En fängslande framtidsvision
Är detta ett reellt hot eller ogrundad hype? Vilken roll spelar media? I det här galleriet fördjupar vi oss i vad experterna har att säga.
Nyfiken? Klicka vidare för att ta reda på mer om psykologin bakom copycatbrott.
Det senaste mordet på UnitedHealthcares vd Brian Thompson i New York har gjort företagsledare extra vaksamma. Omständigheterna kring brottet har väckt oro kring chefernas säkerhet och föranlett en omvärdering av C-suites säkerhetsprotokoll runt om i landet.
NYPD:s underrättelserapport tyder på att dödsskjutningen inte bara motiverades av ilska mot sjukförsäkringsindustrin, utan mot företagens girighet i stort. Rapporten varnar för att denna retorik kan hetsa extremistiska och missnöjda individer till våld, vilket utgör ett ökat hot mot chefer.
Säkerhetsexperter håller med NYPD och har uttryckt oro för att våldsdådet kanske inte är en isolerad händelse. De påpekar att den positiva reaktionen bland vissa på sociala medier tyder på en mer utbredd ilska mot företag, vilket skulle kunna inspirera till liknande attacker.
Den pensionerade amerikanska arméöversten och säkerhetsexperten Seth Krummrich har dragit paralleller mellan denna händelse och skjutningen på Columbine High School. Han tror att mordet på Thompson kan utgöra ett slags katalysator för copycatattacker, liknande Columbinedådet och dess inverkan på skolskjutningar.
Eduardo Jany, News Corps vicepresident senior för global säkerhet och trygghet, varnade för att fallets högprofilerade karaktär kan uppmuntra till copycatattacker. Han uttryckte också oro över den beundran som ses på nätet för den misstänkte mördaren Luigi Mangione, vilket ytterligare kan inspirera till våld.
Med tanke på omständigheterna kring Thompsonmordet, i kombination med allmänhetens och experternas reaktioner, väcks vissa frågor: är rädslan för copycatattacker berättigad, eller är det bara paranoia? Vad är egentligen en copycatbrottsling och under vilka omständigheter är det mest sannolikt att sådana dyker upp?
Det är inget nytt att människor påverkas till att replikera brott genom imitation. Enligt sociologen David Greenberg vid New York University går detta att läsa om redan i det sena 1800-talsarbetet av den franske kriminologen Gabriel Tarde.
Termen "copycat" användes dock först av sociologen David Dressler 1961 för att beskriva kriminella beteendemönster. I sin artikel "The Case of the Copycat Criminal" i New York Times hävdade Dressler att när en serie liknande brott inträffar inom en kort tidsperiod är sannolikheten stor att det rör sig om imitation bland förövarna.
Copycatbrott är när brottsliga handlingar inspireras av eller modelleras efter tidigare handlingar, med en unik koppling mellan sig, oavsett tid och plats.
Det ursprungliga brottet, som utgör inspiration, behöver inte nödvändigtvis vara verkligt. Fiktiva brott kan också påverka individer att begå copycatbrott och ge idéer om avrättningsmetoder. Flera filmer och tv-serier, som "Dexter" och "Breaking Bad", har kopplats till copycatmord genom åren.
Ett annat exempel är Oliver Stones film "Natural Born Killers" från 1994. Filmen är mest känd för sin koppling till de brott som begicks av tonårsparet Benjamin Darras och Sarah Edmondson, som enligt uppgift hade sett filmen flera gånger under inflytande av psykedeliska droger och senare gav sig ut på sin egen våldsbrottsrunda. Det uppskattas att så många som tolv mord kan kopplas till filmen.
Oavsett om de är inspirerade av verkliga händelser eller fiktion speglar copycatbrott sällan originalet exakt. I stället lånar brottslingar ofta specifika element, såsom motivet, tekniken eller miljön, och skapar sin egen version av brottet.
Det kan vara svårt att identifiera copycatbrott. Ibland är likheterna mellan brotten en ren tillfällighet. Andra gånger kan samma person ligga bakom flera brott och felaktigt framstå som copycat. Vidare kan ökad medieuppmärksamhet på en viss typ av brott skapa en illusion av en copycattrend, även om det bara rör sig om ökad rapportering.
Identifiering av copycatbrott kompliceras ytterligare av faktorer som geografisk plats, tidpunkt och specifika omständigheter. I slutändan är det enda definitiva sättet att avgöra om ett brott är en kopia att ta fast förövaren och förstå vederbörandes motiv. Även då tvingas myndigheterna förlita sig på gärningsmannens egen utsaga.
På grund av begränsade forskningsmöjligheter och utredningsutmaningar är det fortsatt svårt att fastställa när det är som mest sannolikt att copycatbrott inträffar. Vissa experter tror att brottsvågor inträffar inom två till tre månader. Andra menar att det är mer sannolikt att de sker inom två veckor vid högprofilerade brott. Enligt Psychology Today inträffar de flesta inom två år (eller hur många år som helst) efter det ursprungliga brottet.
