Dessa nationer hjälpte till att besegra axelmakterna
Klosterlivet är inte för alla, men de som väljer att slå in på den banan har ett flertal katolska ordnar att välja mellan. Så har inte alltid varit fallet, allra minst innan medeltiden, vilket var den period då de flesta kristna ordnar instiftades. Vad vet vi egentligen om dessa religiösa ordnar och människorna som har vigt sina liv åt dem?
I det här galleriet reser vi tillbaka i tiden och bjuder på några fascinerande fakta om medeltida munkar. Klicka vidare!
Benediktinorden, eller OSB/benediktinerna, var den största och utan tvekan viktigaste munkorden på medeltiden.
Benediktinorden, som grundades någon gång på 500-talet, följde läran från den italienske munken och före detta eremiten Sankt Benedikt av Nursia, som skrev Regula Benedicti ("Benedikts regler").
De var kända för sina delvis rakade huvuden (tonsur) och sina svarta kläder. På grund av färgen på deras religiösa kåpor var benediktinerna också kända som de svarta munkarna.
I Regula finns riktlinjerna för klosterlivet och hur en gemenskap av munkar bör leva under överinseende av en abbot eller prior. Texten innehåller deras dagliga rutiner, inklusive tid som ägnas åt arbete och bön. I boken framgår också hur munkar ska straffas för särskilda synder.
Cisterciensorden grundades 1098 av den franske benediktinerabboten Roland av Molesme. Orden fokuserade på att följa Regula Benedicti och leva ett liv i fattigdom och exil. Det första klostret grundades i Cîteaux, nära Dijon i Frankrike, men cistercienserna spred sig snabbt i Europa.
Cistercienserna hade samma frisyr som benediktinerna (också tonsur), men istället för svarta kåpor bar de vita dräkter och var därför kända som de vita munkarna.
Det fanns också cisterciensernunnor. Dessa levde i separata kloster, förstås.
Cistercienserna ägnade en stor del av sin tid åt jordbruk och var mestadels självförsörjande.
Kartusianorden grundades 1084 av en före detta präst från Tyskland vid namn Bruno av Köln (ca 1030-1101). Till skillnad från cistercienserna och benediktinerna följde inte kartusianerna Regula Benedicti.
Kartusianorden skrev så småningom sin egen uppsättning regler som de kallade "stadgarna". Vad gäller deras klosterlivsstil fokuserade kartusianerna på kontemplation, tystnad och ensamhet. Det innebär att man praktiskt taget inte hade någon kontakt med omvärlden.
Till skillnad från tidigare nämnda ordnar hade Kartusianorden inga abbotar. Varje år såg ett sektionsmöte med överordnade till att "stadgarna" följdes.
Nunnor anslöt sig till orden från 1145 och framåt, och även om de också levde i stil med ökenfäderna (tidiga kristna eremiter) lade nunnor större vikt vid gemenskap.
Dominikanorden grundades 1216 av en spansk präst vid namn Dominic de Guzmán, som senare blev känd som Sankt Dominic.
Mot bakgrund av den tidens många kätterska sekter bestämde sig Dominic för att lära människor om katolicism. Så småningom grundade han dominikanernas predikarorden (Dominicans Order Of Preachers), även känd som OP. På bilden ses ett rum i Maison Seilhan i Toulouse, Frankrike, där Dominic de Guzmán bodde.
Dominikanerna hade också sin egen uppsättning regler: Regula Sancti Augustini ("Augustinus regler"). Undervisningen var inriktad på fattigdom och välgörenhet gentemot sjuka och fattiga, samt att predika evangeliet.
Predikan var högst upp på priolistan och kätteri blev ett reellt problem för Dominikanorden. Så småningom gav påven Gregorius IX orden i uppdrag att utföra inkvisitionen.
Liksom Benediktinorden bar de också svarta kläder, men de var kända som svartbröderna.
Denna munkorden grundades 1209 av den italienske munken och mystikern Franciskus av Assisi.
Den helige Franciskus av Assisi efterliknade Kristi liv och ägnade sin tid åt att predika och leva i extrem fattigdom. Faktum är att Franciskanorden är en tiggarorden, vilket betyder att de levde i fattigdom och botgöring, hängivna predikningar och kringresande.
Franciskaner levde enligt strikta regler. Fram till slutet av 1200-talet var det förbjudet för franciskaner att äga egendom (även kommunalt). De tog inte heller emot pengar som allmosor.
Franciskanermunkar levde verkligen i extrem fattigdom. Så pass att vissa munkar inte ens hade skor. Deras kåpor var bruna eller grå och de hade ett rep runt midjan.
Franciskanerna delas in i tre fristående manliga ordnar, nämligen Orden of Friars Minor (den största, bestående av de så kallade franciskanerbröderna), Minoriteterna och Kapucinerorden. Sedan har vi den kvinnliga Sankta Klara-orden (kallad de arma Klarorna) och den tredje Franciskusorden (som har både manliga och kvinnliga medlemmar).
Augustinerna följer "Augustinus regler" av Augustinus från Hippo. År 1244 erkände påven den första orden, som växte fram ur eremitsamhällen i Toscana, Italien: Den helige Augustinus eremitorden.
Augustinerna var en tiggarordning, vilket innebar att de reste mycket och ägnade sina liv åt att sprida evangeliet, i kontemplation och i fattigdom. Liksom dominikanerna och benediktinerna utförde augustinierna sitt missionsarbete iförda svarta kläder.
Den berömda protestantiska reformatorn Martin Luther (1483–1546) var augustinermunk från 1505 till 1520, då han bannlystes.
Karmelitorden tros ha grundats av eremiter någon gång under 1100-talet på berget Karmel i Israel (då en del av korsfararstaterna). Ordens andliga fader var profeten Elia och de följde den helige Alberts styre av Jerusalem.
Omkring 1240 flyttade orden från det heliga landet till Europa och reviderade sitt styre med hjälp av Dominikanorden. De blev också tiggarmunkar.
Karmeliterna var hängivna Jungfru Maria. Ordens fullständiga namn, Order of the Brothers of the Blessed Virgin Mary of Mount Carmel, återspeglar detta.
På medeltiden bar karmeliterna en särskild dräkt bestående av en brun tunika och vit mantel.
Den spanska karmeliten Sankta Teresa av Ávila grundade det första karmelitklostret för kvinnor 1452.
Källor: (History Collection) ("The Word in the Desert: Scripture and the Quest for Holiness in Early Christian Monasticism") ("The Emergence of Monasticism: From the Desert Fathers to the Early Middle Ages")
Fascinerande fakta om medeltida munkar
Många levde i extrem fattigdom
LIVSSTIL Religion
Klosterlivet är inte för alla, men de som väljer att slå in på den banan har ett flertal katolska ordnar att välja mellan. Så har inte alltid varit fallet, allra minst innan medeltiden, vilket var den period då de flesta kristna ordnar instiftades. Vad vet vi egentligen om dessa religiösa ordnar och människorna som har vigt sina liv åt dem?
I det här galleriet reser vi tillbaka i tiden och bjuder på några fascinerande fakta om medeltida munkar. Klicka vidare!