Som en följd av förändringar i människors kostvanor och livsmedelsproduktion innehåller den moderna kosten mindre jod än tidigare, men fram tills nyligen fick de flesta i sig en ganska bra mängd. Dock rapporterar nu forskare låga jodnivåer hos gravida kvinnor och ett visserligen litet men ändock ökande antal fall av jodbrist bland barn.
Jodbrist är inget att skoja bort utan bör tas på största allvar. I det här galleriet får du reda på allt du behöver veta om jodbrist och dess inverkan, samt hur du kan förhindra det. Nyfiken på om du kanske har jodbrist? Klicka vidare för att få mer information.
Jodbrist innebär att sköldkörteln inte har tillräckligt med jod för att fungera som den ska.
Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel på framsidan av halsen och en del av det endokrina systemet. Sköldkörteln frisätter hormoner i blodomloppet, som sedan transporteras till vävnaderna i kroppen.
Sköldkörtelhormonerna hjälper kroppen att använda den energi som behövs för att behålla värmen och hålla igång organen ordentligt. Under graviditeten behöver också fostret sköldkörtelhormoner för att ben och hjärna ska utvecklas korrekt.
Jod är ett mineral som kroppen inte producerar naturligt, så vi måste få i oss det via maten.
Jod förekommer naturligt i havsvatten, så några livsmedel som innehåller mycket jod är bland annat alger, fisk och skaldjur.
Jodbrist var tidigare vanligt i vissa områden i USA och Kanada, så man började tillsätta det i bordssalt. Som en följd av detta blev jodbrist mer sällsynt.
Ett sätt att öka jodintaget är genom kosttillskott eller dagliga multivitaminer.
Om en person (eller ett samhälle) inte använder jodsalt är risken större att de påverkas. Mer än tio procent av världens befolkning saknar tillgång till salt som innehåller jod.
Människor som inte äter fisk eller mejeriprodukter kan drabbas av jodbrist eftersom dessa livsmedel är två av de bästa jodkällorna.
Kvinnor som är gravida behöver 50 procent mer jod än icke-gravida kvinnor. Detta beror på att fostret också behöver jod för att utvecklas ordentligt.
Många komplikationer kan uppstå till följd av jodbrist, däribland missfall, dödfödsel och fosterskador.
Andra problem som kan uppstå på grund av jodbrist under graviditeten är hämmad tillväxt, intellektuell funktionsnedsättning och försenad utveckling.
I vissa sällsynta fall kan jodbrist leda till en allvarlig form av hjärnskada som kallas kretinism, eller kongenitalt jodbristsyndrom.
Barn som föds med kretinism kan få allvarliga komplikationer, bland annat sen fysisk och mental utveckling, allvarliga muskelspänningar, kortväxthet, dövhet eller oförmåga att tala.
Ett av de preliminära tecknen på jodbrist är förstorad sköldkörtel, ett tillstånd som kallas struma. Sköldkörteln växer sig större då den försöker hålla jämna steg med kroppens efterfrågan på mer hormoner från sköldkörteln.
Struma kan ge allvarliga symptom som kvävning och svårigheter att svälja eller andas.
Det främsta symptomet på jodbrist är hypotyreos, som kan uppstå när kroppens jodnivåer minskar och sköldkörteln inte kan producera fler hormoner.
Vid hypotyreos eller underaktiv sköldkörtel kan ämnesomsättningen sakta ned och ge upphov till trötthet, viktökning och en oförmåga att hantera kyla.
Andra symptom på jodbrist kan vara infertilitet, svullen hud, heshet, förvirring, torr hud och håravfall.
Jodbrist kan diagnostiseras genom att läkare visuellt undersöker förekomsten av förstorad sköldkörtel eller struma. Läkaren kan också låta göra avbildningstester som ultraljud för att mäta sköldkörteln och undersöka eventuella avvikelser.
Vårdgivaren kan också be om ett blodprov för undersökning av sköldkörteln. Jodbrist kan påvisas av låga nivåer av sköldkörtelhormon eller höga nivåer av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).
Om du har jodbrist kommer vårdgivaren sannolikt att behandla den med jodtillskott eller tillskott av sköldkörtelhormon.
Om barn föds med jodbrist kan de behandlas med tillskott av sköldkörtelhormon. Längden på behandlingen beror på hur allvarligt tillståndet är.
En kost med jodrika livsmedel kan bidra till att förebygga jodbrist. Saker som torsk, tonfisk, räkor och andra skaldjur, samt mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost, kan hjälpa.
Användning av jodsalt kan vara ett utmärkt sätt att förebygga jodbrist. Tillsätt i matlagningen eller salta maten på tallriken.
Åldern avgör hur mycket jod du behöver. För de flesta vuxna räcker det med 150 mikrogram jod dagligen. Om du är gravid eller ammar bör du dock ta prenatala vitaminer med 250 mikrogram jod per dag.
Det är viktigt att känna till att inte alla prenatala vitaminer innehåller jod. Stäm av med din vårdgivare att du får i dig tillräckligt med jod.
Källor: (Cleveland Clinic) (AP)
Allt du behöver veta om jodbrist
Läkare oroar sig för att jodbrist är på väg tillbaka
HÄLSA Medvetenhet
Som en följd av förändringar i människors kostvanor och livsmedelsproduktion innehåller den moderna kosten mindre jod än tidigare, men fram tills nyligen fick de flesta i sig en ganska bra mängd. Dock rapporterar nu forskare låga jodnivåer hos gravida kvinnor och ett visserligen litet men ändock ökande antal fall av jodbrist bland barn.
Jodbrist är inget att skoja bort utan bör tas på största allvar. I det här galleriet får du reda på allt du behöver veta om jodbrist och dess inverkan, samt hur du kan förhindra det. Nyfiken på om du kanske har jodbrist? Klicka vidare för att få mer information.