© Shutterstock

Massförstörelsevapen -

Massförstörelsevapen delas in i tre huvudgrupper: kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen. Alla dessa vapen kan orsaka massiv skada.

© Getty Images

Massförstörelsevapen -

Massförstörelsevapen kan resultera i stora civila förluster, förstörelse av infrastruktur och långvariga miljöskador. Deras potential för katastrofala skador har gjort dem till en nyckelfråga för den globala säkerheten, vilket har lett till internationella ansträngningar för att reglera eller eliminera användningen av dem.

© Getty Images

Icke-spridningsavtalet om kärnvapen -

Icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT) är ett banbrytande internationellt avtal som ska förhindra spridning av kärnvapen och kärnteknik. Det trädde i kraft 1970 och främjar nedrustning samt fredlig användning av kärnenergi. Länder som har kärnvapenarsenaler men som har undertecknat NPT är skyldiga att så småningom nedrusta alla sådana program.

© Getty Images

Kärnvapenstater -

Enligt icke-spridningsavtalet finns det fem länder som har godkänts som innehavare av kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Dessa länder tillåts behålla sina kärnvapenarsenaler samtidigt som de arbetar för nedrustning.

© Shutterstock

Konventionen om kemiska vapen (CWC) -

Konventionen om kemiska vapen (CWC) är ett internationellt fördrag som förbjuder produktion, lagring och användning av kemiska vapen. Konventionen trädde i kraft 1997 och kräver att de undertecknande länderna förstör sina lager av kemiska vapen samt vidtar strikta åtgärder för att säkerställa att sådana vapen inte sprids eller används i krigföring.

© Getty Images

Konventionen om biologiska vapen (BWC) -

Konventionen om biologiska vapen (BWC) förbjuder utveckling, produktion och lagring av biologiska vapen samt toxinvapen. Konventionen som antogs 1972 utgör ett viktigt steg mot att kontrollera biologiska hot i krigföring och förhindra avsiktlig spridning av sjukdomar.

© Getty Images

Runt om i världen -

Genom historien har omkring 40 länder antingen utvecklat, innehaft eller försökt skapa massförstörelsevapen. Några av dem äger fortfarande vapen än i dag. Låt oss ta en titt på vilka länder det handlar om.

© Shutterstock

Albanien -

Albanien hade en gång i tiden ett lager av kemiska vapen (främst senapsgas) som landet deklarerade 2003. Enligt konventionen om kemiska vapen förstörde landet hela sin arsenal inom ett decennium och i dagsläget finns det inga kända program för kärnvapen, biologiska eller kemiska vapen inom landets gränser.

© Public Domain

Algeriet -

Algeriet misstänks ha utforskat kärnvapenkapacitet under 1980-talet med hjälp av Kina. Landet har emellertid nu undertecknat NPT och CWC. Därmed bedriver landet endast fredlig kärnvapenforskning och har inga kända lager av massförstörelsevapen.

© Getty Images

Argentina -

Under sin militärdiktatur i början av 1980-talet inledde Argentina ett kärnvapenprogram, men övergav det senare under demokratiskt styre 1983. Landet undertecknade NPT 1995 och har sedan dess fokuserat på civil kärnteknik. Utöver kärnvapen har Argentina aldrig varit känt för att ha kemiska eller biologiska vapen.

© Getty Images

Australien -

Australien har aldrig utvecklat kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen inom landets gränser. Landet har dock bedrivit betydande vapenforskning i det förflutna. Under andra världskriget lagrade landet dessutom kemiska vapen från USA och Storbritannien, men dessa vapen förstördes efteråt. Landet har numera inga massförstörelsevapen.

© Getty Images

Brasilien -

Brasilien hade under 1970- och 1980-talen ett hemligt kärnvapenprogram under militärdiktaturen, men programmet avvecklades under 1990-talet under civilt ledarskap. Landet har visserligen vissa nyckelteknologier som används för att tillverka kärnvapen, men har inga sådana inom sina gränser. Samma sak kan sägas om biologiska och kemiska vapen.

© Getty Images

Bulgarien -

Balkanlandet Bulgarien hade en gång i tiden ett omfattande program och en omfattande anläggning för kemiska vapen, även om mycket av informationen är svår att få tag på. Landet har inte haft några massförstörelsevapen sedan 2016. Den enda kända anläggningen för produktion av kemiska vapen producerar nu kemikalier för civila ändamål.

