Är ditt land med på listan?
Visste du att våra gener spelar en avgörande roll i hur vi bearbetar näringsämnen? Likaså har olika näringsämnen olika effekt på våra gener. Kan vi använda denna information till vår fördel? Är det möjligt att avgöra om vi är genetiskt predisponerade för vissa sjukdomar? Hur kan vi i sådana fall anpassa vår kost för att uppnå och upprätthålla god hälsa? Låt oss presentera nutrigenomik.
I det här galleriet får du veta mer om detta vetenskapliga område där man undersöker förhållandet mellan gener och näringsämnen, samt vilken inverkan det kan ha på vår hälsa. Klicka vidare!
Nutrigenomik, även kallat näringsgenomik, undersöker förhållandet mellan gener och näringsämnen.
Nutrigenomik kopplar samman näring och genetik och dess inverkan på hälsa och sjukdom. Olika kostkomponenter har olika inverkan på det mänskliga genomet, från hur näringsämnen tas upp till hur de används.
Ett exempel på hur gener och näringsämnen påverkar ens liv är laktosintolerans. Intoleransen "orsakas av nedsatt funktion hos en gen som kodar för enzymet laktas." Utan laktas kan vi inte smälta laktos. Denna reaktion kan spåras tillbaka till våra gener och interaktionen med ett specifikt näringsämne.
Human Genome Project, som pågick från 1990 till 2003, gjorde det möjligt för forskare att generera sekvensen av det mänskliga genomet. Utan sådana framsteg skulle nutrigenomik inte existera.
Nutrigenomik blev sedan ett framväxande område, som kombinerar element av genomik, nutrition, bioinformatik, molekylärbiologi, epidemiologi och molekylär medicin.
Det slutliga målet är att förstå meddelandena som vissa livsmedel skickar till våra gener och deras konsekvenser. "Om du kan lära dig genernas språk och kontrollera de meddelanden och instruktioner de ger kroppen och ämnesomsättningen kan du radikalt förändra hur mat interagerar med din kropp, gå ner i vikt och optimera din hälsa" skrev Dr Mark Hyman i sin bok "Ultra-metabolism: the simple plan for automatic weight loss".
Varje individ har specifika näringsmässiga och genetiska interaktioner. Att förstå dessa är nyckeln till att ordinera en skräddarsydd diet för den personen, beroende på målsättning. Detta är inte minst lovande när det gäller sjukdomshantering och förebyggande åtgärder.
Vissa grundläggande kostuppfattningar gäller många människor, men inte alla. DNA är unikt för varje individ och att känna till vår genetiska information kan förändra vårt sätt att äta. Ett näringsämne kan ha olika genuttryck, beroende på person.
Ett exempel är hur våra kroppar metaboliserar kolesterol. Det visar sig att en specifik gen spelar en stor roll i detta. Detta är verkligen viktigt eftersom höga nivåer av LDL-kolesterolet har kopplats till hjärtsjukdomar.
Olika gener reagerar olika på kolesterol. Två personer kan reagera olika på samma kostförändringar och hur det påverkar kolesterolnivåerna. En studie fann ett samband mellan en gen som heter Sestrin1 och dess förmåga att stänga av kolesterolsyntesen i levern.
Fetma har kopplats till ett antal medicinska tillstånd, inklusive diabetes typ 2 och hjärtsjukdomar. Det är för närvarande ett av de största folkhälsoproblemen i den utvecklade världen.
Varianter av fettmassa och överviktsassocierat protein, även kallad FTO-genen, har en inverkan på vår ämnesomsättning och följaktligen viktkontroll och kroppssammansättning.
Nutrigenomiska tester kan avslöja information om hur sannolikt det är att vi utvecklar vissa tillstånd. Att känna till denna information gör det möjligt för personen att vidta förebyggande åtgärder.
Dina gener kan också signalera hur sötsugen du är och därför vara till hjälp för att förebygga diabetes typ 2. Detsamma gäller hur du reagerar på till exempel koffein.
