Amerikanska ledare och deras militära beslut
Den 11 september 2001 flög ett flygplan rakt in i sidan av Pentagon i Arlington, Virginia under den mer omfattande terrorattacken som även drog med sig tvillingtornen World Trade Center i New York City i fallet. Ironiskt nog skedde attacken mot USA:s försvarsdepartements högkvarter exakt 60 år efter att byggandet av den ikoniska byggnaden hade påbörjats. Historien bakom Pentagon är sannerligen fascinerande och den spelar till och med en betydande roll i Hollywoods filmskapande.
Klicka vidare för att få veta mer om det största kontorskomplexet i världen.
Pentagon är en av de mest kända byggnaderna i hela världen. Den tjänar som högkvarter för USA:s försvarsdepartement.
Ironiskt nog påbörjades byggandet av Pentagon den 11 september 1941.
I och med att stål krävdes för krigsinsatsen valde man istället att bygga Pentagon med hjälp av betong, vilken delvis bestod av cirka 700 000 ton sand som muddrats från floden Potomac.
Arbetet slutfördes den 15 januari 1943, delvis accelererat av attacken mot Pearl Harbor den 7 december 1941 och USA:s inträde i andra världskriget. Ett mycket slitsamt byggnadsschema med flera skift och 24-timmarsdagar bidrog också till att man kunde inviga byggnaden mycket snabbt. På bilden ses Pentagon under byggandet i november 1942.
Pentagon är uppkallad efter sina fem sidor och är världens största kontorsbyggnad. Den spänner över en yta på 150 tunnland.
Byggnaden står rest 23 meter över marken, eller fem våningar. Var och en av dess fem sidor är 280 meter lång. Det finns fem ringkorridorer per våning med mer än 27 km korridorer.
Hur kommer det sig att man valde en femsidig byggnad? Faktum är att Pentagons design kom från tidigare ritningar på en ny byggnad för krigsdepartementet som skulle ta form på en plats som kallas Arlington Farms, en bit mark mer eller mindre femkantig till formen. Med tiden valde man dock en annan plats, men planerna för byggnaden, även den femkantig, var så långt framskridna att det inte vore särskilt praktiskt att ändra designen. Och oavsett hur det låg till med den saken var president Franklin D. Roosevelt mycket förtjust i idén. "Jag gillar det eftersom inget liknande någonsin har gjorts på det här sättet tidigare" citerades Roosevelt då han kommenterade formen på den planerade nya krigsdepartementsbyggnaden.
Den totala kostnaden för att utveckla och bygga Pentagon uppgick till över 83 miljoner US-dollar, vilket inkluderade köp av mark, byggande av externa anläggningar och Pentagon-lagunen, såväl som konstruktion av själva byggnaden. För att sätta den siffran i perspektiv motsvarade 83 miljoner US-dollar 1943 cirka 1,3 miljarder dollar 2021.
Faktum är att Pentagons första anställda hade flyttat in den 30 april 1942, cirka nio månader innan anläggningen var helt och hållet i drift. Under de första åren hade inte alla telefon på skrivbordet, så vissa budbärare tog sig längs de långa korridorerna på rullskridskor. På bilden ses telefonister som hanterade Pentagon-växeln i början av 1950-talet.
Man ansåg att Pentagon var för stor för att tjäna något praktiskt syfte i fredstid, så idéer om hur man kunde använda byggnaden efter andra världskriget inkluderade bland annat att bygga om den till ett sjukhus eller ett universitet. Ett högkvarter för USA:s veterandepartement fördes också på tal, men den amerikanska armén gick inte med på något av det.
Under tiden efter andra världskriget definierades Pentagons roll av allt tilltagande spänningar kopplade till kalla kriget och rivalitet mellan USA och Sovjetunionen. En stundande kärnvapenkonflikt var en mycket skrämmande realitet. Pentagon kom slutligen att bli högkvarter för armén, flottan och flygvapnet under Förenta staternas försvarsdepartement. På bilden ses ett NATO-möte som ägde rum i Pentagon den 10 juni 1949.
Koreakrigets utbrott år 1950 försatte återigen Pentagon i högsta beredskap. På bilden ses general Douglas MacArthur (till höger) och hans personal vid frontlinjerna ovanför Suwon, Korea.
När Koreakriget var över i mitten av 1950-talet hade Pentagon blivit något av en turistattraktion. Byggnaden hade till och med en kunglig besökare i form av drottningmodern, som tog en tur genom delar av anläggningen tillsammans med första damen, Mamie Eisenhower. Paret ses här på bild inne på Pentagons apotek.
I oktober 1967 blev Pentagon främsta fokus för protesterna mot kriget i Vietnam. Byggnaden sågs som en symbol för USA:s växande militära dominans i världen och med den en allt mer krigförande hållning i den Sydostasiatiska konflikten. På bilden hållande i grafiskt illustrerade anti-vietnamesiska krigsaffischer ses medlemmar av "Women's Strike for Peace" då de armbågar sig fram till Pentagons portar. Byggnadens huvudentré var låst i 30 minuter då kvinnorna stormade dörrarna i ett försök att ta sig in.
