Lär dig att tolka huden
Artificiell intelligens (AI) tar allt större plats i våra dagliga liv, så det är knappast någon överraskning att nästan en tredjedel av alla amerikaner nu överväger att använda AI för terapi. I takt med att teknologin fortsätter att utvecklas och traditionell terapi blir både kostsam och svårtillgänglig vänder sig många till digitala lösningar för att tillgodose sina vårdbehov, något som väcker viktiga frågor rörande terapins framtid och vilken roll AI kan spela i den.
Nya data visar att vuxna amerikaner blir alltmer öppna för att införliva AI i sin vård och ser det som ett möjligt verktyg för bekväm, överkomlig och lättillgänglig hantering av sitt psykiska mående.
Klicka vidare i det här galleriet om du vill veta mer om människor som tar hjälp av chattrobotar för psykiatriska ändamål.
Enligt nyligen gjorda uppskattningar från US Health Resources and Services Administration bor 122 miljoner amerikaner i områden med brist på psykiatrisk vård.
Medan vissa företag erbjuder sina anställda tillgång till meditationsappar eller onlineterapiportaler tillhandahåller andra, som Comcast och Delta Airlines, terapi på plats på sina kontor och arbetsplatser.
Traditionell terapi blir allt dyrare och svårare att få tillgång till, och de terapeuter som är verksamma hinner inte med. År 2022 rapporterade 60 procent av de amerikanska psykologerna att de inte hade tid för nya patienter.
År 2023 låg den genomsnittliga kostnaden för en terapisession i USA på mellan 100 och 200 USD, vilket gör det oöverkomligt för många, särskilt unga vuxna och tonåringar.
Chattrobotar för psykiatrisk vård är inget nytt fenomen. Mellan 1964 och 1966 byggde den tysk-amerikanske MIT-datavetaren Joseph Weizenbaum datorprogramet ELIZA, som kunde svara som en personcentrerad psykoterapeut.
Data från en YouGov-undersökning gav vid handen att 35 procent av totalt 1 500 vuxna i USA är bekanta med appar där chattrobotar används för psykiatriska ändamål.
Enligt YouGov-undersökningen är amerikaner mellan 18 och 29 år mest bekväma med att prata om psykiska problem med en konfidentiell chattrobot.
Nästan hälften av personerna (46 procent) i undersökningen som är bekanta med chattrobotar för psykiatrisk vård sade att de hade betänkligheter rörande integritet och data, och hänvisade till oro för hur deras känsliga personliga information kan lagras, användas eller delas av AI-system.
Av alla tillfrågade sade 34 procent av amerikanerna att de skulle känna sig bekväma med att dela sina psykiska problem med en chattrobot snarare än en mänsklig terapeut. Personer i åldersgruppen 18–29 år kände sig mest bekväma och mer än hälften i denna åldersgrupp var öppna för konceptet.
I motsats till de yngre respondenterna sade 73 procent av amerikanerna över 65 år och 63 procent av dem i åldersgruppen 45–65 år att de skulle känna sig obekväma med att prata om sin psykiska hälsa med en chattrobot.
Hälften av de tillfrågade framhöll lättillgängligheten som den mest tilltalande aspekten av chattrobotar för psykiatrisk vård, följt av 41 procent som uppskattade den integritet och anonymitet som dessa appar erbjuder.
Ungefär en tredjedel av de tillfrågade fann det tilltalande att chattrobotar som tillhandahåller psykiatrisk vård gav personliga rekommendationer. Av de tillfrågade uppgav 27 procent att de uppskattade att chattrobotarna kan erbjuda kompletterande stöd mellan sessionerna med en mänsklig terapeut.
Även om datasäkerhet var det största bekymret för de tillfrågade var 41 procent också oroliga för bristen på tillgång till mänskligt stöd, och 40 procent uttryckte oro över chattrobotens begränsade förmåga att hantera komplexa känslomässiga problem.
Data från YouGov-undersökningen visar att 48 procent av amerikanerna som är bekanta med chattrobotar som erbjuder psykiatrisk vård skulle föredra om chattrobotar integrerades i befintliga vårdtjänster.
ChatGPT, ett AI-program som genererar dialog, har 200 miljoner användare globalt varje månad, varav 77,2 miljoner använder verktyget bara i USA. Majoriteten använder det för saker som skrivhjälp och informationsinsamling, men allt fler använder det som stöd vid psykisk ohälsa.
