En fängslande framtidsvision
Ordet "strålning" har av förståeliga skäl ganska oroande associationer. Från skadligt radioaktivt avfall till apokalyptiska kärnkraftskatastrofer är elektromagnetisk strålning sannerligen något vi bör vara lite försiktiga med. Den typen av strålning är dock bara ena änden av spektrumet. I andra änden finns synliga ljusvågor och radiovågor som vi dagligen kommer i kontakt med och till och med är beroende av. Om vi ska vara ordentligt förberedda för att hantera elektromagnetisk strålning på ett säkert sätt är det viktigt att vi har en heltäckande bild av det.
Vad är då elektromagnetiska strålar, hur påverkar strålningen oss, hur drar vi nytta av den och hur kan den skada oss? Läs vidare för att ta reda på det.
Elektromagnetiska vågor kanske inte syns, men de finns runt omkring oss och är en del av otaliga saker i livet som vi kanske tar för givna. Vissa typer av elektromagnetiska vågor kan dock i vissa mängder vara farliga.
Elektromagnetiska vågor uppfanns inte, utan upptäcktes och nyttjades därefter. De har alltid funnits, ända sedan universum blev till. Det var dock inte förrän på 1800-talet som deras existens bevisades.
Heinrich Hertz, född i Tyskland 1857, var den första personen som definitivt bevisade förekomsten av elektromagnetiska vågor. Han experimenterade med specialiserad användning av deras kraft och skickade dessa vågor från en antenn till en annan.
Sedan Hertz tid har vi fått en mycket bättre förståelse för elektromagnetiska vågor. Beskaffenheten och effekterna av dessa vågor förändras med formerna på deras våglängder.
Synligt ljus färdas i själva verket längs elektromagnetiska vågor. I förhållande till det elektromagnetiska spektrumet färdas synligt ljus och de färger som det mänskliga ögat uppfattar på våglängder mellan 380 och 700 nanometer.
Ultravioletta strålar, som inte är synliga för blotta ögat, är kortare än synliga ljusvågor och ligger mellan 400 nanometer och 10 nanometer. Vissa insekter, som bin, kan upptäcka ultraviolett ljus och astronomer kan använda UV-strålar för att observera annars osynliga händelser i kosmos.
Radiovågor är de längsta och största våglängderna på det elektromagnetiska spektrumet och kan ha så höga bågar som en tiovåningsbyggnad, men är fortfarande omöjliga att uppfatta för det mänskliga ögat. Radiovågor kan ses studsa över inte bara planeten utan även i galaxen och universum i stort.
Mikrovågor är några av de mest populära och välkända elektromagnetiska vågorna och har så varit ända sedan deras användbarhet inom matlagning blev välkänd på 1970-talet. De används också av meteorologer runt om i världen för att spåra väderrelaterade rörelser.
Infraröda vågor kan inte ses, men kan kännas som värme av människor. Det är därför infraröda vågor används vid värmeavbildning. Vi har också infraröda vågor att tacka för våra praktiska tv-fjärrkontroller.
Trots att de är några av de farligaste vågorna på det elektromagnetiska spektrumet används de också för att göra mest nytta. Röntgenstrålar har några av de kortaste våglängderna, vilket innebär att de kan penetrera massor av fast material som mänsklig hud, men är inte tillräckligt små för att penetrera ben. Det är därför som röntgenstrålar kan användas i medicinska sammanhang för att enkelt titta in i kroppen och leta efter benskador och tumörer.
Gammastrålar befinner sig på den bortre änden av det elektromagnetiska spektrumet och har de kortaste våglängderna. Deras storlek och koncentration är på gränsen till omöjliga att upptäcka och mäter så lite som en tiondels ångström, en måttenhet lika med 0,0000000001 meter. Denna storlek gör att gammastrålar kan penetrera nästan vilket material som helst på jorden och är en av de starkaste elektromagnetiska krafterna i universum. Gammastrålar produceras endast av de mest intensiva energiutdrivningarna i universum, såsom kärnexplosioner och supernovor.
Enkelt uttryckt är strålning elektromagnetiska vågors rörelse genom ett utrymme eller material. Strålning är alltså inte i sig skadlig. De största elektromagnetiska vågorna, som massiva radiovågor och synliga ljusvågor, kan inte på något sätt penetrera mänsklig vävnad och utgör därför ingen reell fara. Mindre och mer energiska vågor som röntgenstrålar och gammastrålar har dock större penetrationskraft och är extremt skadliga för människor och annat biologiskt liv.
Elektromagnetiska vågor i alla dess former finns runt omkring oss och sträcker sig faktiskt över hela det kända universum. Vi kanske bara ser ett fåtal av dem, men det är tydligt att de påverkar våra liv på väldigt olika sätt.
