Vad orsakar denna extrema utmattning under klimakteriet?
I en rapport från augusti 2024 som publicerades i The Guardian avslöjades att allt fler vetenskapliga bevis tyder på att mikroplaster ackumuleras i kritiska mänskliga organ.
Studier har visat att små skärvor och fläckar av plast har upptäckts i människors hjärnor, hjärtan, lungor, moderkakan, fortplantningsorganen, levern, njurarna, knä- och armbågslederna, blodkärlen och benmärgen.
En undersökning av lever, njurar och hjärnor från obducerade kroppar visade att alla innehöll mikroplaster. Mänsklig hjärnvävnad har visat sig vara särskilt utsatt för plastföroreningar.
Faktum är att hjärnor uppvisade högre koncentrationer av mikro- och nanoplaster (MNP) än lever- eller njurprover, enligt National Institutes of Health (NIH).
Även om riskerna med mikroplaster i människokroppen inte är särskilt kända belyste NIH:s resultat en tidigare studie som granskade människors intag av plast från naturen.
Studien "No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People", som beställdes 2019 av Världsnaturfonden (WWF) och genomfördes av University of Newcastle i Australien, visade att vi konsumerar cirka 2 000 små plastbitar varje vecka. Det är ungefär 21 gram i månaden, drygt 250 gram per år.
Studiens författare analyserade siffrorna ytterligare och fann att människor i genomsnitt faktiskt kan få i sig cirka fem gram mikroplast varje vecka – motsvarande ett kreditkort!
Mikroplaster definieras som plastpartiklar som är mindre än fem mm i diameter.
Primär mikroplast är plast som släpps ut direkt i miljön i form av små partiklar (mikrokulor i duschgel, däckslitage osv.), medan sekundär mikroplast är mikroplast som härrör från nedbrytning av större plast (t.ex. nedbrutna plastpåsar).
Studien visade att konsumtion av vanlig mat och dryck kan resultera i ett veckovist intag av cirka fem gram plast, beroende på konsumtionsvanor.
Störst volym av plast hittades i vatten, skaldjur, öl och salt.
En genomsnittlig person kan konsumera så mycket som 1 769 plastpartiklar varje vecka bara genom vatten (både kranvatten och flaskvatten). Faktum är att den största källan till plast är dricksvatten. Plast finns i grundvatten, ytvatten och kranvatten i hela världen.
Du kan få i dig upp till 182 plastpartiklar varje vecka genom att äta skaldjur, till exempel musslor och ostron. Detta beror på det faktum att skaldjur äts hela, inklusive deras matsmältningssystem, efter ett helt liv i plastförorenade hav.
Om du dricker öl varje vecka kan du få i dig tio plastpartiklar. Korn och humle, som är nödvändiga vid ölproduktion, är särskilt utsatta för plastföroreningar.
Enligt studien kan salt varje vecka innebära att man oavsiktligt får i sig elva plastpartiklar. Havssalt kan betraktas som en vektor för mikroplaster i människokroppen.
Rapportens resultat visar att problemet med plastföroreningar är universellt och påverkar alla människor, överallt.
Mikroplaster har hittats överallt – från den djupaste platsen på planeten, Marianergraven, till toppen av Mount Everest.
Enligt World Economic Forum återvinns mer än 90 procent av plasten aldrig, och åtta miljoner ton plastavfall dumpas i haven varje år.
I studien från University of Newcastle upptäcktes stora regionala variationer. Dubbelt så mycket plast hittades i USA eller Indien jämfört med i europeiska eller indonesiska vatten.
Många fiskarter som är avsedda för mänsklig konsumtion i Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen och Medelhavet äter mikroplast, även om endast en eller två mikroplastpartiklar har upptäckts per fisk.
Förutom konsumtion av mat och dryck är inandning en annan möjlig exponeringsväg. Mikroplaster kan deponeras i andningsorganen, inklusive lungorna.
Vanligtvis står syntetiska textilier för 35 procent av inandningen av mikroplaster, bildäck 28 procent, stadsdamm 24 procent, vägmarkeringar sju procent och marina beläggningar 3,7 procent.
Tvätt- och diskmaskiner, hygienprodukter, plastpellets, våtservetter, tepåsar, cigarettfimpar och plastavfall från hushållen står för resterande 2,3 procent.
Plast tillverkas av en komplex kombination av kemikalier, inklusive tillsatser som ger dem styrka och flexibilitet. Både plast och kemiska tillsatser kan vara giftiga.
Analyser av American Chemical Society har identifierat mer än 10 000 unika kemikalier som används i plast, varav mer än 2 400 betraktas som bekymmersamma. Vidare innefattar denna siffra 901 kemikalier som inte är godkända för användning i livsmedelsförpackningar på vissa håll.
För närvarande arbetar dock forskarna främst med att utreda konsekvenserna av människors intag av plast.
Den överväldigande förekomsten av plast i vårt dagliga liv gör det extremt svårt att isolera effekten av en specifik exponeringsväg från andra
möjliga orsaker till exponering, påpekar WWF.
Hittills har studier visat att inandning av mikroplaster över en viss nivå tycks ge mild inflammation i luftvägarna.
När det gäller det marina livet är resultatet ett helt annat. Högre koncentrationer av mikroplaster i matsmältnings- och andningsorganen kan leda till för tidig död.
Enligt forskarna kanske det bästa tillvägagångssättet är att förhindra att plast kommer ut i miljön i första hand. Det är något som vi alla kan hjälpa till med.
Källor: (The Guardian) (CNN) (ResearchGate) (ScienceDirect) (World Economic Forum) (World Wildlife Fund) (NIH) (American Chemical Society)
De flesta av oss är medvetna om gisslet med plastföroreningar och dess inverkan på både miljön och djurlivet. Något som däremot inte är lika känt är den potentiella skada mikroplast kan ha på människokroppen. Studier har visat att dessa små plastbitar ackumuleras i viktiga organ, däribland hjärnan, hjärtat och lungorna. Frågan är då hur vi får i oss dessa potentiellt farliga mikroplaster och om det verkligen stämmer att mängden plast vi konsumerar motsvarar ett helt kreditkort varje vecka? Klicka vidare för att ta reda på mer om hur vi oavsiktligt äter och dricker plastavfall.
Mängden mikroplast vi konsumerar varje vecka: Är det jämförbart med ett kreditkort?
Hur mycket plastavfall innehåller vår mat och dryck?
HÄLSA Människokroppen
De flesta av oss är medvetna om gisslet med plastföroreningar och dess inverkan på både miljön och djurlivet. Något som däremot inte är lika känt är den potentiella skada mikroplast kan ha på människokroppen. Studier har visat att dessa små plastbitar ackumuleras i viktiga organ, däribland hjärnan, hjärtat och lungorna. Frågan är då hur vi får i oss dessa potentiellt farliga mikroplaster och om det verkligen stämmer att mängden plast vi konsumerar motsvarar ett helt kreditkort varje vecka? Klicka vidare för att ta reda på mer om hur vi oavsiktligt äter och dricker plastavfall.