© Getty Images

Kanada -

Kanada spelade en viktig roll under de båda världskrigen som producent och utvecklare av olika massförstörelsevapen, inklusive kemiska, biologiska och nukleära vapen. Landet har framför allt haft en turbulent historia med kemiska vapen och har utsatt flera soldater för kemiska ämnen som resulterat i permanenta skador, däribland senapsgas.

© Getty Images

Kanada -

I mitten av 1900-talet hade landet ett forskningsprogram för biologisk krigföring, men programmet har sedan dess avvecklats. Kanada bidrog dessutom med uranmalm för byggandet av atombomben som fälldes över Hiroshima 1945. I dagsläget har landet inga kända massförstörelsevapen.

© Getty Images

Kina -

Kina är ett av endast åtta länder i världen som för närvarande har kärnvapen. Landet testade sitt första kärnvapen 1964. Sedan dess har man utvecklat både kärnvapenprogram och kemiska vapenprogram. Experter uppskattar att Kina har omkring 500 kärnstridsspetsar i sin ägo.

© Getty Images

Kina -

Kinas program för biologiska vapen var enligt uppgift aktivt under 1980-talet, men landet har undertecknat konventionen om biologiska vapen. Många regeringar runt om i världen tror emellertid att landet fortfarande bedriver sitt program i det dolda.

© Public Domain

Egypten -

Egypten satsade på kärnvapen och kemiska vapen under 1960- och 70-talen. Landet använde fosgen och senapsgas i inbördeskriget i Nordjemen. Egypten undertecknade 1972 konventionen om biologiska vapen, men har vägrat att underteckna CWC eller NPT, vilket gör att landets vapenkapacitet är oklar. Egypten misstänks för att ha vissa lager av kemiska vapen.

© Getty Images

Frankrike -

Frankrike utvecklade kärnvapen på 1960-talet och är det enda landet i Europeiska unionen som fortfarande har en egen kärnvapenstyrka. Under andra världskriget använde landet icke-dödande tårgas som ett kemiskt vapen, men Frankrike har numera inga biologiska eller kemiska vapen.

© Getty Images

Tyskland -

Tyskland har resurser och teknisk kapacitet att tillverka massförstörelsevapen, men har avstått från att göra det sedan andra världskrigets slut. Den första nervgasen någonsin producerades av en tysk forskare 1937, vilken lagrades under kriget (men aldrig användes).

© Getty Images

Indien -

Indien har inga biologiska eller kemiska vapen, men landet är ett av de åtta länder som har kärnvapen. Kärnvapenprogrammet startade redan på 1940-talet, då man testade världens femte atombomb. Även om landet har en uttalad policy om "ingen första användning" av kärnvapen, har landet inte undertecknat NPT.

© Getty Images

Iran -

Även om Iran för närvarande inte har några kända massförstörelsevapen misstänker många regeringar att landet utvecklar kärnteknik inom sina gränser, trots att landet har undertecknat NPT. Iran har dessutom undertecknat konventionen om kemiska vapen och konventionen om biologiska vapen.

© Getty Images

Irak -

Irak utvecklade omfattande kemiska och biologiska vapen under Saddam Hussein som användes under 1980-talet. Programmen för massförstörelsevapen avvecklades efter Gulfkriget och ytterligare under den USA-ledda invasionen 2003. Irak har nu undertecknat de viktigaste avtalen om att inte sprida massförstörelsevapen och har inga kända vapen i sin besittning.

© Getty Images

Israel -

Israel är ett av de enda länderna i världen som har en oklar policy när det gäller landets vapeninnehav. Det är därför en allmän uppfattning att landet innehar kärnvapen, biologiska och kemiska vapen. Detta har dock aldrig bekräftats eller förnekats.

© Getty Images

Italien -

Italien hade amerikanska kärnvapen under kalla kriget som en del av NATO:s kärnvapensamarbete, men har ingen egen kärnvapenarsenal. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet försökte landet utveckla sina egna kärnvapen, men förbjöds till slut att göra det på grund av sin roll under andra världskriget. Landet fortsätter att vara värd för kärnvapen från andra länder.

© Getty Images

Japan -

Trots Japans förmåga att tillverka kärnvapen har landet bestämt motsatt sig utvecklingen av sådana vapen, framför allt efter bombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1945. Landet hade tidigare kemiska och biologiska vapen, men har sedan slutet av andra världskriget intagit en bestämd ståndpunkt mot skapandet av sådana.

