Kom ditt land med på listan?
Alla vet att upplevelser i barndomen formar oss. Vi vet också hur jobbiga uppbrott kan vara. Enligt en ny studie publicerad i European Journal of Neuroscience kan dock dessa händelser ha en djupare inverkan – faktum är att de kan förändra hjärnans struktur. Forskning visar att kombinationen av barndomstrauma och stressen vid ett uppbrott kan öka vår sårbarhet för psykiska problem.
Kan tidigare trauman och hjärtesorg verkligen förändra hjärnan? Klicka vidare för att ta del av vetenskapen kring denna överraskande koppling.
Forskning visar konsekvent att misshandel i barndomen är en betydande riskfaktor för att utveckla psykiska tillstånd som depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) senare i livet.
Stress, skada och försummelse i barndomen har bestående effekter och påverkar oss även i vuxen ålder.
Många former av psykoterapi framhåller olösta barndomstrauman som en avgörande faktor vid fortsatta problem och skadliga mönster senare i livet.
För att klarlägga den neurovetenskapliga grunden till detta har forskare undersökt hur barndomstrauma påverkar hjärnans struktur, vilket kan belysa de resulterande problemen med psykisk ohälsa och beteendesvårigheter.
Även om forskning har visat på ett samband mellan misshandel i barndomen och minskad hjärnvolym i hippocampus har resultaten varit fortsatt ofullständiga – tills den nya studien.
Forskare har påpekat att denna volymminskning av hippocampus sällan ses i barndomen eller tonåren utan vanligtvis uppträder först i vuxen ålder.
Detta har fått forskare att utforska hypotesen att dessa strukturella förändringar kan härröra från den kombinerade effekten av tidiga motgångar och stressfaktorer senare i livet.
Hippocampus, som visas i blått på bilden, är en liten men avgörande del av hjärnan som är involverad i inlärning och minne. Det är en flexibel och känslig struktur som kan skadas av olika typer av stimuli.
Skador på hippocampus, oavsett om det är från Alzheimers sjukdom, en olycka, en stroke eller ett epileptiskt anfall, kan försämra förmågan att skapa nya minnen.
När vi åldras tenderar hippocampus att krympa något. Denna naturliga försämring bidrar till de förvärrade minnesproblem som vanligtvis ses bland äldre vuxna.
Studier har dock visat att denna hjärnregion ofta minskar i volym i samband med en rad olika neurologiska och psykiatriska tillstånd, inklusive depression.
Upprepade episoder av depression gör avtryck i hjärnan. Hippocampus (ljuslila) och prefrontala cortex (grön), som ansvarar för våra känslor, planering och sociala interaktioner, krymper och blir mindre aktiva. Samtidigt blir amygdala (röd), som utlöser ångest och rädsla, överaktiv.
För att klarlägga varför dessa strukturella förändringar i hjärnan tycks dyka upp först senare i vuxen ålder syftade den nya studien till att fastställa specifika livshändelser som kan utlösa dem.
Studiens författare Henriette Acosta från Philipps University of Marburg och University of Turku förklarade att forskningen försökte korsreferera två viktiga idéer. För det första, evidensen som visar att misshandlade individer har minskad hippocampus i vuxen ålder, men inte i barndomen.
För det andra, hypotesen från andra studier som tyder på att misshandlade individer utvecklar överlevnadsstrategier för att hantera sin våldsamma barndom, men dessa strategier rustar dem inte alltid för vuxenlivet.
Detta gör att de tampas med utvecklingsutmaningar i tonåren och ung vuxen ålder, inte minst när det gäller romantiska relationer och uppbrott.
Forskarna rekryterade 196 friska unga vuxna, i genomsnitt 24 år gamla, med jämn könsfördelning.
Alla deltagare var universitetsstudenter som inte hade någon historia av allvarliga psykiatriska störningar.
De genomgick bedömningar i syfte att utvärdera sin exponering för misshandel i barndomen och erfarenheter av romantiska relationer.
Misshandel i barndomen mättes med hjälp av Childhood Trauma Screen (CTS), som bedömer känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, tillsammans med försummelse.
Romantiska uppbrott utvärderades genom ett frågeformulär där deltagarna tillfrågades om deras historia av att avsluta seriösa relationer.
Deltagarna genomgick sedan magnetisk resonanstomografi (MR) i syfte att bedöma volymen på hippocampus.
Forskarna analyserade hur misshandel i barndomen och romantiska uppbrott interagerade och påverkade hippocampusvolymen, samtidigt som de kontrollerade för faktorer som ålder, kön och övergripande hjärnstorlek.
Resultaten ledde till slutsatsen att enbart misshandel i barndomen inte var signifikant kopplat till hippocampusvolym hos unga vuxna.
De fann dock att kombinationen av misshandel i barndomen och minst ett romantiskt uppbrott kunde kopplas till mindre hippocampus.
Individer med betydande barndomstrauma i samband med ett uppbrott hade mindre hippocampusvolym. Däremot hade deltagare som inte hade gått igenom något uppbrott, men med betydande barndomstrauma, något större hippocampusvolym, vilket kan visa på motståndskraft, enligt studien.
Effekterna var mer märkbara i vänster hippocampus än i höger och verkade vara starkare för upplevelser av försummelse och berövande jämfört med övergrepp eller hotfullt beteende.
Deltagare som levde med en romantisk partner när studien genomfördes visade svagare kopplingar mellan misshandel, uppbrott och hippocampusvolym, vilket tyder på att stabila relationer kan bidra till att motverka de negativa effekterna av stress.
Acosta sade att studien tillhandahåller viss evidens för att ett stabilt, seriöst romantiskt förhållande i ung vuxen ålder delvis kan bygga motståndskraft mot effekterna av misshandel i barndomen och tidigare uppbrott.
Författaren konstaterar dock att denna studie, liksom all forskning, har sina begränsningar. Eftersom man förlitade sig på retrospektiva självrapporter om misshandel i barndomen och romantiska uppbrott kunde studien påverkas av minnesbias eller underrapportering. Mer detaljerade och långsiktiga bedömningar skulle kunna ge bättre förståelse för hur dessa upplevelser samverkar över tid.
Källor: (PsyPost) (National Library of Medicine)
Hjärnförändringar kopplade till barndomstrauma och uppbrott
Kan ett brustet hjärta påverka hjärnan rent fysiskt?
LIVSSTIL Trauma
Alla vet att upplevelser i barndomen formar oss. Vi vet också hur jobbiga uppbrott kan vara. Enligt en ny studie publicerad i European Journal of Neuroscience kan dock dessa händelser ha en djupare inverkan – faktum är att de kan förändra hjärnans struktur. Forskning visar att kombinationen av barndomstrauma och stressen vid ett uppbrott kan öka vår sårbarhet för psykiska problem. Kan tidigare trauman och hjärtesorg verkligen förändra hjärnan? Klicka vidare för att ta del av vetenskapen kring denna överraskande koppling.