Hemligheten bakom hälsosamt åldrande och lång livslängd
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) betecknar en grupp kroniska inflammatoriska lungsjukdomar som blockerar luftflödet från lungorna.
De två vanligaste tillstånden av KOL är emfysem och kronisk bronkit. Emfysem, eller lungemfysem, är en kronisk sjukdom i de nedre luftvägarna där luftsäckarna i lungorna (alveolerna) är skadade.
Kronisk bronkit är inflammation (svullnad) och irritation i luftrören, luftvägarna som leder till lungorna.
KOL-symptom varierar och uppträder ofta först när betydande lungskada har inträffat. Ett tidigt tecken på att något är fel är andnöd, särskilt vid fysisk aktivitet.
Väsande andning, det där hesa, visslande eller rosslande ljudet när luftvägarna är delvis blockerade är ett uppenbart tecken på andningssvårigheter.
Ihållande brösthosta eller hosta som producerar sputum eller tjockt slem är ett annat symptom på KOL.
KOL börjar ofta med bröstinfektioner - till exempel nedre luftvägsinfektioner, både akuta och kroniska - som blir allt vanligare.
Ihållande hosta, väsande andning och bröstinfektioner är försvagande och resulterar ofta i trötthet och brist på energi.
Svullnad i vrister, fötter eller ben kan vara ett tecken på KOL. Svullnad uppstår på grund av komplikationer av KOL som kallas pulmonell hypertoni. Det är ytterligare ett varningstecken som ska tas på allvar.
Om symptomen håller i sig i flera dagar är det dags att uppsöka läkare. Detta gäller inte minst om du är över 35 och rökare. Sök alltid omedelbar vård om du inte kan hämta andan.
För att fastställa en korrekt diagnos av KOL kommer läkaren att fråga dig om dina symptom. Undersökningen innefattar vanligtvis ett antal tester.
Patienten genomgår vanligtvis en enkel bröstundersökning. Läkaren kommer att behöva lyssna på din andning med hjälp av ett stetoskop.
Beroende på tecken och symptom kan de också göra, eller ordna så att du får, ett andningstest som kallas spirometri. Detta är en vanlig procedur som görs för att bedöma hur väl dina lungor fungerar genom att mäta hur mycket luft du andas in, hur mycket du andas ut och hur snabbt du andas ut.
KOL-diagnostik sträcker sig vanligtvis till lungröntgen. Röntgen kan användas för att kolla efter problem i lungorna som kan ge liknande symptom som KOL. Det kan också avslöja emfysem, vilket är en av de främsta orsakerna till sjukdomen.
Läkaren kan rekommendera en arteriell blodgasanalys. Detta mäter hur väl dina lungor för in syre i blodet och avlägsnar koldioxid. Blodprov kan också fastställa tillstånd som kan orsaka liknande symptom som KOL.
Ett blodprov kan också identifiera om du har alfa-1-antitrypsinbrist eller inte. Detta är ett sällsynt genetiskt problem som ökar risken att drabbas av KOL.
Ytterligare tester för att bekräfta diagnosen eller för att bestämma allvarlighetsgraden av KOL kan vara elektrokardiogram, ekokardiogram, datortomografi och toppflödestest, vilket är ett andningstest som mäter hur snabbt du kan blåsa ut luft ur lungorna.
Data publicerade av WHO pekar på lungskador orsakade av långvarig rökning som den främsta orsaken till KOL. Faktum är att rökning anses ligga bakom cirka nio av tio fall. Observera dock att bara för att du röker behöver det inte innebära att du per automatik utvecklar sjukdomen.
Andra orsaker till KOL är bland annat exponering för yrkesdamm och kemikalier, avgaser och ångor till exempel som kan irritera och inflammera lungorna.
