Agorafobi (i folkmun "torgskräck") kännetecknas av en intensiv rädsla för offentliga platser eller situationer som kan vara svåra att ta sig ur eller få hjälp i. Denna rädsla kan ge upphov till undvikande beteenden, vilket ofta gör det svårt för den drabbade att lämna hemmet eller delta i vardagliga aktiviteter. Hur plågsamma symptomen än må vara finns det dock behandlingsalternativ som syftar till att minska de negativa effekterna av tillståndet i fråga.
Klicka igenom det här galleriet om du vill veta mer om agorafobi – från symptomen till de olika copingstrategierna.
Agorafobi kännetecknas av en rädsla för välbefolkade platser, kollektivtrafik, öppna eller slutna utrymmen eller bara att lämna hemmet – vilket ger upphov till undvikande beteenden.
Personer med agorafobi som befinner sig i en stressig situation kan uppleva symptom på en panikattack, såsom hög puls, snabb andning, värmekänsla, svettningar och illamående.
Agorafobi är ett komplext tillstånd med flera möjliga triggers, såsom traumatiska händelser, befintliga ångeststörningar, okända miljöer och rädsla för att bli generad.
Agorafobi samexisterar ofta med andra psykiska sjukdomar, såsom panikångest, depression och generaliserat ångestsyndrom.
Agorafobi kan avsevärt påverka de drabbades dagliga liv och göra det svårare för dem att arbeta, umgås eller utföra vanliga aktiviteter.
Diagnos ställs av en psykolog och innebär vanligtvis en omfattande bedömning av symptomen och deras inverkan på det dagliga livet.
Enligt vissa uppskattningar drabbas cirka två procent av den allmänna befolkningen av agorafobi årligen.
De bakomliggande orsakerna till agorafobi är fortfarande oklara, men Diagnostic and Statistical Manual of Mental Diseases (DSM-5) har angett tre slags riskfaktorer: miljömässiga, genetiska och temperamentsmässiga.
Forskning visar att kvinnor löper mellan 1,5 och 3 gånger så stor risk att drabbas av agorafobi som män.
Agorafobi kan utvecklas i alla åldrar, men symptomen börjar vanligtvis i sena tonåren eller tidig vuxenålder, vanligtvis innan 35.
KBT, en form av samtalsterapi som syftar till att ändra tankemönster och beteenden, kan sättas in för behandling av agorafobi.
Exponeringsterapi innebär att du gradvis möter din rädsla tills ångesten klingar av. Målen sätts mycket blygsamt till att börja med och blir mer utmanande i takt med att självförtroendet ökar.
Läkemedel, t.ex. antidepressiva medel, kan ordineras för att hantera symptomen. Även om medicinering kan lindra symptomen är det oftast mest effektivt med en kombination av läkemedel och terapi.
Djupandning och andra avslappningstekniker kan bidra till att hantera ångestsymptom i stressiga situationer.
Progressiv muskelavslappning innebär att man spänner eller stramar åt en muskelgrupp i taget, följt av en avslappningsfas. Metoden syftar till att motverka spänning överlag och dämpa stressnivåerna.
Mindfulness och meditation kan hjälpa personer som lider av agorafobi att vara mer närvarande när de drabbas av symptom på panik eller ångest.
Stöttande vänner och familj omkring sig kan förbättra humöret och den psykiska hälsan överlag. Det kan också motverka känslor av ensamhet och isolering.
Små, uppnåeliga mål kan effektivt stärka självförtroendet och minska rädslan för nya situationer eller miljöer.
Agorafobi kan ta sig olika uttryck, så det är viktigt att ha kunskap om tillståndet. Rätt utbildning kan motverka stigmatisering, ge information om sjukdomen och reda ut eventuella myter eller missförstånd.
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska stress och förbättra humöret, vilket gör det lättare att hantera agorafobisymptom.
Genom att vara snäll mot dig själv och undvika självkritik kan du underlätta hanteringen av den känslomässiga effekten av agorafobi.
Om du eller någon du känner lider av agorafobi bör du vända dig till en professionell terapeut eller rådgivare som är specialiserad på ångestsjukdomar.
Vissa personer med agorafobi uppskattar att ha ett lugnt och säkert utrymme hemma dit de kan dra sig undan när ångesten slår till och hantera sina symptom.
Det kan underlätta att skriva om sina upplevelser och registrera insikter och symptom på agorafobi.
Även om saker som droger och alkohol kan ge kortvarig lindring kan de på lång sikt förvärra symptomen. Drycker som innehåller koffein bör också undvikas eftersom den stimulerande effekten kan förvärra ångest.
Agorafobi kan leda till att människor blir isolerade från sina nära och kära, men att upprätthålla kommunikationen, även om den sker virtuellt, via sms eller telefonsamtal, kan motverka känslan av ensamhet.
Metoden "5, 4, 3, 2, 1" är en grundande teknik utformad för att hantera akut stress och minska ångest. Identifiera fem saker du kan se, fyra saker du kan röra, tre saker du kan höra, två saker du kan känna lukten av och en sak du kan känna smaken av.
Appar och onlineresurser, till exempel stödgrupper, med fokus på ångesthantering kan ge ytterligare vägledning.
Om du lider av agorafobi kan det vara bra att utarbeta en plan för hur du ska hantera specifika situationer när de uppstår. Planen kan till exempel omfatta djupandningstekniker eller användning av brusreducerande hörlurar på livliga offentliga platser.
Det krävs en hel del konsekvent övning och tålamod för att övervinna agorafobi. Framstegen kan ske långsamt och kanske inte linjärt, men med rätt engagemang och stöd går det att tillfriskna.
Källor: (NHS) (Verywell Mind) (Cleveland Clinic)
Allt du behöver veta om agorafobi och hur du hanterar det
Orsaker, symptom och mildrande strategier
HÄLSA Psykisk ohälsa
Agorafobi (i folkmun "torgskräck") kännetecknas av en intensiv rädsla för offentliga platser eller situationer som kan vara svåra att ta sig ur eller få hjälp i. Denna rädsla kan ge upphov till undvikande beteenden, vilket ofta gör det svårt för den drabbade att lämna hemmet eller delta i vardagliga aktiviteter. Hur plågsamma symptomen än må vara finns det dock behandlingsalternativ som syftar till att minska de negativa effekterna av tillståndet i fråga.
Klicka igenom det här galleriet om du vill veta mer om agorafobi – från symptomen till de olika copingstrategierna.