En fängslande framtidsvision
Om någon rånar dig på land anses personen vara en tjuv. Om det hela utspelar sig till sjöss har du dock att göra med en pirat. Sjöröveri har pågått lika länge som människor bedrivit handel till sjöss, men i början av 2000-talet tog det hela en ny och skrämmande vändning. Utanför Somalias kust, en region som plågas av instabilitet, förvandlade pirater Indiska oceanen till en laglös arena för både kapningar och gisslantagande.
Attackerna var till en början ganska små och oorganiserade, men det som började som isolerade incidenter blev snabbt en industri driven av krigsherrar, med vapen och en blomstrande ekonomi baserad på lösensummor. Sjöfartsrutter som tidigare förenat nationer och möjliggjort global handel blev plötsligt farliga och såväl regeringar som företag tvingades in i en riskfylld kamp för att skydda både fartyg och besättning.
Hur kom det sig att ett kämpande kustsamhälle blev epicentrum för modernt sjöröveri? Varför stannade det plötsligt upp? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!
År 2007 stod lastfartyg som färdades utanför Afrikas horn inför ett osynligt men ständigt närvarande hot. Somaliska pirater, beväpnade och desperata, gjorde utfall mot fartyg, redo att kapa dem. Besättningarnas försvar mot sådana attacker var minst sagt bristfälliga. Det de hade att tillgå var vattenslangar, säkra rum och desperata nödanrop.
De somaliska piraterna var brutalt effektiva. En liten motorbåt dök upp vid horisonten och närmade sig snabbt, och inom några minuter befann sig pirater vid sidan av skeppet, kastade upp en stege och klättrade ombord. Besättningen, som både var färre till antalet och obeväpnad, hade inget annat val än att ge upp eller hållas under pistolhot.
Väl ombord tog pirater kontroll över fartyget, samlade ihop besättningen och krävde en lösensumma. Rederier, regeringar och till och med familjer förväntades betala miljoner för att de skulle släppas. Utan betalning hotades gisslan av svält, tortyr eller till och med död.
Piraterna ville inte bara ha pengar; de krävde att det skulle gå snabbt. En del av gisslan gavs bara några dagar innan de hotades med att säljas till terroristgrupper som al-Shabaab. Dessa kapningar var mer än bara försök att få fördelar; det var noggrant uträknade utpressningsbrott.
Sjöröveriet uppstod inte ur luften. På 1990-talet kollapsade Somalias regering till följd av en militärkupp och landet splittrades. Utan en central myndighet bredde laglösheten ut sig. Kustsamhällen som en gång var beroende av fiske blev sårbara för utländsk exploatering.
Utan någon regering som kunde skydda Somalias vatten plundrade illegala fiskeflottor (främst från Iran och Jemen) landets 3 300 kilometer långa kustlinje. Dessa utländska trålare förstörde det lokala fisket och tömde havet på resurser som somaliska fiskare var beroende av för sin egen överlevnad.
Som om det inte räckte med utländskt överfiske ertappades europeiska företag med att olagligt dumpa giftigt och till och med radioaktivt avfall utanför Somalias kust. Detta förgiftade lokala vatten och skapade varaktiga hälsokriser i lokalsamhällena.
Några somaliska fiskare bestämde sig för att agera och bildade små milisgrupper för att patrullera vattnet. De klev ombord på utländska fiskebåtar och krävde betalning för "illegal" verksamhet. De ansåg sig inte vara kriminella; enligt dem själva försvarade de bara sitt hemland.
Försöken att skydda somaliska vatten utvecklades snabbt. Dessa så kallade "kustbevakningar" insåg att de kunde tjäna mer pengar på att kapa fartyg än att fiska. Övergången från skydd till sjöröveri skedde snabbt och var till stor del oundviklig.
Under 1990-talet och början av 2000-talet var det somaliska sjöröveriet ett mindre problem. Den globala sjöfartsindustrin såg bara en handfull incidenter varje år och de flesta var så okoordinerade att de inte fick internationell uppmärksamhet.
Tsunamin i Indiska oceanen 2004 skördade omkring 300 människoliv på Afrikas horn och förstörde den lilla ekonomiska stabilitet som Somalia hade kvar. Den utplånade fiskebyar, förgiftade vattenförsörjningen och tunnor med giftigt avfall dumpades till havs.
År 2005 var somaliska pirater mer än bara luggslitna fiskare. De hade moderskepp (stora fartyg som gjorde det möjligt för dem att attackera fartyg längre ut till havs) utrustade med GPS, satellittelefoner och till och med sjöfartsdatabaser för spårning av potentiella mål.
Piraterna upptäckte att lösensummor var mycket mer lönsamma än att bara råna fartyg. Den nya strategin blev således att hålla besättningsmedlemmar som gisslan och kräva miljonbetalningar.
Sjöröveri blev en fullfjädrad verksamhet. Krigsherrar investerade i piratbesättningar och tillhandahöll vapen, förnödenheter och underrättelser i utbyte mot en del av lösensumman. Pirater blev affärsmän och gisslan blev deras valuta.
År 2008 kapade somaliska pirater ett ukrainskt fartyg med militära vapen och de krävde 35 miljoner dollar för att ge tillbaka det. Detta uppmärksammades av globala makter som USA och Ryssland, som skickade krigsfartyg för att förhindra att lasten beslagtogs.