Det som gör elektromagnetiska vågor så kraftfulla är deras rörelsefrihet. De förlitar sig inte på molekyler eller fast materia för att kunna röra sig och kan därför röra sig genom tunn luft och rymden efter behag.
Många elektromagnetiska vågor, särskilt de större, kan nyttjas på sätt som är mycket fördelaktiga för oss.
Det mest uppenbara exemplet är förstås den tidigare nämnda mikrovågsugnen. Ända sedan 1970-talet har dessa underbara lådor som avger, ja, mikrovågor, gjort snabblagade måltider bekvämare än någonsin.
Ultravioletta strålar kan vara skadliga och till och med cancerframkallande i stora mängder, men det är också de som ger oss den där snygga sommarbrännan. Se bara till att använda solskydd!
Varje trådlöst telefonsamtal, internetanslutning och filöverföring går längs elektromagnetiska våglängder. Vi kan alla enas om att ett liv utan denna lyx är närmast ofattbart!
Som vi har sett kan elektromagnetiska vågor också orsaka allvarliga skador. Extremt kraftfulla vågor som gammastrålar kan orsaka omedelbar skada, men långvarig exponering för andra vågor som ultravioletta och infraröda vågor kan också vara skadligt.
Farorna som är förknippade med elektromagnetiska vågor är lika omfattande och varierande som själva våglängderna och kan variera från mindre irritationsmoment till dödsdomar.
Elektromagnetisk strålning kan orsaka mindre ytskador, såsom solbränna eller näthinneskador, men kan också producera den typ av katastrofal och skrämmande förstörelse som setts i tragedier som Hiroshima och Nagasaki och Tjernobyl.
Medan gammastrålar som avges vid kärnkraftsexplosioner är så destruktiva att cancer inte ens har en chans att utvecklas kan andra strålar som de ultravioletta vågorna som sänds ut från solen orsaka cancer om inte lämpliga försiktighetsåtgärder vidtas.
Tack och lov finns det många sätt att minska exponeringen för potentiellt skadlig elektromagnetisk strålning som är både enkla och överkomliga.
Routrar finns i nästan alla hem- och kontorsbyggnader runt om i världen och är så allestädes närvarande att de ofta glöms bort. Även om den bara utgör en liten risk säger vissa experter att du kan minimera exponeringen för radiovågor genom att placera routern i en del av hemmet där du sällan befinner dig.
Detsamma gäller mobiltelefoner. Genom att använda högtalartelefonen håller du din radiovågsutsändande enhet längre från dina öron och hjärna, där de annars kan göra skada vid längre tids exponering.
Ultravioletta strålar bekämpas bäst med ett par bra solglasögon och ett hälsosamt lager solskyddsmedel. För att undvika risken att utveckla ögon- eller hudsjukdomar bör du se till att du alltid har dessa nära till hands när du ligger och glassar på stranden.
Sovrum är i allt större utsträckning epicentra för trådlös aktivitet. Från mobiltelefoner till smarta glödlampor och Bluetooth-högtalare är det ofta många elektromagnetiska vågor som studsar runt i rummet på samma gång. Du kan utöva god sovrumshygien genom att gå tillbaka till grunderna: använd trådbundna högtalare, förvara din router någon annanstans och stäng av telefonen när det är dags att sova.
Din smartphones flygplansläge behöver inte bara vara för flygresor. Du kan använda flygplansläget för att minimera elektromagnetisk strålning från telefonen genom att slå på det när du inte aktivt använder telefonen eller väntar ett viktigt samtal.
För några år sedan väckte tillkomsten av 5G-bredband för mobilnätet en hel del uppståndelse och vissa kritiker hävdade att den elektromagnetiska strålningen som avges från 5G-torn var starkare och farligare än någonsin. Enligt Världshälsoorganisationen är emellertid strålningen som skickas ut från 5G-kompatibla enheter "försumbar".
Källor: (Britannica) (NASA) (World Health Organization)
Se även: Saker du har hemma som förvånande nog är radioaktiva
Vad är elektromagnetisk strålning och hur försiktiga bör vi vara?
För- och nackdelarna med de elektromagnetiska strålarna runt omkring oss
LIVSSTIL Strålar
Ordet "strålning" har av förståeliga skäl ganska oroande associationer. Från skadligt radioaktivt avfall till apokalyptiska kärnkraftskatastrofer är elektromagnetisk strålning sannerligen något vi bör vara lite försiktiga med. Den typen av strålning är dock bara ena änden av spektrumet. I andra änden finns synliga ljusvågor och radiovågor som vi dagligen kommer i kontakt med och till och med är beroende av. Om vi ska vara ordentligt förberedda för att hantera elektromagnetisk strålning på ett säkert sätt är det viktigt att vi har en heltäckande bild av det.
Vad är då elektromagnetiska strålar, hur påverkar strålningen oss, hur drar vi nytta av den och hur kan den skada oss? Läs vidare för att ta reda på det.