Kom ditt land med på listan?
Soniska vapen, även kallade ljudkanoner, drivs av ljudvågor som syftar till att försvaga, desorientera eller skada individer. De påverkar offren både fysiskt och psykologiskt. Även om de vanligtvis marknadsförs som icke-dödliga har användningen av dessa inom militär, brottsbekämpning och hemliga operationer gett upphov till allvarliga etiska betänkligheter.
Nyligen inträffade incidenter, som de påstådda attackerna mot amerikanska diplomater på Kuba och Kina, har kastat nytt ljus över de potentiella farorna. I Serbien, efter rapporter om att ett ljudvapen använts vid en fredlig demonstration mot korruption, har kraven på en oberoende utredning ökat och rättighetsgrupper och oppositionstjänstemän driver nu på för rättsliga åtgärder mot de ansvariga.
Klicka vidare för att läsa mer om ljudvapen!
Ljudvapen avger vissa specifika frekvenser, som påverkar människors perception och fysiologi. Infraljud (under 20 Hz) kan framkalla illamående och desorientering, medan ultraljud (över 20 000 Hz) kan tränga in i vävnader och orsaka smärta.
Vissa vapen avger öronbedövande ljud i syfte att skingra folkmassor, medan andra avger ljudvågor i riktade strålar, som kan göra inre skada utan att orsaka synliga skador.
Historiskt sett har ljud varit ett psykologiskt vapen. Forntida kinesiska och romerska arméer använde krigstrummor, horn och stridsrop för att skrämma fienden.
Aztekerna använde sig av dödsvisslor som avgav skräckinjagande skrik. Även om de var primitiva jämfört med dagens ljudvapen visar dessa taktiker på en tidig förståelse för ljudets förmåga att påverka fienden.
Under andra världskriget störde sovjeterna de tyska styrkorna i Stalingrad med argentinsk tango, medan amerikanska styrkor i Vietnam använde ljud som ett led i psykologisk krigföring mot sina motståndare.
Ett av de mest använda ljudvapnen i dag är en så kallad Long-Range Acoustic Device (LRAD). Den är utformad för militär och brottsbekämpning och avger en fokuserad ljudstråle på upp till 162 decibel.
Den har använts för kravallkontroll, för att avskräcka somaliska pirater och till och med under protester i Ferguson i Missouri 2014, vilket gav upphov till oro för övervåld.
Sedan 2016 har amerikanska diplomater i Kuba, Kina och Ryssland rapporterat mystiska hälsoproblem, bland annat yrsel, hörselnedsättning, huvudvärk och kognitiva svårigheter.
Fenomenet, som kallas Havannasyndromet, har drabbat underrättelseofficerare och ambassadpersonal och många har spekulerat om orsaken. Vissa experter tror att soniska eller mikrovågsvapen kan ligga bakom det hela, även om det saknas definitiva bevis.
Det teoretiseras om allt från riktade energiattacker till masspsykogen sjukdom. Om det kan bevisas skulle dessa incidenter utgöra ett av de första bekräftade fallen av användning av ljudvapen för spionage, vilket ger upphov till allvarliga diplomatiska och säkerhetsmässiga problem.
Regeringar har tidigare använt ljudutrustning för att skingra protester. År 2009 använde polisen i Pittsburgh LRAD mot G20-demonstranter, vilket orsakade tillfällig hörselnedsättning. Kritiker hävdar att dessa vapen kränker mänskliga rättigheter och bör förbjudas i icke-krigsmiljöer.
Serbien bevittnar sina största protester i historien, drivna av allmänhetens upprördhet över korruption, misskötsel och den tragiska kollapsen av en järnvägsstation i Novi Sad som hade ihjäl 15 människor.
Den 15 mars, under en massiv demonstration i Belgrad, höll demonstranterna 15 tysta minuter för att hedra offren. Plötsligt stördes sammankomsten av ett gällt oväsen, vilket orsakade panik och ledde till anklagelser om att myndigheterna hade använt ljudvapen för att skingra folkmassan.
President Aleksandar Vučić avfärdade anklagelserna som en "vidrig lögn" och insisterade på att ingen sådan anordning hade använts. Han lovade en utredning men varnade också för att de som sprider "lögner" bör åtalas.
Ljudvapen har testats även för marint försvar. Den amerikanska flottan utvecklade Acoustic Hailing Device (AHD) för att avskräcka fientliga dykare, medan vissa fartyg använder ljud med hög decibel för att driva bort närmande hot.
