Fascian är trådig bindväv som omger varje del av kroppen. Den stöder muskler, celler, nerver, leder, ligament, senor och ben.
Det finns två typer av fascia: tät och lös. Båda typer underlättar rörelse.
Tät fascia utgörs av starka kollagenfibrer. Den ger kroppen sin form genom att hålla muskler, organ, blodkärl och nerver på plats. Tät fascia stabiliserar lederna och hjälper musklerna att dra ihop sig och sträckas ut.
Muskler, leder och organ kan glida friktionsfritt mot varandra tack vare den hala lösa fascian mellan dem.
Frisk fascia är flexibel och sträcker sig tillsammans med dig. Omvänt, när den är tight kan den orsaka begränsad rörelseförmåga och andra smärtsamma hälsotillstånd.
Kollagen är ett protein som ger styrka och flexibilitet. Fascian består till största delen av kollagen, men är mjuk och lös och utgörs av flera lager.
En vätska som kallas hyaluronan finns mellan varje lager av fascia. Den hjälper fascian att sträcka sig när du rör dig.
Trauma och inflammation kan torka ut hyaluronan i kroppen och skada fascian. När den dras åt begränsar fascia rörelsen av muskler och vävnader, vilket orsakar smärta.
Fascia ger kroppen styrka. Den separerar inte bara musklerna för att lätta på spänningar utan understödjer också ledstabilitet och rörelse för att förbättra cirkulationen. Den gör det möjligt för alla kroppsliga system att arbeta tillsammans.
Det finns fyra olika fascialager i kroppen. Fascian är antingen ytlig, djup, visceral eller parietal.
Den ytliga fascian ligger direkt under huden och är det yttersta lagret. Den består av flera membran, såväl som löst packade kollagen- och elastinfibrer.
Den ytliga fascian är tjockast i bröstet och ryggen och blir tunnare i armar och ben. Den hjälper till att skapa strukturer i kroppen där den innehåller muskelfibrer.
Detta är fascian som omger ditt muskuloskeletala system, som täcker muskler, ben, senor, brosk, nerver och blodkärl.
Hjärtat, lungorna och organen i buken är omgivna av ett lager av visceral fascia.
Väggarna i vissa kroppshåligheter, till exempel bäckenet, är kantade med parietal fascia.
Fascian blir gummiaktig och skrynklar vid bristande fysisk aktivitet. Omvänt kan repetitiva rörelser som överanstränger en del av kroppen, såväl som trauma orsakad av operation eller skada, skada fascian.
År 2007 fann en anatomiprofessor att fascian lever med nervändar, varför det kan vara en källa till smärta. Ju längre den förblir skadad eller inflammerad, desto känsligare blir den.
Om du är stillasittande i långa perioder kan fascian förkortas. Den blir styv, stelnar och bildar vidhäftningar. Dessa sammanväxningar begränsar rörligheten och med tiden kan inaktivitet leda till en förändring i fascians form.
Eftersom fascian består av en matris av fibrer, där den är kort eller klibbig i en del av kroppen, kan den orsaka smärta och dysfunktion på andra ställen i kroppen. Kroppen kan då, på grund av klämning eller utdragning, kompensera genom att ändra hur den rör sig.
Att hålla fascian stark och elastisk understödjer hela kroppens hälsa. Det finns ett antal sätt att upprätthålla integriteten hos kroppens fascia.
Rör dig så mycket du kan och begränsa tiden du sitter still. Styrketräning hjälper till att hålla fascian stark, såväl som aktiviteter som involverar olika rörelser: simning, dans, hoppning och tennis, till exempel.
Vid sidan av att röra på sig är det som bekant bra för fascian att dricka vatten under dagen, så att den glider lättare. Det finns många fördelar med att upprätthålla god vätskebalans, och det här är ännu en!
Stretching kan hjälpa till att minska smärta och inflammation genom att hålla fascian flexibel. Ställ dig upp från skrivbordet när du har möjlighet och sträck på dig för att hålla fascian i gott skick.
Kom ihåg att vara uppmärksam på din hållning under dagen. Att sjunka ihop kan göra att fascian drar ihop sig, och om du sitter så tillräckligt länge kan hållningen bli lidande. Sitt upprätt för att hjälpa till att hålla fascian frisk.
Om fascian har blivit tight kan du ha smärtsamma triggerpunkter runt om i kroppen. Det finns flera metoder som kan vara till hjälp.
Yoga är ett bra sätt att stretcha ut ordentligt. Många poser som hålls i yoga kan hjälpa till att lindra smärtan som orsakas av åtstramad fascia.
Om du har en smärtsam triggerpunkt kan du testa värme för att minska obehag. Att lägga en varmvattenflaska eller värmedyna på området, eller ta ett varmt bad eller dusch, kan hjälpa till att lossa knutar.
Akupunktur kan användas för att släppa på spänningar i de påverkade områdena. Var noga med att hitta en certifierad akupunktör som sätter nålarna där det smärtar för att lindra fascial spänning.
Foam rollers har blivit mycket populära i och med den ökade medvetenheten om fascians hälsa. Genom att rulla över de områden som håller spänningar kan du hjälpa till att lindra dem.
En massageterapeut med erfarenhet av myofascial friläggning kan hjälpa dig att arbeta igenom eventuella triggerpunkter.
I likhet med en foam roller (men mer intensivt) manipulerar och tillämpar en massagepistol tryck för att släppa på fascian i ett visst område.
Källor: (Cleveland Clinic) (The New York Times) (Johns Hopkins Medicine)
Fascians betydelse avfärdades till stor del fram till början av 2000-talet. Varför? Tja, brist på forskning till att börja med. Vi har dock sedan dess lärt oss en hel del om vilken roll denna vävnad spelar i kroppen.
Nyfiken? Klicka igenom det följande galleriet för att ta del av fascinerande fakta om fascia.
Är fascia nyckeln till bättre hälsa?
Bindväven håller musklerna på plats
HÄLSA Fascia
Vi styr inte vårt begär att stretcha, men vet du varför kroppen skickar dessa signaler? Det är ett sätt att släppa spänningar i fascian. Fascia är den bindväv som omger muskler, organ och blodkärl. När vi stretchar håller vi fascian flexibel och mättad med syre.
Fascians betydelse avfärdades till stor del fram till början av 2000-talet. Varför? Tja, brist på forskning till att börja med. Vi har dock sedan dess lärt oss en hel del om vilken roll denna vävnad spelar i kroppen.
Nyfiken? Klicka igenom det följande galleriet för att ta del av fascinerande fakta om fascia.