Dessa har visat sig ha en inverkan på våra gener. Bisfenol A, även kallat BPA, en förening som finns i plast, är en av de främsta bovarna. BPA "aktiverar delar av genetiken hos däggdjur som är avgörande för utveckling, tillväxt och fertilitet."
Livsmedelstillsatser är ganska vanliga. Saker som folat, som används för att berika spannmål och bröd, kan spela en roll i förekomsten av tjocktarmscancer i västländer.
Även om detta ofta inträffar under specifika omständigheter, bland annat brist på andra mikronäringsämnen (t.ex. vitamin B-12-brist). Det har antagits att det gör det eftersom det påverkar genbanorna som styr tillväxten.
Forskare vid Cambridge Biomedical Research Center hittade cirka 300 mutationer av en gen vars uppgift är att reglera aptiten. Genen heter MC4R.
Studien, som omfattade en halv miljon frivilliga, fann att naturligt magra personer som visade små förändringar i MC4R-genen kunde kontrollera sin aptit och därför inte gå upp i vikt.
Vi vet att aptiten kan påverkas av våra gener, men varför gillar eller avskyr vi vissa livsmedel? Är vi genetiskt programmerade att göra det? Tydligen. Till viss del.
Du har säkert hört en del säga att koriander smakar tvål, eller hur? Det gör det också för vissa människor. Detta är faktiskt resultatet av en genetisk mutation som påverkar en ganska liten andel människor.
Gener är dock inte det enda som påverkar våra matpreferenser. Förändrade smaklökar på grund av ålder, såväl som hormoner, spelar också roll.
Nutrigenomik är en vetenskap på frammarsch, men vad blir effekten på livsmedelsindustrin om det blir mainstream i framtiden? När nutrigenomik utvecklas kan vi börja se skillnad i märkning av livsmedel.
Livsmedel med tillsatser och de som är berikade med vissa näringsämnen, till exempel, kommer förmodligen att ha den informationen mycket synligare för konsumenterna.
Ett DNA-test för nutrigenomik kan göras genom att svabba insidan av munnen.
Även om resultaten ofta är korrekta, "tänk på att resultaten visar risken för hälsotillstånd eller hur din kropp sannolikt kommer att reagera på näringsämnen, men bara för att du är genetiskt predisponerad för något betyder det inte att det kommer att bli så" säger dietisten Devon Peart.
Vissa företag erbjuder redan genetiska tester, men det är alltid bäst att göra det under överinseende av proffs. En legitimerad dietist med utbildning i nutrigenomik kan hjälpa dig att tolka resultaten och skapa en personlig kostplan.
Vi gillar att ha koll på läget. Att känna till våra gener och hur de reagerar på vissa ingredienser, eller att vi är mer predisponerade för vissa tillstånd, kan motivera oss i våra hälsomål.
Det bör dock noteras att genetik bara är en faktor när det gäller den allmänna hälsan. En genetisk predisposition är inte en dom eller ett botemedel. Livsstilsval spelar också en stor roll. Dessa innefattar kost, motion och sömn.
Nutrigenomik kan hjälpa till att anpassa näringen till våra personliga behov, men det är inte en garanti eller ett substitut för experiment när det kommer till kost, träning och andra livsstilsval.
Källor: (Journal of Food Science and Technology) (Cambridge Biomedical Research Centre) (The Conversation) (Cleveland Clinic) (Health Digest) (BioMed Central) (Medical News Today)
Kopplingen mellan dina gener och maten du äter
Kommer vi se mer av nutrigenomik i framtiden?
HÄLSA Biohacking
Visste du att våra gener spelar en avgörande roll i hur vi bearbetar näringsämnen? Likaså har olika näringsämnen olika effekt på våra gener. Kan vi använda denna information till vår fördel? Är det möjligt att avgöra om vi är genetiskt predisponerade för vissa sjukdomar? Hur kan vi i sådana fall anpassa vår kost för att uppnå och upprätthålla god hälsa? Låt oss presentera nutrigenomik.
I det här galleriet får du veta mer om detta vetenskapliga område där man undersöker förhållandet mellan gener och näringsämnen, samt vilken inverkan det kan ha på vår hälsa. Klicka vidare!