I en forskningsartikel från 2015 undersökte professor Ray Surette 574 fångar, både män och kvinnor, i ett försök att utreda deras kriminella beteende, och letade specifikt efter fall av copycatbrott. Cirka 22 procent av de svarande erkände att de hade begått copycatbrott, och ett av fem av dessa brott var våldsamt.
Surettes forskning visade också att män var mer benägna att begå copycatbrott än kvinnor. Dessa brott inträffade ofta tidigt i deras kriminella karriär.
Vidare visade undersökningen att cirka 20 procent av de intagna såg media som en källa till kunskap om kriminella tekniker. De var dock mer benägna att imitera kriminella modeller i verkliga livet, såsom vänner eller familjemedlemmar.
Individer som redan var lagda åt det kriminella hållet påverkades i högre utsträckning av medias skildringar av brott. En av sex tillfrågade intagna uttryckte intresse för brottsrelaterade berättelser och sannolikheten var betydligt högre att de hade begått copycatbrott tidigare.
Hur är det med personer som aldrig har hamnat i klammeri med rättvisan? Kan medias rapportering om masskjutningar eller populära tv-program ha ett så starkt inflytande att det kan uppmuntra laglydiga medborgare att begå våldsbrott?
Jacqueline Helfgott, professor i straffrätt vid Seattle University, hävdar att det finns en undergrupp av befolkningen, så kallade "edge-sitters". Dessa individer balanserar på gränsen mellan normalt och kriminellt beteende. Helfgott tror att olika faktorer, bland annat media och populärkulturen, kan påverka dessa individer att ägna sig åt kriminell verksamhet.
Professor Helfgott tillstår att det finns en del motstridig forskning. Även om hon menar att "edge-sitters" kan påverkas av media förstår hon också att sensationella nyheter sannolikt inte driver välanpassade personer att begå brott. Det är trots allt många som tittar på nyheterna, men tack och lov omsätter de flesta inte det de ser till våld i verkliga livet.
Som Surettes forskning visar kan dock brottsrelaterade medier ha ett farligt inflytande på individer som redan är våldsbenägna. För det första kan det göra dem avtrubbade, vilket gör det lättare att övervinna naturliga hämningar mot att skada andra.
Genom att tillfälligt anta en fiktiv eller verklig kriminell persona kan de psykologiskt distansera sig från sina handlingar, vilket gör det möjligt för dem att bete sig på sätt som de annars inte skulle kunna tänka sig.
För det andra kan brottsrelaterade medier, utöver att tillhandahålla metoder och planer, förstärka föreställningen om att replikering eller till och med överträffande av det ursprungliga brottet kommer att få samma uppmärksamhet och ryktbarhet. Detta kan vara en kraftfull motivationsfaktor för personer som söker berömmelse eller erkännande.
Vissa psykologer menar att personer med dålig självkänsla, när de utsätts för de andra faktorerna som tidigare nämnts, kan vara mer benägna att begå dessa brott. De kan se dessa handlingar som storslagna och modiga och ett sätt att få uppmärksamhet och bekräftelse.
Data tyder på att de flesta individer som dömts för copycatmord uppvisade tecken på våld eller mental instabilitet före sina brott. Därför kan brottsrelaterad mediebevakning fungera mer som ett "roder" än en "utlösare" och vägleda individer på en bana som de redan var beredda att slå in på.
Vissa källor menar att medier kan inspirera brottslingar, men att de också kan fungera förebyggande. Eftersom copycats ofta skryter om sina planer har vaksamma användare av sociala medier framgångsrikt identifierat och rapporterat hot på nätet, vilket enligt uppgift har hjälpt till att förhindra flera masskjutningar.
Trots möjligheten att agera förebyggande med hjälp av övervakning av sociala medier är det fortfarande viktigt att media är varsamma med sin rapportering av mycket uppmärksammade våldsbrott. Experter betonar vikten av ansvarsfull rapportering och uppmanar medier att undvika sensationalisering av sådana händelser.
Experter råder medier att använda så få explicita detaljer som möjligt i brottsrapporteringen och därmed motverka eventuella copycatbrott. Man trycker också på vikten av att betona allvarliga rättsliga konsekvenser och hänvisa tittarna till resurser inom psykisk hälsa och lämpliga socialtjänster.
Källor: (CNN) (JSTOR Daily) (Psychology Today) (Psychologs) (HowStuffWorks)
Psykologin bakom copycatbrott – bör vd:ar vara oroliga?
Brott som efterliknar brott
LIVSSTIL Copycat
Mordet på UnitedHealthcares vd Brian Thompson chockade amerikanska företagare och fick många chefer att fundera över sin egen säkerhet. Historien går dock bortom själva den tragiska händelsen. Den utlöste även ett nationellt samtal om copycatbrott, vilket är när individer inspireras av tidigare brott för att begå sina egna. Är detta ett reellt hot eller ogrundad hype? Vilken roll spelar media? I det här galleriet fördjupar vi oss i vad experterna har att säga. Nyfiken? Klicka vidare för att ta reda på mer om psykologin bakom copycatbrott.