Detta säger vetenskapen om tonåringars mentala hälsa
Den tredje säsongen av HBO:s "The White Lotus" utspelar sig på Koh Samui i Thailand och lorazepam, ett ångestdämpande läkemedel, spelar en framträdande roll. Parker Poseys karaktär Victoria Ratliff är starkt beroende av läkemedlet i fråga och blandar det ofta med alkohol. Hennes man Timothy missbrukar det också, vilket kastar ljus över faran med bensodiazepinberoende.
I serien används medicinen främst för att locka till skratt, men verkligheten är långt mer komplex och riskfylld. Vad är det för läkemedel egentligen? Är det så beroendeframkallande som det framställs? Vilka är farorna med att blanda det med alkohol?
Klicka vidare för att ta reda på det!
Bensodiazepiner (benso) är läkemedel som ordineras för behandling av ångest, sömnlöshet, muskelspasmer och kramper. De stimulerar GABA-receptorerna (gamma-aminosmörsyra), som är en signalsubstans som bromsar hjärnans aktivitet och främjar avslappning.
Några vanliga bensodiazepiner är Xanax (alprazolam), Valium (diazepam), Ativan (lorazepam) och Klonopin (klonazepam). Även om det är effektivt för kortvarig användning kan långvarigt bruk leda till beroende, tillvänjning och abstinenssymptom.
Benso ökar GABA:s lugnande effekter, vilket bidrar till att minska överaktivitet i nervsystemet samt motverka ångest och muskelspänningar. Av denna anledning är de bra vid panikattacker och akuta stressituationer.
Med tiden anpassar sig dock hjärnan till förekomsten av dessa läkemedel och minskar den naturliga GABA-produktionen. Detta kan leda till tillvänjning, vilket innebär att högre doser behövs, samt beroende, som gör att hjärnan förlitar sig på benso för att alls fungera.
Bensodiazepiner verkar snabbt, ofta inom några minuter eller timmar, vilket gör dem effektiva vid svår ångest och sömnstörningar. De ger snabb lindring av panikattacker och hjälper musklerna att slappna av.
Trots detta har de biverkningar som dåsighet, yrsel, koordinationssvårigheter och minnesproblem. Även kortvarig användning kan försämra den kognitiva funktionen och öka risken för fall, särskilt bland äldre vuxna.
Vid daglig användning av bensodiazepiner uppstår tillvänjning, vilket innebär att man behöver öka dosen för att få samma effekt. Med tiden blir hjärnan beroende, vilket gör det svårare att hantera stress och ångest på ett naturligt sätt.
Användare kan uppleva återfallsångest och abstinenssymptom mellan doserna, vilket leder till ökad användning och en cykel av långsiktigt beroende.
Benso ger tillfällig symptomlindring men tar inte itu med grundorsakerna till ångest. I stället för att skapa naturliga copingmekanismer blir användarna beroende av medicinering för känslomässig stabilitet.
Långvarig användning kan leda till paradoxal ångest, där symptomen förvärras med tiden. När läkemedelseffekten avtar kompenserar hjärnan med ökad ångest, vilket skapar en cykel av beroende.
Bensodiazepiner och alkohol hämmar nervsystemets aktivitet och saktar ned andningen, hjärtfrekvensen och hjärnans funktion. När de kombineras intensifieras dessa effekter, vilket ökar risken för överdosering.
Även små mängder alkohol kan orsaka svår dåsighet, blackouts och andningssvikt. Många oavsiktliga överdoser inträffar när människor ovetande blandar dessa ämnen.
Plötslig utsättning av bensodiazepiner kan utlösa allvarliga abstinenssymptom, bland annat panikattacker, hallucinationer och kramper. Nervsystemet går helt enkelt på knäna utan läkemedlet.
En gradvis nedtrappningsprocess är nödvändig för att undvika farliga biverkningar. Medicinsk övervakning rekommenderas för att minska abstinenssymptom och säkerställa en säkrare övergång från medicineringen.
Genom att minska dosen gradvis under några veckor eller månader kan hjärnan anpassa sig på ett säkert sätt. Vissa läkare rekommenderar till och med att man byter till en mer långverkande bensodiazepin, som diazepam, innan nedtrappning.