Andra viktiga riskfaktorer är svetsrök och avgaser från bränsleförbränning. I utvecklingsvärlden löper människor som utsätts för rök från bränsleförbränning i samband med matlagning och uppvärmning i dåligt ventilerade hem större risk att utveckla KOL. På samma sätt är luftvägsinfektioner hos barn andra viktiga riskfaktorer för KOL i utvecklingsländer.
Exponering för spannmåls- och mjöldamm har kunnat kopplas till utveckling av luftvägssymptom och varierande grad av försämrad lungfunktion.
Personer med astma och som redan lider av en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom löper hög risk att utveckla KOL. Riskfaktorn ökar avsevärt om de också utsätts för tobaksrök.
Enligt The Lancet anses exponering för luftföroreningar vara en viktig riskfaktor för KOL, även om kopplingen inte är helt fastslagen och forskning fortfarande pågår.
Den vanligaste komplikationen i samband med KOL är en så kallad intensifiering, eller uppblossning, där luftvägssymptomen plötsligt förvärras.
Personer med KOL löper högre risk att utveckla lungcancer.
Att drabbas av en medicinsk åkomma som hämmar din förmåga att utföra dagliga aktiviteter kan ge upphov till ångest och depression. KOL är inget undantag.
Patienter med svår KOL är särskilt utsatta för hjärtsjukdomar, till exempel ovannämnda pulmonell hypertoni. Detta händer när trycket i blodkärlen som leder från hjärtat till lungorna är för högt.
Det bästa sättet att förhindra KOL är att inte röka. Det är naturligtvis många som gör det. Så, se till att fimpa för gott. Om detta låter som ett oöverstigligt hinder bör du försöka hitta ett tobaksavvänjningsprogram som kan hjälpa dig att göra dig av med ovanan för gott.
Se till att ta alla sprutor. Vaccinera dig årligen mot influensan och regelbundet mot pneumokocklunginflammation. Detta bidrar till att minska riskerna för vissa infektioner.
Om KOL påverkar andningen får man ofta en inhalator. Kortverkande luftrörsinhalatorer är ofta den första behandlingen som rekommenderas. Inhalatorer kan bidra till att lindra hosta och göra det lättare att andas.
Ett annat alternativ i kampen mot KOL är lungrehabilitering (på bilden). Det är ett tränings- och utbildningsprogram som är utformat för att hjälpa de drabbade. Behandlingarna omfattar bland annat andningstekniker och positioner som hjälper dig när du är andfådd, samt tips på hur du använder inhalatorer och andra läkemedel.
Personer med långvarig KOL kan rekommenderas extra syretillförsel hemma genom nässlangar eller en mask för att upprätthålla tillräckliga syrenivåer i blodet.
En av de sista utvägarna för att ta itu med KOL är operation. Detta är ett alternativ för vissa med svår emfysem som inte får tillräcklig hjälp av enbart mediciner. I extrema fall kan lungtransplantation vara nödvändigt.
Källor: (WHO) (The Guardian) (MedlinePlus) (Johns Hopkins Medicine) (European Respiratory Journal) (International Journal of Tuberculosis and Lung Disease) (The Lancet) (WebMD) (American Lung Association) (British Lung Foundation)
Klicka vidare för att ta reda på mer om denna försvagande och potentiellt dödliga sjukdom.
Vad är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)?
Vad är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)?
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) den tredje vanligaste dödsorsaken i världen och orsakade 3,3 miljoner dödsfall 2019. År 2020 dog 148 512 personer av KOL i USA, medan uppskattningsvis 30 000 människor årligen dör av sjukdomen i Storbritannien. KOL är en vanlig sjukdom och, även om det för närvarande inte finns något botemedel, kan behandling bromsa utvecklingen och kontrollera symptomen. Det är dock en sjukdom som kan förebyggas, inte minst genom en hälsosam livsstil. Så, vad är KOL mer exakt och hur uttrycker det sig?
Klicka vidare för att ta reda på mer om denna försvagande och potentiellt dödliga sjukdom.