▲

Hälsan är något vi bör ta på största allvar. Vi lever bara en gång, och för att få ut mesta möjliga av livet och leva så länge som möjligt är det viktigt att vi är medvetna om våra föränderliga förutsättningar, inte minst när vi blir äldre. Du kanske undrar hur du kan åstadkomma just det samt om årliga hälsoundersökningar vore något för dig. I det här vägledande galleriet hittar du mer information om hur ofta du bör gå till läkaren när du är till synes frisk, vad du kan förvänta dig vid en årlig hälsoundersökning och mycket mer.Nyfiken

på om du bör gå på årliga hälsoundersökningar? Klicka vidare för att ta reda på det!

▲

Årliga hälsoundersökningar är viktiga för att upptäcka "tysta" sjukdomar tidigt och därmed kunna behandla dem innan större problem uppstår.

▲

Du kan vända dig till din primärvårdsleverantör, som kan vara en läkare, underläkare eller sjuksköterska.

▲

Under din årliga kontroll kan vårdgivaren kolla efter hälsohot som kroniska sjukdomar, bland annat hjärtsjukdomar, diabetes och lungsjukdomar.

▲

Om du och läkaren kan upptäcka och behandla sjukdomar tidigare kan det ge bättre hälsoresultat. Även om du är ung och till synes frisk är det viktigt att ha tillgång till en etablerad vårdgivare.

▲

Åsikterna går faktiskt isär i just denna fråga. Även om årligen är ett bra riktmärke bör du rådfråga din läkare och utveckla en plan som är skräddarsydd för just dig och din hälsa.

▲

Läkare råder patienter i 20- och 30-årsåldern som är till synes friska att komma in vartannat år. Andra bör dock genomgå årliga hälsoundersökningar.

▲

Det finns vanligtvis två huvudkomponenter i en årlig undersökning hos din primärvårdsleverantör. Dessa innefattar att gå igenom din senaste sjukdomshistoria och genomgå en fysisk undersökning.

▲

Inget besök är det andra likt utan beror nästan helt på vårdgivaren och patienten. Det finns standardkomponenter, men beroende på patientens behov och besvär kan besöken skräddarsys.

▲

Det här är ett utmärkt tillfälle att ta upp förändringar i din familjs sjukdomshistoria, eventuella bekymmer och allt annat som kan kännas relevant.

▲

Sedan gör vårdgivaren en fysisk undersökning. Du undersöks ofta från topp till tå och man noterar eventuella problemområden.

▲

Under den fysiska undersökningen tar läkaren din puls. Detta görs för att upptäcka eventuella avvikelser från din normala hjärtfrekvens som skulle kunna tyda på ett hälsoproblem.

▲

Vårdpersonalen lyssnar på ditt hjärta och dina lungor. De skiljer då de normala ljuden från ljud som kan indikera sjukdom eller funktionsfel.

▲

Baksidan av halsen, inklusive tungan, kan ge läkare och sjukvårdspersonal en indikation på din hälsa. De tittar också in i dina öron för att kontrollera att allt ser okej ut.

▲

Även lymfkörtlarna i halsen kommer att undersökas. Detta för att se om lymfkörtlarna är förstorade, vilket kan vara ett tecken på att kroppen bekämpar en infektion.

▲

Under din årliga undersökning bör läkaren titta noga på din hud och hålla utkik efter ovanliga märken eller födelsemärken som kan vara farliga.

▲

Svullnad i extremiteterna kan delvis bero på åldrande hos personer över 50, men det kan också vara ett tecken på andra saker. Läkaren bör kontrollera och fråga om du har märkt något nyligen.

▲

För personer med bröst är det viktigt att läkaren känner efter knölar och ojämnheter som kan tyda på sjukdom eller till och med cancer. Säg till om något känns annorlunda eller obehagligt.

▲

Vårdgivaren beräknar ditt BMI (kroppsmasseindex) med hjälp av vikt och längd. Han eller hon kan sedan tala om för dig om du med ditt nuvarande BMI är mer eller mindre mottaglig för saker som cancer, hjärtsjukdomar och stroke.

▲

Kroppens grundläggande funktioner mäts genom vitala tecken. Alla betydande eller drastiska förändringar i kroppstemperatur, puls eller andningsfrekvens kan tyda på ett underliggande medicinskt tillstånd.

▲

Vårdgivaren bör helst gå igenom dina organsystem ett efter ett och ställa frågor längs vägen för att hjälpa dig minnas symptom som du kanske har upplevt men glömt.

▲

Under undersökningen kan vårdgivaren föreslå en intim hälsoundersökning. Dessa undersökningar screenar för tecken på livmoderhalscancer, HPV och andra gynekologiska problem.

▲

Om du har en prostata kan vårdgivaren göra ytterligare undersökningar för att kontrollera om det finns tecken på testikelcancer, prostatacancer eller bråck.

▲

Beroende på hur undersökningen går och vad ni pratar om kanske läkaren vill ta blodprover för att kontrollera ditt kolesterol, elektrolytnivåer, blodsockernivåer och mycket mer.

▲

Under undersökningen är det troligt att läkaren frågar om du använder några substanser. Var ärlig när det gäller frekvens och eventuella upplevda problem.

▲

Genetiska anlag är också viktiga att prata om så att läkaren känner till specifika fokusområden och är noga med att fråga om dem.

▲

För att bättre förstå ditt psykiska välbefinnande kan vårdgivaren ställa frågor om huruvida du för närvarande är anställd eller arbetar, nyligen stora livsförändringar, med mera. Detta är inte för att döma dig, utan för att hjälpa till.

▲

Innan din årliga hälsoundersökning kan du med fördel ta dig tid att skriva ned eventuella frågor till läkaren samt symptom du kan ha upplevt på sistone.

▲

Prata med din familj och fråga om eventuella anlag eller potentiella problem som du kan ha ärvt. Notera dessutom eventuella mediciner och doseringsmängder så att du kan berätta detta för vårdgivaren.

▲

Om det finns något annat som avviker från det normala är det viktigt att du talar om detta för vårdgivaren.

Källor: (Time) (Clevland Clinic) (University of Rochester Medical Center) (UCSF Health)