Ett år senare kapade somaliska pirater det amerikanska containerfartyget Maersk Alabama, vilket var piraternas första lyckade kapning av ett USA-flaggat fartyg sedan början av 1800-talet. Den amerikanska flottan svarade med dödligt våld och satte in krypskyttar för att eliminera piraterna.
Kapningarna av Maersk Alabama inspirerade den kritikerrosade filmen "Captain Phillips" (2013), med Tom Hanks i huvudrollen som containerfartygets kapten. Filmen fick sex nomineringar vid den 86:e Oscarsgalan.
År 2011 kontrollerade somaliska pirater nästan hälften av alla globala kapningar till havs. Över 1 200 gisslan togs det året och den genomsnittliga lösensumman sköt i höjden till fem miljoner dollar per fartyg. Lösensummorna översteg totalt 150 miljoner dollar.
Hela somaliska samhällen gynnades av sjöröveriet. Städerna åtnjöt ett ekonomiskt uppsving och pirater återinvesterade lösensummorna i företag, skolor och infrastruktur. I vissa områden skapades till och med en piratbörs där lokalbefolkningen kunde investera i kapningar.
Vissa pirater hävdade att de hämnades utländsk exploatering, men i takt med att kapningarna blev allt våldsammare och började riktas mot humanitära hjälpfartyg och dödade oskyldiga besättningsmedlemmar blev det svårare att smälta detta rättfärdigande. Sjöröveri handlade nu enbart om pengar och makt.
Högst upp i pirathierarkin fanns krigsherrar som bodde i överdådiga herrgårdar, körde dyra bilar och anordnade extravaganta fester. Sjöröveri hade blivit en lukrativ verksamhet – och krigsherrarna skördade de största vinsterna.
Många somaliska pirater arresterades, men det visade sig vara svårt att åtala dem. Länderna var oense om jurisdiktion och rättssystemen var bedrövligt oförberedda på internationella rättegångar om sjöröveri. En del pirater fängslades, men andra släpptes helt enkelt tillbaka till Somalia.
Regeringar och rederier agerade till slut. En ny marin insatsstyrka patrullerade somaliska vatten och rederier började anställa beväpnade vakter.
I syfte att förhindra attacker började fartyg färdas i konvojer, ofta eskorterade av militära fartyg. Många fartyg hade till och med taggtråd runt däck, säkra rum för besättningsmedlemmar och högtrycksvattenkanoner för att avvärja pirater.
Med utökad säkerhet och färre lätta mål kollapsade sjöröveriet. År 2015 hade den somaliska pirataktiviteten sjunkit till nära noll. Den en gång lukrativa industrin överlevde nu med nöd och näppe.
I och med att det somaliska sjöröveriet nästan har utrotats har uppmärksamheten flyttats till Guineabukten utanför Afrikas västkust. Nigerianska pirater kapar nu oljetankers i stället för lastfartyg, med liknande taktik men med ett annat ekonomiskt motiv: att stjäla olja som de anser har tagits från deras land.
I takt med att sjöröveriet minskade fann sig många unga somaliska män, som en gång betraktat sjöröveri som ett sätt att berika sig, utan framtidsutsikter. Arbetslösa återvände många till fattigdom, en del började ägna sig åt andra brott och ytterligare andra försökte sig på den farliga migrationsresan till Europa.
Även om sjöröveri var en kriminell verksamhet tillsköt den pengar i kämpande somaliska samhällen. När verksamheten upphörde blev de lokala ekonomierna lidande. Företag som levt på piratpengar kollapsade och hela städer fann sig i ett sämre läge än innan sjöröveriet började.
Lyckan med insatserna mot sjöröveri kan tillskrivas ständiga patruller till sjöss, men det öppna havet är stort och det är nästan omöjligt att övervaka varje fartyg. Än i dag är somaliska vatten riskfyllda och vissa fruktar att sjöröveri kan bubbla upp till ytan igen om vaksamheten avtar.
Sjöröveri är inte unikt för Somalia. I allt från Karibien på 1700-talet till dagens Sydostasien har verksamheten frodats i laglösa regioner där desperata människor söker nya möjligheter. Så länge dessa förhållanden finns kvar kommer sjöröveriet också att göra det, i en eller annan utsträckning.
Källor: (The Sunday Diplomat) (International Maritime Bureau) (Sahan Research) (World Bank)
Somaliska piraters uppgång och fall
Från desperata fiskare till miljonärskrigare
LIVSSTIL Somalia
Om någon rånar dig på land anses personen vara en tjuv. Om det hela utspelar sig till sjöss har du dock att göra med en pirat. Sjöröveri har pågått lika länge som människor bedrivit handel till sjöss, men i början av 2000-talet tog det hela en ny och skrämmande vändning. Utanför Somalias kust, en region som plågas av instabilitet, förvandlade pirater Indiska oceanen till en laglös arena för både kapningar och gisslantagande.
Attackerna var till en början ganska små och oorganiserade, men det som började som isolerade incidenter blev snabbt en industri driven av krigsherrar, med vapen och en blomstrande ekonomi baserad på lösensummor. Sjöfartsrutter som tidigare förenat nationer och möjliggjort global handel blev plötsligt farliga och såväl regeringar som företag tvingades in i en riskfylld kamp för att skydda både fartyg och besättning.
Hur kom det sig att ett kämpande kustsamhälle blev epicentrum för modernt sjöröveri? Varför stannade det plötsligt upp? Klicka dig igenom det här galleriet för att ta reda på det!