© Getty Images

Kazakstan -

Kazakstan ärvde ett stort lager av kärnvapen efter att Sovjetunionen föll samman 1991 och blev den fjärde största kärnvapenmakten i världen. Landet gav emellertid frivilligt upp dem och anslöt sig till NPT. Det finns inga kända program för biologiska eller kemiska vapen i Kazakstan för närvarande.

© Getty Images

Libyen -

Efter det att Muammar Gaddafi tog kontroll över Libyen 1969 satsade landet aktivt på program för kärnvapen, kemiska och biologiska vapen. År 2003 avstod Libyen från massförstörelsevapen och avvecklade alla sina program under internationell övervakning. Landet anslöt sig dessutom till CWC och förstörde sina lager av kemiska vapen.

© Getty Images

Mexiko -

Mexiko har inga massförstörelsevapen, men har kapacitet att tillverka en kärnvapenarsenal. Landet har emellertid avstått från sådana vapen och bidrog till att Latinamerika blev en kärnvapenfri zon genom Tlatelolcofördraget.

© Public Domain

Myanmar -

Myanmar har tidigare misstänkts för att ha använt kemiska vapen och kärnvapen, men det finns inte mycket bevis för dessa påståenden. Myanmar har undertecknat konventionen om biologiska vapen, men har inte ratificerat konventionen om kemiska vapen.

© Getty Images

Nederländerna -

Nederländerna har inga massförstörelsevapen, men är värdland för amerikanska kärnvapen som en del av NATO:s nukleära delningsarrangemang. Landet producerar dessutom de komponenter som behövs för att tillverka kemiska vapen, vilka har levererats till USA, Israel och Pakistan i det förflutna.

© Public Domain

Nordkorea -

Nordkorea har ett stort lager av kemiska och biologiska vapen samt omkring 50 kärnvapen. Det är ett av de enda länderna i världen som har samtliga tre typer av massförstörelsevapen, vilket har lett till att landet har drabbats av många sanktioner.

© Getty Images

Pakistan -

Pakistan utvecklade kärnvapen som ett svar på Indiens kärnvapenprogram och genomförde slutligen sitt första kärnvapenprov 1998. Landet har inte undertecknat NPT och har en kraftfull kärnvapenarsenal. Pakistan har motsatt sig användning av biologiska eller kemiska vapen.

© Getty Images

Filippinerna -

Filippinerna har aldrig ägt massförstörelsevapen, men landet inledde ett eget kärnvapenprogram 1958 som avslutades utan framgång. Landet har varit känt för att arbeta för ett kärnvapenfritt Sydostasien.

© Getty Images

Polen -

Polen användes av Sovjetunionen för att lagra kärnstridsspetsar under det kalla kriget, men avvecklade dem efter att ha anslutit sig till CWC. Landet har numera inga vapen inom sina gränser.

© Getty Images

Rhodesia -

Under sin existens använde Rhodesia (nuvarande Zimbabwe) många kemiska och biologiska ämnen. Landet anklagades även för att ha använt kemiska vapen mot upprorsmän. I dagsläget har Zimbabwe undertecknat NPT och CWC samt äger inga massförstörelsevapen.

© Getty Images

Rumänien -

Rumänien hade ett begränsat program för kemiska vapen som inleddes på 1960-talet under det kalla kriget, men som avvecklades efter att landet anslöt sig till CWC på 1990-talet. Landet har inga kärnvapen och har undertecknat NPT, vilket innebär att man fokuserar på fredlig utveckling av kärnenergi.

© Getty Images

Ryssland -

Ryssland är, förutom Nordkorea, det enda landet i världen som har ett komplett utbud av massförstörelsevapen, inklusive kemiska, biologiska och nukleära vapen. Merparten av dessa ärvdes efter Sovjetunionens fall, vilket har lett till att landet nu har det största antalet kärnvapen i världen.

© Getty Images

Ryssland -

Sovjetunionen drev i hemlighet några av planetens största och mest sofistikerade program för biologiska vapen, som inleddes på 1920-talet. Ryska federationen har fortfarande kemiska och biologiska vapen i sin ägo, även om man har undertecknat de fördrag som förbjuder dem.

