Kan ilska vara skadligt för din hälsa?
Tourettes syndrom (TS) tar sig inte alltid samma uttryck som det gör på tv. Det kan visserligen handla om högljudda svordomar och ryckiga kroppsrörelser, men det finns även andra symptom som många tampas med dagligen. Tourettes syndrom är en neurologisk störning som kännetecknas av motoriska och/eller vokala tics. Det finns en hel del att veta om TS, bland annat hur sjukdomen diagnostiseras, dess vanliga symptom samt hur man får hjälp – och allt detta hittar du i det här galleriet.
Nyfiken på hur det är att leva med Tourettes syndrom? Klicka vidare!
Tourettes syndrom (TS) är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av okontrollerbara rörelser och/eller ljud som kallas tics.
Tics är ofrivilliga, vilket innebär att de inte kan kontrolleras eller förebyggas. Motoriska tics involverar kroppsrörelser och vokala tics involverar rösten. Det kan handla om talade ord eller ljud som harklingar.
Ungefär ett av 100 barn har någon form av ticsstörning, men det är bara cirka ett av 160 barn som har Tourettes syndrom. Vidare har cirka 200 000 människor i USA en allvarlig form av Tourettes.
Tourettes syndrom är den allvarligaste varianten av ticsstörningar, men det är inte den enda. Det finns bland annat provisorisk ticsstörning och ihållande eller kronisk ticsstörning.
Tics, det huvudsakliga symptomet på Tourettes syndrom, börjar vanligtvis mellan fem och sju års ålder och kulminerar runt tolv års ålder.
Komplexa tics involverar flera rörelser och muskelgrupper. Några exempel är att hoppa eller upprepa vissa ord eller fraser.
Enkla tics, å andra sidan, är upprepade rörelser som bara involverar ett fåtal muskler. Axelryckningar eller sniffningar är exempel på enkla tics.
Några framträdande exempel på motoriska tics är armryckningar, böjningar i midjan, blinkningar, huvudvridningar eller huvudryckningar, hoppande, käkrörelser eller vridna ansiktsuttryck.
Vokala tics kan vara olika intensiva och innefatta inget eller alla av följande: skällande, grymtande, skrikande, sniffande och harklingar.
Tics är sällan farliga. Det finns dock vissa fall där de utgör en risk. Motoriska tics kan till exempel göra att någon av misstag slår sig själv i ansiktet och orsakar skada.
Vokala tics är kända som koprolali och kan handla om svordomar eller olämpligt språk. På grund av detta kan vuxna, och särskilt barn, få oönskad uppmärksamhet eller till och med straffas för sina handlingar.
Orsaken till Tourettes syndrom är för närvarande okänd. Det finns flera riskfaktorer och det beror troligen på hur hjärnan metaboliserar eller bryter ned neurotransmittorer. Dopamin är en signalsubstans som reglerar beteende och rörelse.
Kön spelar viss roll vid TS. Faktum är att män löper tre till fyra gånger så stor risk att utveckla Tourettes syndrom som kvinnor.
Föräldrar kan föra Tourettes syndrom vidare till sina barn. Om mamman rökte eller hade hälsokomplikationer under graviditeten kan barnet löpa högre risk att få TS.
För att en vårdgivare ska kunna diagnostisera dig med Tourettes måste du ha haft motoriska och vokala symptom i minst ett år.
Det finns inget särskilt blodprov för att upptäcka TS, men läkaren bör gå igenom din sjukdomshistoria och symptom noggrant och ställa frågor för att diagnostisera dig.
Några frågor som vårdgivaren kan ställa är: "Hur ofta inträffar ticsen?", "Vid vilken ålder började ticsen?" och "Är ticsen komplexa eller enkla?"
De flesta har faktiskt andra psykiska eller beteendemässiga hälsotillstånd. Det kan röra sig om ADHD, ASD, depression, inlärningssvårigheter och OCD, bland annat.
Vid lindriga tics behövs ofta inte ens behandling. Allvarligare tics kan dock störa arbetet, skolgången eller till och med sociala sammanhang.
Läkaren kan föreslå användning av neuroleptika vid Tourettes syndrom. Neuroleptika är läkemedel som begränsar dopaminets aktivitet i hjärnan.
Terapiformer som KBT (kognitiv beteendeterapi) kan hjälpa människor att hantera och till och med minska sina tics.
KBT lär en person med tics att etablera en ny eller konkurrerande respons. Du kan till exempel frivilligt blunda i stället för att ofrivilligt blinka.
Ibland uppstår ett förebådande behov eller en känsla precis innan ett tics. Genom att identifiera detta behov kan du eventuellt undvika framtida tics.
Upphetsning och ångest gör ofta ticsen värre. Så försök att hålla dig lugn, eftersom det kan minska frekvensen.
TS går inte att förebygga, men tidig upptäckt och behandling i god tid kan förhindra att det blir värre eller håller i sig i vuxen ålder.
Det finns inget botemedel mot Tourettes syndrom, men det brukar bli bättre i tidig vuxen ålder. Personer som har Tourettes i vuxen ålder kan se fram emot en normal förväntad livslängd.
Det kan vara en utmaning att leva med Tourettes, särskilt för barn. Något som kan hjälpa är mindre klasser, personlig uppmärksamhet i skolan och mer tid att slutföra uppgifter.
Om någon med Tourettes syndrom blir våldsam, skadar sig själv eller andra eller ger uttryck för mörka tankar och handlingar bör man vända sig till vården omedelbart.
Källor: (Cleveland Clinic) (Britannica)
Livet med Tourettes syndrom
Fakta om sjukdomen och dess inverkan i vardagen
HÄLSA Ts
Tourettes syndrom (TS) tar sig inte alltid samma uttryck som det gör på tv. Det kan visserligen handla om högljudda svordomar och ryckiga kroppsrörelser, men det finns även andra symptom som många tampas med dagligen. Tourettes syndrom är en neurologisk störning som kännetecknas av motoriska och/eller vokala tics. Det finns en hel del att veta om TS, bland annat hur sjukdomen diagnostiseras, dess vanliga symptom samt hur man får hjälp – och allt detta hittar du i det här galleriet.
Nyfiken på hur det är att leva med Tourettes syndrom? Klicka vidare!