Kom ditt land med på listan?
Ekonomiska dippar har förekommit lika länge som det har funnits en marknad. Dessa ekonomiska bakslag kan tillskrivas en rad olika faktorer, till exempel krigsförklaringar, slut på krig, dåliga lån eller bara saker och tings naturliga gång. Trots försök att att motverka dessa nedgångar dippar marknaden mellan varven och det verkar förbli så även i framtiden. Vissa lågkonjunkturer är flyktiga och tillräckligt obetydliga för att glömmas bort inom några år medan andra, till exempel den stora depressionen eller finanskrisen 2008, har haft bestående inverkan på kulturer och samhällen runt om i världen.
Klicka vidare för att läsa mer om historiens värsta ekonomiska kollapser.
Experter och ekonomer har fastställt kreditkrisen 1772 i Storbritannien som den första samtida bankkrisen kopplad till Bank of England. Problemen uppstod när den enormt skuldsatte bankiren Alexander Fordyce flydde till Frankrike för att undkomma ekonomiskt ansvar.
England försattes i skräck när nyheten kom om den rika bankirens flykt. Folk rusade till bankerna, vilket ledde till att ett trettiotal finansinstitut i England och kontinentala Europa kollapsade.
Övergången till pappersvaluta i USA var delvis ett resultat av kopparpaniken 1789. Det hela rörde sig om ett betydande inflöde av förfalskade kopparmynt, vilket ledde till att värdet på äkta koppar försämrades, såväl som allmänhetens förtroende för valutan.
När Napoleon stod som segrare i det franska frihetskriget bevittnade USA en nedgång i sin tidigare ekonomiska tillväxt under kriget. Denna plötsliga vändning gjorde USA:s ekonomi sårbar och störningen orsakad av barbareskpiraterna från Nordafrika förvärrade situationen ytterligare. Som ett resultat drabbades staterna av en lågkonjunktur som så småningom gav upphov till det första barbariska kriget.
Före kriget 1812 led USA en kort men betydande ekonomisk nedgång. Lyckligtvis fick den ökade produktionen för att understödja kriget snabbt upp ekonomin på fötter.
Skotten Gregor MacGregor genomförde 1825 ett anmärkningsvärt bedrägeri som hade en så djupgående inverkan att det utlöste en smärre ekonomisk nedgång. MacGregor lyckades samla ihop en betydande summa pengar genom att övertala personer att investera i och köpa markanslag i en påhittad centralamerikansk nation vid namn Poyais.
Under en period då investerare sökte möjligheter på den brittiska aktiemarknaden att investera i utländska skulder introducerade MacGregor utan vidare ansträngning sina förfalskade statsobligationer. När hans bedrägliga handlingar väl uppdagades utlöstes en betydande kris i Storbritanniens finansindustri. När de såg sina grannar förlora sina surt förvärvade besparingar till följd av MacGregors bedrägeri blev allmänheten tveksamt ställd till sina egna investeringar.
Paniken och den efterföljande lågkonjunkturen 1837 var ett resultat av många fel och misslyckanden i både den amerikanska regeringen och banksystemet. Under en period av snabb expansion västerut och privatisering av naturresurser gick markspekulationerna regelbundet i stöpet. Dessutom dalade bomullspriserna markant, vilket påverkade ekonomin i sydstaterna som i hög grad var beroende av slaveri.
Även det amerikanska banksystemet led när allmänhetens förtroende minskade och många tog ut alla sina besparingar. Paniken 1873 inträffade när Jay Cooke & Co., den största finansinstitutionen i USA på den tiden, bommade igen. De hade investerat en ansenlig summa i byggandet av Northern Pacific Railway utan några vinster.
Efter paniken följde en depression som varade i sex år, som vid den tiden kallades för den stora depressionen. Efter att depressionen på 1930-talet fått den titeln blev depressionen 1873–79 känd som den långa depressionen.
Nedgången som startade 1882, orsakad av krympningen av järnvägssektorn, nådde ett kritiskt läge efter att två av de främsta bankinrättningarna i USA, Marine National Bank och Grant & Ward, kraschade. För att förhindra ytterligare ekonomisk katastrof beviljade New York Clearing House betydande räddningsaktioner till andra banker som stod på randen till kollaps och den förestående lågkonjunkturen undveks.
Paniken 1907 var en kort men allvarlig ekonomisk kris under vilken många institutioner runt om i världen bommade igen inom några veckor.
Den efterföljande ekonomiska nedgången höll i sig i över ett år och spelade en betydande roll i inrättandet av Federal Reserve 1913.
Efter första världskriget var USA enormt skuldsatt och den inhemska produktionen hade minskats betydligt. År 1920 rasade priserna med 37 % och BNP sjönk med 38 %, vilket gjorde det till ett av de mest utmanande räkenskapsåren i amerikansk historia.