På denna berömda bild som togs vid Pentagon den 21 oktober 1967 stoppar George Harris nejlikor i vapentunnor under demonstrationerna mot kriget. Omkring 35 000 demonstranter marscherade mot Pentagon för att där mötas av beväpnade federala trupper. Som tur var avfyrades inte ett enda skott och ingen dödades.
År 1971 läcktes små delar av rapporten "Report of the Office of the Secretary of Defense Vietnam Task Force" på uppdrag av USA:s försvarsminister Robert McNamara 1967 till pressen. Katharine Graham, utgivare på The Washington Post, och Ben Bradlee, dess verkställande redaktör (båda på bilden), dök upp tillsammans vid USA:s tingsrätt i Washington, DC den 21 juni 1971, efter en utfrågning om tidningens begäran om att publicera vad som då hade blivit känt som Pentagon Papers, de hemliga dokumenten som beskrev Amerikas krigföring i Vietnam. De sekretessbelagda dokumenten släpptes så småningom i sin helhet år 2011.
Inledningen av Operation Desert Shield år 1990 och det efterföljande gulfkriget fick Pentagon att spela en central roll som svar på den irakiska ledaren Saddam Husseins oprovocerade invasion och annektering av Kuwait. På bilden ses US Joints stabschef General Colin Powell då han talar med journalister i Pentagon.
År 1992 utropades Pentagonbyggnaden till ett nationellt historiskt landmärke.
Den amerikanska regeringen och Hollywood har alltid haft mycket nära band. Den första filmen som vann en Oscar, "Wings" från 1927, var en film om första världskriget som gjordes med stöd från US Air Force.
På samma sätt har filmskapare och Pentagon länge samarbetat kring projekt för att ge filmer äkthet och försvarsdepartementet (DOD) publicitet. Till exempel gav Pentagon producenterna av "Top Gun" (1986) ovärderligt tekniskt bistånd. Filmen blev en riktig kassasuccé och fungerade i praktiken som en flashig, stjärnspäckad rekryteringsfilm för den amerikanska flottan.
Filmen "Air Force One" med Harrison Ford i huvudrollen som USA:s president James Marshall producerades med stöd av input från Pentagon.
I utbyte mot sitt stöd lägger sig ibland Pentagon i produktionen av filmerna. I en scen i Bondfilmen "Goldeneye" tyckte DOD-tjänstemän inte om tanken på att en amerikansk amiral skulle luras och dödas så lätt. Med anledning av detta ändrade man tjänstemannens nationalitet fransk.
En omfattande renovering och uppgradering av Pentagonbyggnaden påbörjades i slutet av 1994. Rekonstruktion var fortfarande i full gång när denna satellitbild togs av Pentagon den 7 september 2001.
Fyra dagar senare, på morgonen den 11 september 2001, händelsevis 60-årsjubileet för Pentagons första spadtag, kraschades medvetet en Boeing 757, American Airlines Flight 77, styrd av al-Qaida-anslutna kapare, medvetet in i Pentagons västra sida.
Under tiden attackerna ägde rum, och eftersom Pentagon höll på att renoveras, var många kontor lediga. Attacken hade dock ihjäl alla 64 personer på planet, inklusive de fem kaparna, och 125 personer som befann sig i Pentagon.
Pentagonbyggnaden stod fortfarande i lågor efter nattens inbrott och räddningsarbetet fortsattes.
Ännu fler av Pentagons personal skulle ha dött om det inte vore för att området som träffades på sidan av Heliportfasaden var den sektion som var bäst förberedd för en sådan attack. Renovering av området, komplett med stålförstärkningar, höll det från att kollapsa helt i 30 minuter, vilket möjliggjorde att hundratals människor kunde kräla ut i säkerhet.
Pentagon Memorial uppmärksammar de 184 oskyldiga offren för attacken den 11 september mot Pentagonbyggnaden. Minnesbänkar (184 av dem), tillägnade var och en av offren och organiserade i en tidslinje utifrån deras åldrar, är utplacerade på marken precis utanför den plats där jetplanet träffade byggnaden.
Förutom det permanenta minnesmärket vecklas en amerikansk flagga ut varje år på den upplysta sidan av Pentagon som skadades i attacken, detta för att uppmärksamma årsdagen för terrorattackerna den 11 september.
Källor: (History) (The Guardian) (Los Angeles Times) (Capitol Markets) (The Pentagon Tours) (Tampa Bay Times) (Department of Defense) (Academia)
Se även: Turistmål som terrorister riktat in sig på efter den 11 september
Hur Pentagon har överlevt historien
Pentagonbyggnaden föll nyligen offer för en tragedi, men det är inget nytt med tanke på dess historia
LIVSSTIL Pentagon
Den 11 september 2001 flög ett flygplan rakt in i sidan av Pentagon i Arlington, Virginia under den mer omfattande terrorattacken som även drog med sig tvillingtornen World Trade Center i New York City i fallet. Ironiskt nog skedde attacken mot USA:s försvarsdepartements högkvarter exakt 60 år efter att byggandet av den ikoniska byggnaden hade påbörjats. Historien bakom Pentagon är sannerligen fascinerande och den spelar till och med en betydande roll i Hollywoods filmskapande.
Klicka vidare för att få veta mer om det största kontorskomplexet i världen.