© Getty Images

Saudiarabien -

Saudiarabien har övervägt att skaffa kärnvapen, framför allt som ett svar på Irans kärnvapenambitioner, men har inte utvecklat några sådana. Landet har undertecknat NPT och CWC men misstänks för att söka kärnvapen genom ett potentiellt framtida samarbete med Pakistan.

© Getty Images

Sydafrika -

Sydafrika utvecklade från 1960-talet och framåt flera vapenprogram för kärnvapen, biologiska och kemiska vapen. I början av 1990-talet avvecklade landet dem frivilligt under Nelson Mandela och blev därmed det första landet som gjorde det. Landet anslöt sig till NPT och CWC i syfte att främja icke-spridning och nedrustning.

© Getty Images

Sydkorea -

Sydkorea har aldrig utvecklat massförstörelsevapen men misstänktes för att ha ett kärnvapenprogram på 1970-talet. Landet förlitar sig på USA:s kärnvapenparaply för sin säkerhet och har undertecknat både NPT och CWC i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.

© Getty Images

Spanien -

Spanien har inga massförstörelsevapen, men landet försökte skapa ett eget kärnvapenprogram på 1960-talet, känt som Project Islero. I dagsläget deltar Spanien i NATO:s kärnvapensamarbete men har ingen egen arsenal.

© Public Domain

Sverige -

Sverige undersökte möjligheten att utveckla kärnvapen och kemiska vapen på 1940- och 1950-talen, men övergav dessa planer för att satsa på icke-spridning. Landet utvecklade senapsgas, men avvecklade detta på 1970-talet.

© Getty Images

Schweiz -

Schweiz började utveckla kärnvapen under det kalla kriget efter bombningarna av Hiroshima och Nagasaki, men valde att inte fullfölja dem. Landet har aldrig haft något intresse av biologiska vapen, men 1937 startades ett hemligt program för att utveckla kemiska vapen. Programmet har sedan dess avvecklats.

© Getty Images

Syrien -

Syrien utvecklade kemiska vapen på 1970-talet och använde dem i inbördeskriget. Under 2013 anslöt sig landet till CWC och gick med på att avveckla sina kemiska vapen efter internationella påtryckningar, även om det råder tvivel om huruvida Syrien till fullo uppfyllt sina åtaganden. Landet har dessutom misstänkts för att äga kärnvapen, men det har inte bekräftats.

© Getty Images

Taiwan -

Taiwan undersökte möjligheterna att utveckla kärnvapen på 1960-talet, men övergav programmet efter påtryckningar från USA i slutet av 1980-talet. Taiwan är anslutet till NPT och fokuserar på fredlig kärnenergi, även om landet fortfarande är sårbart för potentiella hot från Kina.

© Getty Images

Ukraina -

Ukraina ärvde kärnvapen efter Sovjetunionens fall, men gav upp dem 1994 i enlighet med Budapestuppgörelsen . Landet har för närvarande undertecknat NPT och CWC. Därmed ställer sig Ukraina bakom icke-spridning av kärnvapen och global nedrustning.

© Getty Images

Storbritannien -

Storbritannien har haft en mångsidig historia av innehav av olika kärnvapen, kemiska och biologiska vapen. Landet var det tredje landet som utvecklade och testade kärnvapen på 1950-talet. Det har fortfarande en egen kärnvapenstyrka för avskräckning.

© Getty Images

Storbritannien -

Storbritannien var känt för att använda kemiska vapen mot Tyskland under första världskriget. Till dessa vapen hörde klor, fosgen och senapsgas. Landet äger inte längre några kända kemiska vapen och inte heller några biologiska vapen.

© Getty Images

USA -

USA är känt för att ha haft alla tre typerna av massförstörelsevapen genom historien. USA uppfann inte bara kärnvapen, utan är också den enda nation i världen som har använt sådana vapen mot ett annat land. Detta skedde när atombomberna sprängdes över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945.

© Getty Images

USA -

Genom historien har USA släppt ut flera biologiska vapen på civilbefolkningen för att studera deras effekter. Landet fortsätter att utveckla biologiska vapen som försvar snarare än för anfall.

© Getty Images

USA -

Historiskt sett har USA också utvecklat kemiska vapen så tidigt som 1917. Innan USA:s kemiska vapenprogram avslutades 1990, använde landet sina vapen i första världskriget. Sedan dess har USA fördömt användningen av kemiska vapen i krigföring och har gjort sig av med sina lager.

Källor: (Federation of American Scientists) (Arms Control Association) (Britannica) (Statista)

© Getty Images