En studie från Stanford visar att åldrandet påskyndas i dessa åldrar
Under de senaste åren, särskilt sedan 2020, har det skett en märkbar ökning av antalet vuxna som diagnostiseras med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ett tillstånd som en gång främst förknippades med barn. Många vuxna upptäcker nu att deras svårigheter att fokusera, organisera sig och kontrollera sina impulser kan bottna i odiagnostiserad ADHD.
Vad beror då denna ökning på? Rör det sig om ökad medvetenhet och minskad stigmatisering, eller spelar teknik också en roll – och i sådana fall, i vilken utsträckning?
Klicka vidare för att ta reda på mer om ADHD och ökningen av vuxendiagnoser.
Enligt ny forskning har cirka 6,8 procent av alla vuxna i världen ADHD, vilket är en ökning från 4,4 procent år 2003. Detta motsvarar ungefär 366 miljoner vuxna – ungefär lika många som befolkningen i USA.
Ouppmärksam ADHD kännetecknas av att den drabbade inte är uppmärksam på detaljer, inte kan följa eller förstå instruktioner, är distraherad, inte kan koncentrera sig eller hålla sig på rätt spår samt undviker uppgifter som innebär ansträngning.
Symptom på hyperaktiv/impulsiv ADHD är bland annat att personen inte kan sitta stilla, pratar överdrivet mycket, avbryter andra, talar i fel ordning och ofta reser sig från sittande.
Personer med kombinerad ADHD uppvisar symptom på både ouppmärksam och hyperaktiv/impulsiv ADHD. Detta är den vanligaste formen.
Barn med ADHD kan ha svårt att utföra vardagliga uppgifter som att gå och lägga sig, göra sig redo för skolan i tid och hålla ordning.
Vuxna med ADHD kan ha svårt med organisering och tidshantering. De kan ha svårt att fokusera och slutföra uppgifter samt hantera stress.
Den exakta orsaken till ADHD är okänd, men det är ofta ärftligt. Andra potentiella faktorer är för tidig födsel, låg födelsevikt samt exponering för rökning, alkohol eller droganvändning under graviditeten.
Forskning pågår, men en studie publicerad i Journal of the American Medical Association fann att frekvent användning av digitala medier – som sociala medier, spel, sms och streaming – ökar risken för att utveckla ADHD-symptom med nästan tio procent.
Enligt en omfattande studie från BMC Public Health bör smartphoneanvändning begränsas till 60 minuter per dag för att förhindra koncentrationssvårigheter relaterade till teknikanvändning.
Eftersom människor förväntas multitaska och hantera konstant stimulans från teknik och olika skärmar kan de få svårare att hålla fokus.
Experter tror att kopplingen mellan teknikanvändning och koncentrationssvårigheter kan bero på det faktum att människor som ständigt använder teknik har färre möjligheter att låta hjärnan vila.
Forskare försöker fortfarande komma fram till huruvida människor överdriver sin internetanvändning för att de har ADHD eller om de utvecklar ADHD som ett resultat av överdriven internetanvändning. Forskning lutar alltmer åt det senare.
Överdriven teknikanvändning kan förvärra befintlig ADHD eller göra en icke-ADHD-hjärna spretig.
ADHD missas ofta bland barn och kanske inte diagnostiseras förrän i vuxen ålder. Diagnos kräver att specifika ADHD-symptom identifieras vid tolv års ålder.
Man måste inte få diagnosen vid tolv års ålder; det handlar om att symptomen måste finnas i den åldern. I vissa fall kan symptomen identifieras i efterhand genom att gå igenom lärares anteckningar eller intervjua familjemedlemmar, med stöd av en utbildad psykiater.
ADHD identifieras ibland inte förrän personen är äldre eftersom symptomen missades i yngre ålder eller maskerades av andra faktorer. Ett barn som inte kunde sitta still i klassrummet kan vara väldigt otåligt i köer i mataffären.
Vuxna kvinnor är en av de grupper som oftast lever med odiagnostiserad ADHD. De får ofta antidepressiva och ångestdämpande mediciner, när symptomen i själva verket har att göra med ADHD.
Hormonella förändringar i samband med menstruation eller klimakteriet avslöjar ofta latenta ADHD-symptom hos kvinnor.
Struktur kan vara en viktig copingmekanism för personer med odiagnostiserad ADHD. Förändringar i arbetsmiljön under covid-19-pandemin kan ha gjort det svårt för vissa anställda och studenter att koncentrera sig och upprätthålla balansen mellan arbete och privatliv.
Ökat ADHD-relaterat innehåll på sociala medier har också ökat medvetenheten om tillståndet och fått många att fundera lite extra över sina egna beteenden som kan tyda på ADHD.
Stigmat kring psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har minskat, vilket gör att fler söker hjälp och också får diagnos.
Det är inte bara ADHD som kan ha symptom som bristande uppmärksamhet och försämrat fokus. Depression och ångestsyndrom kan feldiagnostiseras som ADHD.
Felaktig ADHD-diagnos kan resultera i ineffektiv medicinering och behandling, vilket kan göra det svårare att sköta arbete eller skola samt hantera utmaningar i livet.
ADHD-diagnos kan ställas med hjälp av ett flertal psykiska tester och skattningsskalor. Dessa kan ibland leda till falska positiva resultat, det vill säga att resultaten pekar på ADHD trots att så inte är fallet.
Vissa menar att människor ända sedan 1700-talet har sökt diagnoser som ger social prestige. Med tanke på att alltfler kändisar nu berättar om sina ADHD-diagnoser kan andra påverkas att söka liknande diagnoser.
ADHD kan samexistera med andra tillstånd och vuxna som har diagnostiserats med något av dessa tillstånd, som tvångssyndrom (OCD), kanske inte låter sig undersökas för ADHD.
Det har under de senaste åren skett en ökning av specialiserade telehälsokliniker som erbjuder snabba ADHD-diagnoser och recept till saftiga prislappar. En del av dessa kliniker kan ha ett ekonomiskt intresse i att ställa ADHD-diagnoser.
Vi lever i ett samhälle som drivs av omedelbar tillfredsställelse. Utan framtidsplaner och med en oförmåga att hantera tristess visar sig ADHD-symptom i alla åldrar.
ADHD kan behandlas med läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT), eller en kombination av dessa. Det är viktigt att rådgöra med vårdpersonal för att fastställa den mest effektiva behandlingen för just dig.
Källor: (National Geographic) (University of Utah Health) (NHS) (Australian Public Service)
Varför diagnostiseras så många vuxna med ADHD?
Fler vuxna än någonsin tampas med ADHD
HÄLSA Adhd
Under de senaste åren, särskilt sedan 2020, har det skett en märkbar ökning av antalet vuxna som diagnostiseras med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ett tillstånd som en gång främst förknippades med barn. Många vuxna upptäcker nu att deras svårigheter att fokusera, organisera sig och kontrollera sina impulser kan bottna i odiagnostiserad ADHD.
Vad beror då denna ökning på? Rör det sig om ökad medvetenhet och minskad stigmatisering, eller spelar teknik också en roll – och i sådana fall, i vilken utsträckning?
Klicka vidare för att ta reda på mer om ADHD och ökningen av vuxendiagnoser.