Bensodiazepinberoende utvecklas när kroppen behöver läkemedlet för att fungera normalt. Användare kan uppleva abstinenssymptom, ta högre doser eller känna sig oförmögna att fungera alls utan det.
Beroende uppstår när användningen blir tvångsmässig, vilket ofta leder till "läkarshopping", hemlighetsmakeri och riskfyllda beteenden. Det är viktigt att snappa upp dessa tecken tidigt för kunna att söka hjälp innan beroendet förvärras.
Långvarig användning av bensodiazepiner kan orsaka minnesförlust, koncentrationssvårigheter, känslomässig avtrubbning och ökad risk för demens.
Vissa användare upplever paradoxala reaktioner, såsom agitation, aggression och irritabilitet. Dessa oväntade effekter gör bensodiazepiner oförutsägbara och eventuellt farliga vid långvarigt bruk.
Abstinenssymptomen kan hålla i sig i flera veckor eller till och med månader, beroende på dosering och användningstid. Vanliga symptom är sömnlöshet, muskelsmärta, irritabilitet och ökad ångest.
I allvarliga fall kan abstinens orsaka kramper, psykos och långvarig psykologisk stress. En långsam, medicinskt övervakad nedtrappning är av yttersta vikt för att minimera dessa risker.
Vid ångest ger SSRI-preparat som Prozac, Lexapro och Zoloft långsiktig lindring utan risk för beroende. Buspiron är ett annat icke-beroendeframkallande alternativ.
Vid sömnlöshet kan naturläkemedel som melatonin och magnesium samt förbättrad sömnhygien hjälpa. Terapi och livsstilsförändringar är ofta mer effektiva för behandling av kronisk ångest än enbart medicinering.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en beprövad metod för behandling av ångest. Det hjälper individer att identifiera och omformulera negativa tankemönster, vilket minskar beroendet av medicinering.
Till skillnad från bensodiazepiner, som ger tillfällig lindring, möjliggör terapi varaktig förändring genom att lära ut strategier för hantering av stress, panikattacker och påträngande tankar på ett effektivt sätt.
Regelbunden motion, meditation och andningstekniker lugnar naturligt nervsystemet och minskar ångestsymptom utan medicinering. En välbalanserad kost spelar också en viktig roll för den mentala hälsan.
Genom att dra ned på koffeinet och alkoholen, upprätthålla sunda sömnrutiner och delta i sociala aktiviteter kan man aktivt förbättra den känslomässiga motståndskraften och det allmänna välbefinnandet.
Bensodiazepiner må ge effektiv lindring på kort sikt, men riskerna på lång sikt är större än fördelarna. Beroende, kognitiv försämring och abstinenssymptom gör nämnda läkemedel olämpliga för behandling av kronisk ångest.
Om du eller någon du känner är beroende av bensodiazepiner går det att förhindra långsiktig skada genom att söka adekvat medicinsk vägledning och utforska säkrare alternativ. Kännedom om riskerna är avgörande för att fatta välgrundade beslut om den drabbades psykiska hälsa.
Källor: (Everyday Health) (Healthline) (Verywell Health)
Rätt och fel om lorazepam i "The White Lotus"
Benso ger kortvarig ångestlindring, som Parker Poseys karaktär visar, men vad innebär långvarig användning?
HÄLSA Lorazepam
Den tredje säsongen av HBO:s "The White Lotus" utspelar sig på Koh Samui i Thailand och lorazepam, ett ångestdämpande läkemedel, spelar en framträdande roll. Parker Poseys karaktär Victoria Ratliff är starkt beroende av läkemedlet i fråga och blandar det ofta med alkohol. Hennes man Timothy missbrukar det också, vilket kastar ljus över faran med bensodiazepinberoende.
I serien används medicinen främst för att locka till skratt, men verkligheten är långt mer komplex och riskfylld. Vad är det för läkemedel egentligen? Är det så beroendeframkallande som det framställs? Vilka är farorna med att blanda det med alkohol?
Klicka vidare för att ta reda på det!