.
Förutom förakt och distraktioner har fattigdom också blivit en del av samhället som många, om inte de allra flesta, ser som olyckliga och oundvikliga omständigheter. Normaliseringen av fattigdom är ett farligt steg i fel riktning. Om vi verkligen ska försöka utrota fattigdom och lyfta upp våra medmänniskor är det av yttersta vikt att vi inte blir blinda för alla tecken på fattigdom runt omkring oss.
Källor: (World Bank Group) (Oxfam International) (United Nations)
Varför global fattigdom förblir en växande utmaning
Fakta och siffror som illustrerar vikten av att bekämpa fattigdom
LIVSSTIL Hunger
Ett av mänsklighetens största, mest utbredda och ihållande problem, ett som berör alla nationer runt om i världen, är problemet med fattigdom. Människor har levt under arma förhållanden ända sedan civilisationens uppkomst, och även om det alltid har varit en avgörande aspekt i strävan mot en rättvis och utvecklad värld har den till stor del ignorerats eller, i många fall, eldats på av världsmakter som ser överlägsenhet som enda vägen framåt. Hundratals miljoner människor runt om i världen lever fortfarande i fattigdom, lider av hunger, hemlöshet, diskriminering och oräkneliga andra svårigheter som gör livet onödigt tufft för många av våra medmänniskor.
Läs vidare för fler fakta om den globala fattigdomspandemin och varför vi måste sätta stopp för den.