Dessa ekonomiska nedgångar är att förvänta när man går över från ökad produktion i krigstid till mindre lukrativ produktion i fredstid, men efterdyningarna av första världskriget hade särskilt stor inverkan. Lyckligtvis återhämtade sig konsumtionspolitiken snabbt efter depressionen 1920 och öppnade därmed för den välmående era som i folkmun kallas The Roaring Twenties.
Den stora depressionen anses vara den värsta finanskrisen i modern historia och såg sin början 1929 med börschkraschen på Wall Street. Det hade en förödande inverkan på en hel generation amerikaner.
Den federala regeringens oförmåga att ge bistånd eller upprätta en handlingsplan orsakade en period av svält, hemlöshet, ekonomisk nedgång och den högsta arbetslösheten i USA:s historia. Under depressionens kulmen steg arbetslösheten till nästan 25 %. Precis som 1933 tvingades cirka 4 000 banker bomma igen.
Lågkonjunkturen 1937, eller Roosevelts lågkonjunktur, var också en av de allvarligaste ekonomiska nedgångarna på 1900-talet. Den tillskrevs delvis New Deal-policyerna som implementerades av Franklin D. Roosevelt.
USA lyckades återhämta sig från den tidigare lågkonjunkturen genom implementeringen av New Deal. Detta skapade dock missnöje i kongressen på grund av luckor i den federala budgeten. Följaktligen införde de omfattande åtstramningsåtgärder, något som orsakade panik bland allmänheten och på handelsmarknaden.
Oljekrisen som ägde rum under det fjärde arabisk-israeliska kriget var ett resultat av konflikter och handelsrestriktioner mellan västerländska nationer som stödde Israel och arabländer som producerar olja. Dessa arabstater införde sanktioner mot västländerna som ett tecken på solidaritet med den arabiska koalitionen ledd av Syrien och Egypten.
Arabländerna minskade sin oljeexport till Israels västerländska partner, vilket resulterade i en akut och omfattande brist på olja samt avsevärt ökade bensinpriser runt om i världen.
Efter oljekrisen 1973 inträffade en energikris i efterdyningarna av den iranska revolutionen. Den nyligen etablerade iranska regeringen ändrade snabbt sin oljeexportpolitik.
Precis som 1973 blev USA offer för sitt beroende av utländsk olja. Den nyligen etablerade iranska regeringen minskade avsevärt mängden och frekvensen av sin oljeexport. Detta resulterade i ökade priser och brister inte bara i USA utan även i andra västländer.
På 1980-talet upplevde latinamerikanska länder den internationella skuldkris som kom att kallas "det förlorade årtiondet". Denna kris präglades av hög inflation och orimliga räntor på lån från internationella fordringsägare och investerare. Som ett resultat drabbades länder som Brasilien och Mexiko av betydande underskott och deras årliga skuldbetalningar översteg deras BNP.
Den redan instabila argentinska ekonomin stod inför ytterligare utmaningar när Brasilien, Mexiko och Ryssland – alla viktiga handelspartner – drabbades av ekonomisk kollaps.
Den ekonomiska krisen i Argentina resulterade i omfattande fattigdom och blev ett nytt lågvattenmärke för landet. När det var som värst nådde arbetslösheten nästan 20 % och vissa uppskattningar tyder på att över 50 % av befolkningen hamnade under fattigdomsgränsen.
Kraschen på bostadsmarknaden 2008 var den hittills värsta finanskrisen på 2000-talet och dess betydande globala efterverkningar ekar flera år senare.
På grund av bostadsmarknadens fall i USA riskerade flera stora finansinstitut, som hade tjänat på riskfyllda lån, att kollapsa. Resultatet blev att nästan tio miljoner amerikaner förlorade sina hem och miljarder dollar i inkomst.
Efter den globala finanskrisen 2008 led Grekland svårare konsekvenser än andra europeiska länder. Grekland hade 2009 stora skulder till andra europeiska länder, vilket resulterade i den ekonomiska och sociala kris som plågar landet än i dag.
Källor: (Stacker) (Insider)
Kraschade ekonomier: tidernas värsta finanskriser
Ekonomiska kollapser som ändrade historiens gång
LIVSSTIL Depression
Ekonomiska dippar har förekommit lika länge som det har funnits en marknad. Dessa ekonomiska bakslag kan tillskrivas en rad olika faktorer, till exempel krigsförklaringar, slut på krig, dåliga lån eller bara saker och tings naturliga gång. Trots försök att att motverka dessa nedgångar dippar marknaden mellan varven och det verkar förbli så även i framtiden. Vissa lågkonjunkturer är flyktiga och tillräckligt obetydliga för att glömmas bort inom några år medan andra, till exempel den stora depressionen eller finanskrisen 2008, har haft bestående inverkan på kulturer och samhällen runt om i världen.
Klicka vidare för att läsa mer om historiens värsta ekonomiska kollapser.