AI-verktyg som ChatGPT är ofta gratis eller billiga och tillgängliga dygnet runt. Vissa använder dem när de grubblar över ett problem och inte kan hitta en lösning, eller bara för att bättre förstå sina egna känslor.
Vissa vårdgivare tror att chattrobotar som en del av AI-terapi kan vara ett användbart verktyg för att motverka återfall genom att flagga patienter som ligger i riskzonen och återengagera dem i behandlingen.
Chattrobotar som tillhandahåller psykiatrisk vård kan fungera som en inkörsport till traditionell terapi för personer som ställer sig tveksamma till fysiska sessioner. De kan också skapa positiva associationer för terapi bland ungdomar som känner sig mer bekväma med att använda teknik.
Forskning tyder på att anonymiteten som chattrobotar erbjuder kan minska stigmatiseringen. Detta kan vara särskilt viktigt för utsatta befolkningsgrupper som kan vara ovilliga att söka hjälp från mänskliga terapeuter på grund av social eller kulturell stigmatisering.
En granskning av chattrobotar för psykiatrisk vård från 2023 visade att de kunde minska symptom på depression och ångest på kort sikt. En annan studie använde AI för att analysera över 20 miljoner sms-konversationer från verkliga rådgivningssessioner och förutspådde framgångsrikt patienttillfredsställelse och kliniska resultat.
Enligt data från Pew Research Center säger 64 procent av svarta vuxna i Amerika att fördomar baserade på patienters ras eller etnicitet är ett stort problem i vården.
Bland dem som upplever fördomar baserade på ras eller etnicitet inom hälso- och sjukvården tror 51 procent att AI kan bidra till att lösa problemet. Nuvarande algoritmer kan dock vidmakthålla rådande fördomar på grund av föråldrade eller partiska data.
Enligt data från Pew Research Center skulle 60 procent av amerikanerna känna sig obekväma med tanken på att AI används som en del av deras vård, särskilt om vårdgivaren förlitade sig på AI för att diagnostisera sjukdomar och rekommendera behandlingar.
Psykiska problem är komplexa och djupt personliga och kräver en nivå av empati och förståelse som övergår AI:s förmåga. Genererade svar kan ibland verka generiska eller olämpliga och inte riktigt uppfylla användarens behov.
Chattrobotar är inte förmögna att diagnostisera eller behandla allvarliga psykiska tillstånd, så att enbart förlita sig på dessa kan leda till missade diagnoser och felaktig behandling.
Chattrobotar kan inte utvärdera användarens kroppsspråk eller ansiktsuttryck, så de kan inte bedöma exakt hur personen känner sig eller för sig.
I och med ökningen av tillgängliga digitala hälsoverktyg kan det vara svårt för användarna att skilja effektiva appar från ineffektiva, vilket kan påverka kvaliteten på vården de får.
Många vårdgivare är överens om att AI kan vara ett värdefullt verktyg för att uppnå bättre psykisk hälsa, men det är viktigt att personer har tillgång till hela spektrumet av stöd, särskilt vid mer komplexa känslomässiga problem.
Källor: (YouGov) (Pew Research) (National Geographic) (RGA)
En tredjedel av alla amerikaner skulle kunna tänka sig terapi med hjälp av AI – skulle du?
Kan man gå i terapi hos en chattrobot?
HÄLSA Ai
Artificiell intelligens (AI) tar allt större plats i våra dagliga liv, så det är knappast någon överraskning att nästan en tredjedel av alla amerikaner nu överväger att använda AI för terapi. I takt med att teknologin fortsätter att utvecklas och traditionell terapi blir både kostsam och svårtillgänglig vänder sig många till digitala lösningar för att tillgodose sina vårdbehov, något som väcker viktiga frågor rörande terapins framtid och vilken roll AI kan spela i den.
Nya data visar att vuxna amerikaner blir alltmer öppna för att införliva AI i sin vård och ser det som ett möjligt verktyg för bekväm, överkomlig och lättillgänglig hantering av sitt psykiska mående.
Klicka vidare i det här galleriet om du vill veta mer om människor som tar hjälp av chattrobotar för psykiatriska ändamål.