År 2005 använde ett kryssningsfartyg en LRAD för att avvärja somaliska pirater, vilket visade vapnets effektivitet vid icke-dödligt försvar till havs.
Ljudvapen orsakar inte bara fysisk skada; de kan även användas för att psyka motståndaren. År 1989 bombarderade amerikanska styrkor Panamas diktator Manuel Noriega med öronbedövande rockmusik för att tvinga honom att kapitulera.
Under förhören på Guantánamo Bay utsattes fångarna för hög, repetitiv musik i syfte att framkalla stress och desorientering.
År 2004 utsatte amerikanska styrkor i Falluja al-Qaida-styrkor för förolämpningar med hjälp av Humvees med högtalare. Pentagon använde också LRAD för kontroll av folkmassor, som avgav upp till 149 dB.
Trots att de marknadsförs som icke-dödliga kan ljudvapen, särskilt de med ljudvågor med hög decibel, allvarligt påverka människors hörsel.
Exponering för intensiva ljudfrekvenser kan leda till permanent hörselnedsättning, tinnitus (ringningar i öronen) eller nedsatt förmåga att uppfatta vissa frekvenser.
Den fysiska skadan som orsakas av dessa vapen kan hålla i sig långt efter exponeringen. Offren kan drabbas av kronisk smärta, yrsel och kognitiva nedsättningar som kan påverka deras livskvalitet i flera år framöver.
Förutom fysisk skada kan ljudvapen orsaka psykologiskt lidande. Höga ljud eller höga ljudstötar kan orsaka ångest, panikattacker och betydande känslomässig stress.
I extrema fall kan den intensiva stress som orsakas av ljudvapen resultera i långsiktiga psykiska problem, däribland PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), vilket avsevärt påverkar människors välbefinnande.
På grund av deras skadliga verkan ger användningen av ljudvapen i civila sammanhang upphov till allvarliga betänkligheter rörande mänskliga rättigheter eftersom nämnda användning kan kränka rätten till hälsa och skydd mot tortyr eller grym behandling.
Länder som Tyskland och Schweiz har reglerat användningen av ljudvapen, särskilt i civila sammanhang, i syfte att balansera fördelarna med brottsbekämpning med behovet av att skydda allmänhetens välbefinnande och säkerhet.
Till skillnad från kemiska och biologiska vapen, som uttryckligen är förbjudna enligt internationella fördrag som konventionen om kemiska vapen och konventionen om biologiska vapen, omfattas ljudvapen inte av några specifika globala regler som förbjuder användningen av desamma. Avsaknaden av omfattande fördrag som reglerar ljudvapen gör användningen mer rättsligt tvetydig och ger upphov till betänkligheter rörande ansvarsskyldighet.
I takt med att oron för missbruk av ljudvapen växer efterlyser många människorättsorganisationer och juridiska experter strängare internationella regler.
Dessa grupper uppmanar globala ledare att utveckla tydligare riktlinjer och fördrag i syfte att förhindra missbruk av ljudbaserade vapen i icke-krigsmiljöer, särskilt när det gäller kontroll av folkmassor eller politiskt undertryckande.
Källor: (CNN) (BBC) (Deutsche Welle) (History)
Soniska vapen: vetenskapen, historien och kontroversen kring ljudbaserad krigföring
Serberna ber om utredning av sonisk attack vid fredlig demonstration
LIVSSTIL Long-range acoustic device
Soniska vapen, även kallade ljudkanoner, drivs av ljudvågor som syftar till att försvaga, desorientera eller skada individer. De påverkar offren både fysiskt och psykologiskt. Även om de vanligtvis marknadsförs som icke-dödliga har användningen av dessa inom militär, brottsbekämpning och hemliga operationer gett upphov till allvarliga etiska betänkligheter. Nyligen inträffade incidenter, som de påstådda attackerna mot amerikanska diplomater på Kuba och Kina, har kastat nytt ljus över de potentiella farorna. I Serbien, efter rapporter om att ett ljudvapen använts vid en fredlig demonstration mot korruption, har kraven på en oberoende utredning ökat och rättighetsgrupper och oppositionstjänstemän driver nu på för rättsliga åtgärder mot de ansvariga. Klicka vidare för att läsa mer om ljudvapen!