© Shutterstock

Vad är smärttolerans? -

Smärttolerans är den mängd smärta som en person rimligen kan hantera. Det vill säga att även om känslan är smärtsam så är den också tolerabel.

© Shutterstock

Högre smärttolerans -

En person som har en högre smärttolerans kan ofta hantera mer smärta än någon med bara en genomsnittlig eller låg tolerans för smärta.

© Shutterstock

Är smärttolerans samma sak som smärttröskel? -

Nej, smärttolerans och smärttröskel är två olika saker. Smärttröskeln är när en stimulans blir smärtsam och den varierar från person till person.

© Shutterstock

Exempel -

Ett nyp kan fungera som ett exempel för att visa skillnaden mellan smärttolerans och smärttröskel. Tröskeln skulle vara ett nyp som påverkar en person medan det har liten eller ingen effekt på en annan. Smärttröskeln skulle vara det maximala antalet nyp som någon kan tåla.

© Shutterstock

Vad orsakar hög smärttolerans? -

Det finns ett stort antal faktorer som påverkar en persons tolerans för smärta.

© Shutterstock

Gener -

Enligt forskare kan genetiska faktorer spela en roll när det gäller smärta. Vissa studier visar på stora resultat medan andra säger att resultaten kan variera kraftigt beroende på vilken typ av smärta och stimulans som personen upplever.

© Shutterstock

Ålder -

Åldern kan påverka den smärta som vissa personer upplever. Vanligtvis har exempelvis barn en lägre tolerans för smärta än vuxna.

© Shutterstock

Kön -

En persons kön kan spela en roll för graden av smärttolerans. I en studie konstaterades att smärta "kan vara mer varierande hos kvinnor som har en tendens att rapportera en ökad smärtkänslighet".

© Shutterstock

Flera olika faktorer -

Hormoner, sociala faktorer samt fysiska och neuronala skillnader mellan män och kvinnor kan påverka skillnaden i smärttolerans.

© Shutterstock

Stress -

Stress kan definitivt påverka smärtan. Det kan leda till att en person är mer "på helspänn" eller förväntar sig mer smärta i allmänhet.

© Shutterstock

Förväntan -

Förväntan på smärta kan spela en roll för hur människor upplever den. Om man till exempel förväntar sig att något ska göra mer ont kommer man förmodligen att uppleva det som mer smärtsamt.

© Shutterstock

Upplevelse av smärta -

En persons erfarenhet av vissa typer av smärta kan påverka hur de upplevs i framtiden. Temperatur är ett exempel på detta.

© Shutterstock

Olika klimat -

Om du flyttar till ett klimat som skiljer sig mycket från det du är van vid kan du uppleva extrema temperaturer mer intensivt.

© Shutterstock

Tidigare erfarenheter -

Om du minns en specifik upplevelse som smärtsam är det troligt att du förväntar dig samma sak eller värre i framtiden om det skulle hända igen.

© Shutterstock

Psykisk hälsa -

Vissa personer med psykiska problem, som depression och ångest, kan uppleva mer smärta.

© Shutterstock

Kroniska sjukdomar -

Kroniska sjukdomar kan orsaka överkänslighet mot vissa smärtor och minska den totala smärttoleransen.

© Shutterstock

Andra faktorer -

Det finns andra faktorer som kan påverka hur din kropp känner smärta. Från de läkemedel du tar till en allvarlig sömnbrist eller sömnlöshet eller till och med vissa livsstilsval kan smärttoleransen variera.

© Shutterstock

Varför vissa människor har en lägre smärttolerans -

Smärttolerans är en extremt komplex upplevelse som varierar från person till person. Saker som en tidigare erfarenhet kan leda till en lägre tolerans i framtiden.

© Shutterstock

Olika sätt att testa smärttolerans -

Det kan vara svårt att mäta smärttolerans och processen kan vara kontroversiell. Det finns emellertid flera metoder, däribland dolorimetri, kallpressning och smärtintensitetsskalor.

© Shutterstock

Dolorimetri -

Vid dolorimetri används ett instrument som kallas dolorimeter för att bedöma både smärttröskel och smärttolerans. De flesta dolorimetrar kan applicera värme, tryck eller elektrisk stimulering på din kropp för att därefter rapportera den smärtnivå du upplever.

© Shutterstock

Kallpressningsmetod -

Ett populärt test för att mäta smärttolerans är den så kallade kallpressningsmetoden. Här sänker du ner handen i en hink med iskallt vatten och berättar sedan för den läkare som övervakar testet så snart du börjar känna smärta.

© Shutterstock

Smärtintensitetsskalor -

Läkare och sjukvårdspersonal kan också använda skriftliga frågeformulär eller skalor för att få en uppfattning om en persons smärtnivå och hur väl en behandling fungerar. De kan exempelvis be dig att gradera din smärta på en skala från ett till 10.

© Shutterstock

Ökad smärttolerans -

De som har en lägre tolerans för smärta kanske vill veta om det finns ett sätt att öka den. Svaret är kort och gott ja. Det kan finnas sätt att öka smärttoleransen, men det kommer att ske över tid och kommer inte att förändras drastiskt.

© Shutterstock

Sätt att öka din smärttolerans: Träning -

Konditionsträning, styrketräning och cirkelträning kan bidra till att öka smärttoleransen hos personer som redan är ganska friska.

© Shutterstock

Yoga -

Yoga kan bidra till att minska vissa smärtdrivna reaktioner genom att hjälpa dig att bli mer medveten om ditt sinne och din kropp.

© Shutterstock

Biofeedback -

Biofeedback med en terapeut kan öka en persons smärtmedvetenhet och bidra till att få kontroll över responsen. Biofeedback kan inkludera mental bildbehandling, andningsövningar med mera.

© Shutterstock

Vokalisering -

Att uttrycka smärta genom att säga "aj" när man blir skadad kan faktiskt hjälpa mot smärtan till en viss grad. En studie i The Journal of Pain visade att om försökspersoner sa "aj" efter att ha rört vid smärtsamt kallt vatten kunde de stå emot det längre.

© Shutterstock

Risker med hög smärttolerans -

Att ha en högre smärttolerans kan visa sig vara användbart i vissa situationer, men det finns också risker med det. Smärta är nämligen vår varningssignal om att något är fel. Om vi har för hög tolerans kan vi skada oss själva eller helt enkelt missa att söka läkarvård i tid.

Källor: (Medical News Today) (Healthline) 

© Shutterstock